Idisslarna föds som enmagade djur. Men redan de första veckorna, när lammet börjar smaka på växter, så börjar våmmen att utvecklas. Vid ca 50-55 dagars ålder är lammets våm färdigutvecklad och redan vid ca 5 veckors ålder är en lammvåm tillräckligt utvecklad för att hålla lammet vid liv utan mjölk. Tackans mjölk har dock en välgörande effekt i lammets mag- tarmsystem även ett tag efter att våmmen är fullt utvecklad.
Fåret har som känt fyra magar:
- Våmmen
- Nätmagen
- Bladmagen
- Löpmagen
Både våmmen, nätmagen och bladmagen saknar körtlar medan löpmagen har en mjuk slemhinna med körtlar. Löpmagen är den mage hos idisslarna som mest liknar magsäcken hos enkelmagade djur.
Fårets magar
Våmmen innehåller en stor mängd mikroorganismer som produceras där på plats. 1 ml våmvätska kan innehålla 10 miljarder bakterier och 1 miljon protozooer (encelliga djur). Omräknat i vikt rör sig detta om ca 1 kg mikroorganismer i en fårvåm! Våmmens mikroorganismer bryter bl.a. ned cellulosan i fodret.
Mikroorganismerna behöver växter för att överleva och föröka sig och vill ha en särskild balans mellan proteiner, energi, mineraler och vitaminer samt vatten. De är också känsliga för det pH som råder i deras miljö. För högt eller för lågt pH hämmar organismernas förökning. Fårets våm bör hålla ett pH mellan 6,2 till 6,8 för att miljön skall vara optimal. Vid idisslingen finfördelas fodret så att det lättare kan angripas av mikroorganismer. Basisk saliv förs ner i våmmen och buffrar de bildade fettsyrorna. Saliven är viktig då pH i våmmen behöver buffras samt hållas relativt konstant.
Efter processen i våmmen har det bildats fler mikroorganismer. Mikroorganismerna har också producerat proteiner, så kallade by-pass proteiner mha näringen från fodret. Detta är proteiner som fåret sedan kan ta upp. Fåret är beroende av att mikroorganismerna omvandlar födan och gör den tillgänglig för upptag. Mikroorganismerna förs vidare till nätmagen tillsammans med by-pass proteinerna.
Födan når alltså först våmmen och nätmagen där den blir bearbetad av mikroorganismer. Nätmagens uppgift är att sålla ut vad som ska idisslas och vad som ska skickas vidare till nästa mage, bladmagen. När födan sväljs för andra gången efter att fåret har idisslat så går den rakt ned i bladmagen.
I bladmagen fortsätter fodernedbrytningen och vätska sugs upp av kroppen. Därefter förs fodermassan till löpmagen. Till löpmagen kommer huvudsakligen mikroorganismer och by-passprotein. Där sker fodernedbryningen som i våra magar för att sedan fortsätta bakåt i tarmsystemet genom tunntarmen och sedan till grovtarmen.
Fåret lever alltså till största delen av de mikroorganismer som våmmen producerat. Därför är det viktigt att ta väl hand om våmmen. Rätt pH, rätt fiberhalt! Rätt blandning protein-energi.
Rubbning av bakteriefloran i våmmen
Kraftfoder och lättsmälta kolhydrater har en tendens att hastigt sänka pH i våmmen vilket kan rubba våmfloran. Saliven är basisk och hjälper till att buffra miljön i våmmen. Därför är det viktigt att fåret tillåts tugga fodret vilket är en av anledningarna att hel spannmål passar fåren så bra. Ju mer de tuggar desto mer saliv produceras. Fårens våm är mindre i storlek än kornas och är sämre på att buffra den hastiga pH-sänkning som krossad spannmål kan orsaka.
Även det späda vårgräset kan sätta fårens våmflora ur balans och det är vanligt med diarré hos fåren efter utsläpp på bete. Försök att göra övergången från stallutfodringen till betet så mild som möjligt. Lättast är att fortsätta att fodra med grovfoder på betet de första veckorna. Det är också bra att inte vänta tills betet är alltför frodigt innan betessläpp.
I värsta fall kan lammen drabbas av Gasbrand när de ätit för stor mängd lättsmälta kolhydrater (kraftfoder eller kraftigt bete). Då har bakterien Clostridium perfringens typ D vuxit till i tarmfloran. Denna bakterie bildar då ett toxin (gift) som orsakar skada på flera organ i kroppen och det hela slutar oftast med döden. Om man hittar stora fina lamm döda på betet eller väldigt nedsatta kan det vara gasbrand som de har drabbats av. De stora lammen äter mest. Prognosen är tyvärr dålig men vaccin finns!
Det späda vårgräset samt foderbytet vid betessläpp kan orsaka en rubbning i våmmens tarmflora.
Om tarmfloran i våmmen har rubbats:
Sträva efter att korrigera pH och att få igång mikrobverksamheten.
- Ett torrt och fint hö är bästa medicinen mot en våmflorerubbning men generellt fibrer överhuvudtaget i form av grovfoder.
- Alltid fri tillgång till friskt vatten.
- Ta bort ev. kraftfoder och vid utbredda problem på bete kan man behöva byta bete till ett mindre energirikt.
- Vid kraftfoderförätning kan man försöka buffra våmmen med lite bikarbonat samt ge näring till mikroberna genom att ge lite jäst. Kontakta din veterinär för rådgivning.
Annelie Hellström
Fårhälsoveterinär, Skara
