Allmänt om helsäd
- I Sverige används korn, havre, vete och rågvete som helsädesgrödor. Ofta kombineras spannmålen med en proteingröda t ex ärtor eller åkerböna.
- Olika arter eller artkombinationer ger helsädesensilage med olika egenskaper som fodermedel. Bestäm vilken typ av foder du behöver innan du bestämmer artsammansättningen i ensilaget.
- Generellt rekommenderas spannmålssorter som är kortvuxna,friska,stråstyva och har hög fibersmältbarhet som helsädesgrödor.
- Tänk på att välja sorter som uppnår önskat skördestadium ungefär samtidigt om du ska blanda spannmål med en proteingröda.
- Skördetidpunkten påverkar helsädesensilagets näringsinnehåll. Skörd i mjölkmognad ger generellt mer socker i grödan än skörd i degmognad (stärkelse istället). Proteinhalten sjunker också generellt med senare skörd liksom NDF-innehållet. Mängden ensilage i kg torrsubstans (ts) ökar med skörd vid senare tidpunkt.
Att tänka på vid skörd
- Korn och rågvete passar generellt bättre som helsädesgröda än havre och vårvete med avseende på näringsinnehåll och ensilerbarhet.
- Skörd i mjölkmognad är oftast att föredra. Mjölkmognad inträffar ca två veckor efter axgång och innehållet i kärnan är då vitt och mjölkigt, men med en fastare konsistens i mitten.
- Ensileringsprocessen gynnas av skörd vid tidigare mognadsstadier, t ex mjölkmognad, eftersom sockerhalten då är högre samt grödan mer lättpackad.
- Högre stubb vid skörd ger ett högre energiinnehåll men en något lägre skörd. Högre stubb ger även en bättre hygienisk kvalitet på ensilaget.
- Helsäd bör ensileras med tillsatsmedel, gärna ett syrapreparat för att begränsa proteinets nerbrytning.
- Sen skörd ger mer spill. Avkastningen av grödan ökar med senare skörd men spillet ökar också. Detta faktum kan vara en svår balansgång när man ska bestämma skördetidpunkt.
- Förtorka grödan vid tidiga skördar om ts-halten riskerar att hamna under 25 %. Konsumtionen av ensilaget kommer annars att försämras.
- Att blanda helsäd och gräs i en plansilo är sällan lyckat. Risken för luftfickor i spannmålslagret är stor. Packningen är alltid extra viktig då helsäd ensileras.
- Vid ensilering i rundbal rekommenderas ett par lager extra plast jämfört med inplastning av gräs/klöver balar. Detta därför att den mer fiberrika stråsäden lättare sticker hål på plasten. Vid lagring i plansilo eller limpa kan man täcka med dubbelt lager plast vid behov.
- Många menar att fåglar och möss lockas mer till balar innehållande helsäd än vall. Det kan därför vara extra viktigt att planera lagringsplatsen för helsädesbalarna.
Att tänka på vid utfodring
- Innehållet av protein är lågt i helsäd och minskar med mognaden. Till unga djur passar därför helsäd sämre och måste, om det ska användas, kompletteras med ett fodermedel som innehåller protein av hög kvalitet. Detta gäller även om helsäden består av både spannmål och t ex ärtor.
- Till lite äldre djur med förhållandevis låga tillväxtkrav, t ex kvigor och stutar, fungerar enbart helsädesensilage kompletterat med något/några kg kraftfoder ofta bra. Det är en fördel om helsäden består av både spannmål och en proteingröda. Då räcker oftast spannmål + mineraler som kraftfoder.
- Till lågdräktiga dikor passar helsäd av ren korn eller havre bra, vilket ger ett fiberrikt ensilage med mycket struktur.
- Till snabbväxande ungnöt passar helsäden bäst som komplement till vallfodret. Speciellt om vallfodret är fiberfattigt (lågt NDF-värde) och mycket proteinrikt är det positivt att kunna blanda med helsäd.
- Konsumtionen av helsäd (enda fodemedel) ligger i försök runt 2 kg ts/100 kg levande vikt eller 1 kg NDF/100 kg levande vikt. Variation finns dock mellan sorter och skördestadier.
- Blött helsädesensilage (<25 % ts) begränsar konsumtionen och därmed den möjliga tillväxten.
- I vissa försök har man funnit att långstråigt helsädesensilage konsumeras sämre av djuren än sönderdelat. Om grödan finfördelas redan vid ensileringen eller vid utfodringen spelar ingen roll. I ett senare utfört försök vid SLU Skara har man dock konstaterat att konsumtionen inte försämrades då ensilaget var långstråigt.
- Om helsädesensilaget skördas sent ökar andelen kärnor som passerar osmälta genom djuren.
- Kornensilage med hög andel av kornax kan uppfattas som stickigt av djuren och därför konsumeras sämre. Detta gäller främst unga djur.
Helsädesensilage till mjölkrasstutar
