Immunförsvaret — ett sinnrikt system

Passiv immunitet i form av råmjölk
Immunförsvaret kan delas upp i passiv och aktiv immunitet. För den nyfödda grisen är den passiva immuniteten livsavgörande. Den består av antikroppar från moderns råmjölk och ger ett omedelbart skydd mot bakterier och virus som finns i grisens närmiljö. Den passiva immuniteten förbrukas ganska snabbt och har inget immunologiskt minne, men ger skydd under tiden som den lilla grisen bygger upp en egen aktiv immunitet.

Aktiv immunitet genom naturlig infektion eller vaccination
Genom naturlig infektion eller vaccination byggs den aktiva immuniteten upp. Vid en naturlig infektion reagerar speciella celler i grisens immunförsvar, dendritiska celler, på vissa strukturer på den inkräktande mikroorganismen. Dels finns generella strukturer (pathogen associated molecular patterns, PAMP) som sätter igång ett generellt immunsvar, det vill säga att det ser likadant ut oavsett vilken mikroorganism det är. Dels finns unika strukturer som ger upphov till ett specifikt immunsvar riktat mot just den specifika mikroorganismen.

Det generella immunsvaret ger ett visst mått av lokal inflammation som är nödvändig för att trigga igång det specifika immunsvaret. Ett alltför kraftigt generellt immunsvar är däremot negativt och ger systemiska effekter som feber, aptitlöshet och slöhet. Det kan till exempel inträffa om man vaccinerar grisar som inte är fullt friska.

Första gången grisen kommer i kontakt med en viss bakterie eller ett virus tar det någon vecka för immunförsvaret att utveckla en specifik immunitet. Nästa gång grisen kommer i kontakt med samma mikroorganism finns det minnesceller, ett immunologiskt minne, och immunförsvaret kan då slå till snabbt och hårt.

Vaccination ger skydd utan sjukdom
Vaccination försöker efterlikna en naturlig infektion utan att ge upphov till sjukdom. De flesta vaccin som används idag består av två delar. Dels avdödade/försvagade mikroorganismer eller delar av dem vilka ger specifik immunitet. Dels innehåller vaccin hjälpämnen, adjuvans, som imiterar  funktionen av PAMP hos mikroorganismen och sätter igång ett generellt immunsvar.

Parasitbörda kan påverka vaccinationsvaret
Beroende på vilket infektionsämne grisen utsätts för så styrs immunsvaret i olika riktningar. Vid en parasitär infektion styrs immunsvaret i en riktning och cellerna programmeras för att bekämpa parasiter. Vid en virus- eller bakterieinfektion styrs immunförsvaret i en helt annan riktning. Det innebär att om djuret exempelvis har mycket spolmask så är immunförsvaret upptaget med att bekämpa dessa och kan därmed inte bekämpa en bakterie- eller virusinfektion lika bra som hos en parasitfri gris. Det betyder att det är viktigt att ha genomtänkta avmasknings- och avskabbningsrutiner i besättningen för att vaccinationerna ska ha full effekt.

I dag är det vanligt att grisar vaccineras mot flera olika infektioner med flera olika vaccin vid samma tillfälle. Det är inget som rekommenderas av läkemedelsbolagen, men det görs ändå för att förenkla rutinerna i stallet. Det är inte helt utrett hur det påverkar grisen, men det är lätt att tänka sig att det kan ha negativa effekter. Adjuvans från flera olika vacciner samtidigt kan ge ett alltför kraftigt generellt immunsvar med negativ påverkan som följd, exempelvis feber och foderleda.

Eftersom olika infektionsämnen styr immunsystemet åt olika håll (se ovan) är det också lätt att tänka sig att varje vaccination vid ett och samma tillfälle inte alltid ger full effekt.

 

Katarina Karlsson Frisch
Djurhälsoveterinär, Falkenberg