Artikeln är publicerad i Fårskötsel 8-2021
Bakterier tar sig upp via spenkanalen
Infektionen orsakas nästan alltid av olika bakterier som når juvret via spenkanalen. En särskilt vanlig och problematisk bakterie är Staphylococcus aureus som även nämns som Staf aureus eller S. aureus. Trots att bakterien i de flesta fall är känslig för penicillin är den svår att bli av med. Även om tackan tillfrisknar av behandlingen finns ofta en mindre mängd bakterier kvar, vilket markant ökar risken för att samma djur ska insjukna på nytt. Ett får med S. aureus bör därför slås ut så fort som möjligt eller åtminstone inte betäckas på nytt.
Symtom
Klinisk mastit är förhållandevis lätt att hitta. Tackan får ofta påverkat allmäntillstånd med feber och nedsatt aptit. Juvret blir svullet och ojämnt då det nästan alltid bara drabbar ena juverhalvan. Det är ofta rött, spänt och eftersom det ömmar är det vanligt att tackan haltar. Om en tacka med lamm blir halt på ett bakben bör man alltså alltid kolla juvret. Mjölken kan visa olika förändringar; den kan vara flockig, blodblandad och/eller missfärgad.
Cellhalten i mjölken stiger, vilket kan påvisas genom att ”paddla den” i en så kallad CMT test, se faktaruta och Figur 2. Från juverdelar med en CMT-reaktion >2 tas ett mjölkprov ut för bakteriologisk odling. Även subkliniska (osynliga) mastiter som inte ger så allvarliga symtom som klinisk mastit, men kan vara nog så viktiga för den allmänna juverhälsan i besättningen, kan fångas upp med CMT. Särskilt observant bör man vara på skillnader i CMT-utslag mellan juverdelar och då ta prov från den juverdel som har högst CMT (eller båda om det är högt på båda).
Till en början kan man se att lammen är oroliga och bräker eftersom de är hungriga, men så småningom blir de i stället slöa och håglösa på grund av svält.
Figur 2. Mjölk testas enligt så kallad CMT för påvisande av höga celltal. Foto Ylva Persson
Behandling och andra åtgärder
Snabb insättning av penicillin som sprutas i muskeln i fem dagar är den viktigaste åtgärden för att bekämpa infektionen. Det är bra om man kan ta ett mjölkprov vid första behandlingen för att få veta vilken typ av bakterie det är och om man har använt rätt medicin (Figur 3). Understödjande behandling, gärna i form av smärtstillande preparat, hjälper tackan att återhämta sig. Urmjölkning är också väldigt bra, men ibland svårt att genomföra på ett effektivt och skonsamt sätt. Låt lammen fortsätta dia även på den drabbade sidan då det också är en form av urmjölkning, men tänk på att de även kan behöva stödutfodring.
Isolera tackan med lammen för att minska risken för smittspridning från den sjuka tackan men även från hennes lamm som annars kan försöka dia även andra tackor. Isoleringen bör innefatta minst behandlingstiden plus några veckor och helst resten av djurens liv. Större besättningar har ofta en ”mastitgrupp” som går skilt från andra djur i besättningen fram till slakt.
Figur 3. Ta mjölkprov på tackor med mastit och påbörja behandling med penicillin skyndsamt. Foto Astrid Sturnegk.
Kallbrand
Om infektionen är så kraftig att blodcirkulationen inte kan upprätthållas innebär det att juvervävnad dör. Juvret känns i dessa fall kallt och ofta ses mörka missfärgningar.
Ibland blir tackan väldigt sjuk och blir snabbt liggande, men om infektionen är klart begränsad till juvret kan tackan ha ett gott allmäntillstånd. Oavsett bör hon avlivas av djurskyddsskäl då vävnaden är utom räddning och annars kommer att stötas bort/falla av.
Förebygg
God hygien särskilt i lamningsboxarnas ströbädd, men även avseende foder och vatten minskar risken för infektion. Att känna igenom tackornas juver minst en månad efter avvänjning och välja bort tackor med förändringar i juvret är viktigt för att förebygga problem nästa säsong. Att inte betäcka tackor som haft juverinflammation och inte rekrytera deras lamm minskar också riskerna.
Friska tackor med medelgott hull har goda förutsättningar att producera tillräckligt med mjölk och då blir slitaget på juvren och risken för problem mindre.
Läget i Sverige 2007
Under 2007 och 2008 analyserades mjölkprover från tackor med klinisk mastit som ett delprojekt i SvarmPat (Svensk veterinär antibiotikaresistensmonitorering – patogena bakterier). SvarmPat är ett större, flerårigt samarbetsprojekt mellan Gård & Djurhälsan och Statens veterinärmedicinska anstalt som finansieras av Jordbruksverket. Målet med SvarmPat är att förhindra utveckling och spridning av antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier. Fokus är på lantbrukets djur.
Undersökningen omfattade 72 mjölkprover från kliniska mastiter från 54 fårbesättningar i landet. Analyser visade följande infektioner:
| Staphylococcus aureus | 73% |
| Escherichia (E.) coli | 9% |
| Mannhemia hemolytica | 7% |
| koagulasnegativa stafylokocker | 5% |
S.aureus var känslig mot alla testade antibiotika inklusive penicillin, utom i ett fall. Resultaten visade alltså att denna bakterie var klart vanligaste orsaken till mastit hos tackor i Sverige, vilket överensstämmer med motsvarande undersökningar i andra länder.
Dags igen 2022
Nu har det gått femton år sedan bakterier som orsakar klinisk mastit hos tackor i Sverige kollades i större skala och det är hög tid att uppdatera fakta. Klinisk mastit är den mest antibiotikakrävande diagnosen hos får, och vilka typer av bakterier som förekommer samt hur de ska behandlas bör undersökas. Särskilt viktigt är det att följa trender för penicillinresistens hos S. aureus.
En sådan undersökning under 2022 har därför getts hög prioritet inom SvarmPat och under förutsättning att ekonomiska medel finns kommer vi därför att återkomma under början av nästa år med uppmaning till provtagning av mastiter ute i besättningarna.
Fakta om klinisk juverinflammation:
|
Håll ögonen öppna för att eventuellt delta i ett provtagningsprojekt 2022!
Fakta om California Mastitis Test (CMT):
|
