Ska vi ta leken på allvar?
Alla däggdjursungar leker, mer eller mindre, men varför gör de det? Är det bara ett tidsfördriv i väntan på att bli vuxna? Naturligtvis inte, i naturen finns inget beteende som saknar mening.
Kattungarna leker smyg och överrasknings-jakt, valpar leker kommunikation och flockbeteende som ska rusta för jakten av stora, farliga, ibland dödligt farliga byten. Fölen leker flykt och förbereder sig också för vuxenlivet i flocken där hot och underkastelsebeteende är livsviktigt att kunna för att undvika att tillfoga varandra dödliga skador. Lammens lek har många sett med höga hopp och tvära kast, självklart en förberedelse för att kunna fly från alla hotande rovdjur.
Leken är en allvarlig sak som djurens ungar lägger mycket tid och energi på och som ska ge träning för det kommande vuxenlivet. De djur som lever i flock behöver få leka med artfränder för att senare i livet kunna uttrycka sig, tolka signaler, få ett normalt flockliv utan att hamna i onödiga konflikter och hitta sin egen position i flocken.
För djur som försvarar sig mot rovdjur, tillsammans i en flock som nötkreatur gör, är det livsviktigt att kunna samarbeta och det lär de sig i leken.
Hur leker kalvar, som både är ett flyende och kämpande djur, som lever i familjegrupper och i stora flockar?
Tråkigt nog har nötkreaturens vilda anfäder utrotats så vi vet inte så mycket om de vilda urox-kalvarnas lek, men den som studerar kalvar av tamboskap kan få se ett ganska omväxlande lekbeteende. Kalvar skuttar/kesar och tränar på att sparka bakut. Kalvar rusar iväg i full fart tillsammans, men inte lika snabbt och långt som fölen. Denna rörelselek avtar när de blir äldre. Kalvar ställer sig panna mot panna för att mäta sina krafter mot varandra precis som vuxna kor och tjurar gör. Typiskt för kalvar är också att de kör ner huvudet i marken och krafsar med framklövarna, särskilt när de får nytt strö. Att rida på varandra är även det en vanlig kalv-lek, vanligast hos tjurkalvar.
Att leka är lika viktigt för kalven som för alla andra ungar. Stärka musklerna, träna reflexer och öva upp reaktionsförmågan är lika viktigt för nöt som för människor. Alla ungar har en naturlig drivkraft att leka och alla beteenden som individen har en stark motivation att utföra bör den ha möjlighet att göra för att undvika en inre stress.
Hur kan vi ge kalvarna möjlighet att leka mer?
Mer plats ger mer lek. Betesmarker är en perfekt lekplats för kalvar men också utformningen av kalvarnas boxar i stallet påverkar hur mycket kalvarna leker. Det har till exempel setts att kalvar i avlånga boxar har mer rörelselek än kalvar än med samma antal kvadratmeter med en fyrkantig box. Många lekar innehåller rörelser, då behöver underlaget vara halksäkert.
För att orka leka är det viktigt med friska kalvar. Sjuka kalvar leker mindre, antagligen för att spara energi. Kalvens lek kan till och med påverkas utav andra kalvars hälsa. Om den ena kalven i en parbox är sjuk tenderar den andra kalven att stångas mindre och istället ha mer ensam rörelselek.
Kalvar som får mer mjölk under första månaden leker mer samtidigt som kalvar som får mer mjölk har högre tillväxt. Kalvar med högt energiintag och hög tillväxt leker också mer runt avvänjning. Mycket lek veckan efter avvänjning visar att kalvarna har anpassat sig efter avvänjning och upprätthåller sitt energiintag och tillväxt.
Kort sagt kalvarna har en stark motivation för lek och det ska vi självklart ge utrymme för, då mår de bättre, vilar, äter och växer bättre. Precis som vi vill att de ska.
Det är inte lätt att veta vad ett djur känner men att kalvar som leker mycket är glada behöver vi inte tvivla på. Att kalvarna leker är ett tecken på att kalvarna mår bra.
Källor
Bertelsen, M., and M. B. Jensen. 2019. ’Does dairy calves’ motivation for social play behaviour build up over time?’, Applied Animal Behaviour Science, 214: 18-24.
Jensen, M. B., L. R. Duve, and D. M. Weary. 2015. ’Pair housing and enhanced milk allowance increase play behavior and improve performance in dairy calves’, Journal of Dairy Science, 98: 2568-75.
Jensen P. 2006. Djurens beteende och orsakerna till det. Natur och Kultur.
Miguel-Pacheco, G. G., A. Vaughan, A. M. de Passille, and J. Rushen. 2015. ’Relationship between locomotor play of dairy calves and their weight gains and energy intakes around weaning’, Animal, 9: 1038-44.
Rosenberger, K., J. H. C. Costa, H. W. Neave, D. M. Weary, and M. A. G. von Keyserlingk. 2017. ’The effect of milk allowance on behavior and weight gains in dairy calves (vol 100, pg 504, 2017)’, Journal of Dairy Science, 100: 3327-27.
Weary, D. M., J. M. Huzzey, and M. A. G. von Keyserlingk. 2009. ’BOARD-INVITED REVIEW: Using behavior to predict and identify ill health in animals’, Journal of Animal Science, 87: 770-77.
