Den nyfödda kalven får sitt första immunförsvar genom en kortvarig immunitetsöverföring från ko till kalv via råmjölk.
Detta är mycket viktigt hos nötkreatur eftersom det inte sker någon transport av antikroppar via moderkakan under dräktigheten. Kalvar föds med ett omoget immunförsvar, de har inget eget aktivt immunförsvar utvecklat tidigt i livet. Råmjölk innehåller antikroppar, så kallade immunglobuliner (Ig), som behövs för kalvens immunförsvar. Förutom antikroppar har råmjölken dessutom ett högt fett- och vitamininnehåll som förser kalven med energi. Kalvens tunntarm är permeabel eller ”öppen” och kan absorbera Ig som finns i råmjölk, men det gör att tarmen också absorberar miljöpatogener som kan orsaka sjukdomar. Av denna anledning är det viktigt att nyfödda kalvar får råmjölk så snart som möjligt efter födseln. Det är också viktigt att kalvningsutrymmet hålls rent och torrt för att minska smittrycket som de nyfödda kalvarna utsätts för.
Skötsel av nyfödda kalvar
Skötseln av nyfödda kalvar är ett viktigt jobb!
Kloka och noggranna skötselrutiner förbereder kalven för ett friskt och produktivt liv.
De bästa tipsen förutom råmjölksgivan, för att få friska kalvar och ge en bra start i livet är:
- En ren och torr kalvningsmiljö för att minska risken att kalven infekteras av sjukdomsframkallande agens.
- Doppa naveln och/eller navelsträngen i klorhexidinlösning så fort som möjligt efter födseln för att desinficera och förhindra att bakterier infekterar den nyfödda.
- Vaccinationer kan användas för att öka nivåerna av specifika antikroppar i råmjölk och för att stärka kalvarnas immunförsvar, kontakta oss gärna för ett gårdsspecifikt vaccinationsprotokoll.
Råmjölkshantering, giva och lagring
Hygien vid första urmjölkningen av råmjölk.
Rengör kons spenar och juver för att mjölka ren råmjölk. Kom ihåg att kon kanske inte har mjölkats på cirka två månader eller mer så bakteriemängden på spenytan är större än när hon mjölkas regelbundet.
Kons spenar ska rengöras noggrant med en desinficerande lösning, samma medel som används på de lakterande korna. Desinficeringslösningen måste ha en kontakttid på minst 30 sekunder för att effektivt döda bakterier, efter denna tid torkas lösningen av med en torr, ren handduk eller trasa. Målet är att mjölka rena och torra spenar.
En ren mjölkningsutrustning är också viktigt för insamling av ren råmjölk. Mjölkningsutrustningen bör vara väl rengjord och desinficerad innan den nykalvade kon mjölkas.
Lagring av råmjölk
Det är viktigt att känna till den omedelbara avsikten med råmjölken. Kommer den att ges till kalven strax efter urmjölkning eller kommer mjölken att sparas för framtida bruk? Om den inte utfodras kort efter uppsamling, bör lämpliga lagringsprocedurer vidtas för att undvika ytterligare bakterietillväxt eftersom mängden bakterier som finns i råmjölk kan fördubblas på mindre än 20 minuter.
Råmjölk kan förvaras i kylen i högst 24 timmar eftersom bakterier fortfarande kan växa långsamt i kylens temperaturer. Råmjölk kan även förvaras i frys. Om man fryser in råmjölk rekommenderas det att lägga råmjölken i platta ca en liters förpackningar och placera paketen omedelbart i frysen. Påsar är bättre än flaskor eftersom de går att tina jämnare och snabbare vilket minimerar förekomsten av frysta råmjölksbitar. Tina råmjölken genom att placera dessa påsar i ett vattenbad med ca 50 graders värme, och tina dem långsamt till utfodringstemperatur.
Temperaturen bör då vara nära kroppstemperaturen d.v.s. cirka 40 grader. Försök inte att förkorta upptiningsprocessen genom att använda vatten med högre temperatur, då kommer temperaturhöjningen att förstöra eller inaktivera de antikroppar som en kalv behöver för att överleva. Vi rekommenderar att endast tina den nödvändiga mängd råmjölk som behövs vid utfodringstillfället då upprepade cykler av frysning och upptining försämrar råmjölkskvaliteten.
Råmjölksrutiner på gården
Om tillräckligt mycket av antikropparna inte tas upp genom tunntarmsväggen in i blodet ökar risken för högre dödlighet och sjuklighet hos kalven. Detta kallas Failure of Passive Transfer (FPT). Kalvar med FPT är förknippade med sämre tillväxt och ökade hälsoproblem vilket direkt utgör en ekonomisk förlust.
Hur upptäcker och förhindrar man en misslyckad överföring av antikroppar (FPT)?
Upptaget av antikroppar genom tunntarmsslemhinnan in i blodomloppet börjar avta efter kalvens första 4 timmar i livet. Därför är det av största vikt att ge nyfödda kalvar sin första måltid av råmjölk senast 2 – 3 timmar efter födseln. Ju tidigare desto bättre!
Fyra orsaker till FPT och hur man korrigerar eller förhindrar dessa.
- Råmjölk av dålig kvalitet, utvärdering av kvalitet. Råmjölken är oerhört viktig för att främja en bra start i kalvens liv. Det är viktigt att investera tid och resurser för att säkerställa att råmjölken som ges till de nyfödda kalvarna är av hög kvalitet. Råmjölkskvaliteten beror på mängden av immunglobuliner, d.v.s. antikropparna vilka består av proteiner som förmedlar skydd mot sjukdomar. Det finns laboratorietester för att fastställa den exakta mängden av dessa proteiner i råmjölk, men det finns även godkända metoder för att mäta proteinmängden i råmjölk ute på gård. Dessa metoder är snabba och praktiska. Nedan följer en kort beskrivning av dem.
Använd BRIX- mätare för att fastställa råmjölkskvalitet och ge endast råmjölk av hög kvalitet till nyfödda kalvar.
Brix refraktometer: praktisk, snabb och pålitlig
Brix refraktometer är ett instrument som mäter sockerhalt i en mängd olika lösningar och har anpassats för att korrelera denna mätning med innehållet av Ig i råmjölk. Det finns en analog / manuell modell som är lätt att använda. Den elektroniska eller digitala versionen ger mer konsekventa avläsningar. Referensvärdet för råmjölk av hög kvalitet är 22 % Brix eller högre.
Visuell bedömning: praktisk, men inte särskilt tillförlitlig. Denna metod är den enklaste men den minst tillförlitliga. Se till att råmjölken är ren och fri från gödsel. Den ska ha en tjock konsistens och färgen ska vara gulaktig, undvik att ge kalven råmjölk som ser brun ut eller har blod i sig. Vattenhaltig råmjölk är av låg kvalitet och bör om möjligt inte utfodras till nyfödda kalvar. Om råmjölken har hög halt av proteiner blir den väldigt tjock. Ju tjockare desto bättre!
- Försenad råmjölksgiva. Se till att kalvar får råmjölk senast inom 4 timmar efter födseln. Därefter blir tarmens upptag av Ig försämrat.
- Mängden råmjölk är inte tillräcklig. Kalvar bör konsumera minst 10 % av sin kroppsvikt under sina första 12 timmar i livet. Om det behövs, använd en ingivare. Vid för liten råmjölksgiva blir mängden antikroppar som tas upp av kalven för låg.
- Mätning av upptaget av protein (antikroppar) från råmjölk med blodprov , sk totalprotein. Analysen ingår i G&D hälsotjänster, BAS, PLUS och TOPP.
Länk: https://www.gardochdjurhalsan.se/radgivning-tjanster/not/not-bas-3/kalvpaketet/
När en kalv får råmjölk absorberas immunglobulinerna genom tarmens vägg in i blodomloppet. Detta gör att proteinhalten i blodet stiger och denna ökning av blodprotein kan mätas för att utvärdera om en kalv har fått den nödvändiga mängden antikroppar för att börja ett hälsosamt liv. Om det förekommer sjukdomsutbrott/ besättningsproblematik eller negativa trender i kalvdödligheten, är det viktigt att upprätta ett råmjölksprotokoll samt att provta kalvar för totalt serumprotein för att avgöra var fallgroparna kan finnas. Ett blodprov tas på kalvar 2 – 7 dagar gamla och lämpligt antal kalvar kan vara 3 – 5 st. Se Kalvpaketet för analyser.
Minimivärdet för framgångsrik passiv överföring är 55 g/l.
Det finns också möjlighet att använda en Brix refraktometer för att bedöma passiv överföring. Proceduren är identisk som tidigare beskrivits men referensvärden faller mellan 7,8 och 8,4 % Brix.
Utfodring av råmjölk
Alla gårdar har egna rutiner för utfodring av råmjölk. Det är viktigt att det finns en särskild rutin som utformas specifikt på gården i samarbete med gårdens personal. En vanlig fråga är hur snart ska en nyfödd få första råmjölksgivan och hur mycket råmjölk ska ges? En tumregel är att kalvar ska få råmjölk, 10 till 12 % av sin födelsevikt, inom de första 4-6 timmarna i livet. En kalv bör alltså få sin första måltid på upp till 4 liter av råmjölk av hög kvalitet inom de första 4 timmarna. En andra utfodring av råmjölk på minst 3 liter bör ges inom första 24 timmarna.
Målet är att ge mellan 100 och 150 g IgG så snart som möjligt efter födseln.
Om möjligt bör råmjölk ges till kalven även dag 2 och 3. Detta kan vara råmjölk av lägre kvalitet eller övergångsmjölk från kons andra och tredje mjölkning.
Utfodringstemperaturen för råmjölk och mjölk till kalvar är mycket viktig. Kalvar föredrar naturligtvis vätskor som är nära kroppstemperaturen 39° C. Råmjölk eller mjölk som ligger under denna temperatur kan vara mindre välsmakande, och kalvar kan till och med vägra att dricka. En av konsekvenserna med utfodring av kalla vätskor är att kalvens kroppstemperatur sjunker och kalvarna kommer att använda energi för att generera värme och få upp sin kroppstemperatur istället för att använda energin för tillväxt. Kall råmjölk / helmjölk kan även påverka koagulationsprocessen i löpmagen negativt vilket kan leda till diarré. Det är viktigt att ta hänsyn till tiden mellan mjölkberedning och leverans till kalvar för att undvika nedkylning av mjölken.
Att mäta mjölkens temperatur kan vara bra att göra av de första och sista givorna som levereras för att övervaka och se till att kalvar får sina måltider vid rätt temperatur.
Den mest rekommenderade metoden för råmjölksgiva är att använda en ren flaska med en napp, vilket gör att kalven kan
dia i sin egen takt. Kalvar ska aldrig tvingas att dricka ur flaska eftersom mjölken då kan komma in i luftvägarna och orsaka aspirations-lunginflammation eller till och med dödsfall. Det är viktigt att ha tålamod med dessa unga djur vid råmjölksutfodring och det kan ibland ta lång tid. Om en kalv har svårt att dia och få i sig råmjölken är det ibland nödvändigt att använda en sond.
Råmjölksprotokoll, ett verktyg för att planera gårdsspecifika rutiner för kvalitet, mängd och timing vid utfodring av råmjölk- kontakta oss!
https://www.gardochdjurhalsan.se/kontakt/
