Vid en lokal marknad i Ohio, USA under augusti 2007 insjuknade två tredjedelar av 235 grisar med matvägran, feber, trötthet och hosta. Cirka 25 människor insjuknade samtidigt i influensaliknande sjukdom och sökte medicinsk vård. De sjuka människorna hade haft direktkontakt med de sjuka grisarna eller hade familjemedlemmar som hade haft direktkontakt med grisarna. En omfattande provtagning bland både sjuka grisar och sjuka människor visade på en 100 % likhet mellan de influensavirus som var orsak till sjukdom hos båda.
Vattenlevande fåglar stor smittreservoar
Beroende på olikheter i influensavirusets proteiner indelas de i olika stammar. Varje stam har ett H-antigen och ett N-antigen. Det finns idag 15 olika H-antigen och 9 N-antigen. Antigenen har stor betydelse för den immunitet som utvecklas i samband med infektion eller vaccination. Det är vattenlevande fåglar som är den stora smittreservoaren. De kan infekteras med alla typer av H-antigen och N-antigen, men vanligen ses inga tecken på sjukdom.
Hög feber och matvägran typiska symtom
De vanligaste virusstammarna hos gris är H1N1 och H3N2, samt en relativt ny stam som heter H1N2. Tiden mellan smitta och de första sjukdomstecknen är mycket kort, 1-3 dagar. Typiska symtom är hög feber, slöhet och upphörd aptit. Grisarna ligger helst och kurar tillsammans. Andningen är ansträngd och ibland hörs våldsamma hostanfall. Så gott som alla grisar insjuknar men dödligheten är mycket låg. Redan efter 5-7 dagar börjar grisarna äta igen. Men det finns risk för komplikationer när andra infektionsämnen passar på.
Störst betydelse har dock grisens unika egenskap, att de kan infekteras med influensavirus med ursprung från både fåglar och människa. I luftvägarna finns virusreceptorer för båda virustyperna. Grisen kan därför fungera som ett blandarkar för genetiskt material mellan olika virustyper, där nya och mera däggdjursanpassade virustyper kan uppstå.
Hos människor nya stammar varje år
Influensa hos människa orsakas huvudsakligen av influensavirus av två olika undertyper, H3N2 och H1N1. Den humana populationen drabbas årligen av nya utbrott med influensa. Att det sker så pass ofta beror på att det uppstår små förändringar i generna hos influensaviruset. Följden blir att immunförsvaret inte känner igen nästa års virusstam. Detta är också orsaken till att våra influensavacciner måste uppdateras varje år. Viruset angriper de övre luftvägarna och ger ungefär samma symtom som hos gris.
Epidemi med miljoner dödsfall
Ett tidigt exempel på smittöverföring är spanska sjukan, en världsomfattande epidemi som utplånade 20-40 miljoner människor under åren 1918-1919. Man har i efterhand lyckats fastställa att orsaken till epidemin var ett influensavirus. Ungefär vid samma tidpunkt beskrevs de första fallen med svininfluensa i USA. Sannolikt skedde en spridning av virus från människa till gris. Ursprunget till detta influensavirus kom med stor sannolikhet från fågel.
Gå inte till grisarna när du har influensa
Personer som har varit i kontakt med eller själva har akuta symtom på influensa bör inte vistas i grisbesättning. Det är också en rekommendation att personal som arbetar i grisstallar vaccinerar sig mot den aktuella humana influensastammen.
Malin Cerne & Benedicta Molander
Svinhälsoveterinärer
