I föreskriften L104 är fokus på mottagningsstallets funktion att hindra smitta från inköpta djur till gårdens övriga djur. När vi pratar om mottagningsstall för mjölkdrickande kalvar är det i praktiken minst lika viktigt att fundera över hur de inköpta kalvarna inte smittar varandra. Därför har vi i några besättningar testat att gruppera kalvarna utifrån ursprungsbesättning. På så vis slipper kalvarna att träffa på nya virus och bakterier som inte fanns hemma hos dem.
Första gången jag föreslår att någon ska gruppera kalvarna efter ursprungsbesättning får jag oftast höra att det är praktiskt omöjligt. Någon har funderat över vilken planet jag kommer ifrån. Kalvningarna i mjölkbesättningen är inte tillräckligt regelbundna för att det ska gå utöver att planera in rätt antal kalvar per box, rengöring och tomtid även fundera över vilka besättningar kalven kommer ifrån.
Det går att säga många saker om lantbrukare- men en sak är att ni är vana vid att lösa problem och vara kreativa. Hur många dagar kan ni som jobbar med djur säga att allt gick som ni planerat? Efter lite betänketid går det många gånger att gruppera kalvarna lite bättre.
Det går inte att tumma på regeln att tömma avdelningen, tvätta och stå tomt innan nya kalvar sätts in.
Att gruppera efter besättning handlar om att ta vara på de möjligheter som ges. I stället för att ha kalvar från sju olika besättningar i en box kanske det går att ha kalvar från två eller tre olika besättningar. Det minskar också antalet smittor som kalvarna möter.
Att kunna prata med varandra och få information om att nu är kalvhälsan i mjölkbesättningen inne i en svacka kan hjälpa dig som köper. Då kan du prioritera att ha kalvar från dem i en grupphydda ute eller box under en period. Att isolera sjuka kalvar i egna hyddor hindrar också smittspridningen.
Mjölkbesättningar kan också ansluta sig till Växas provtagningsabonnemang FriskKo. I FriskKo Mini, provtas kvartalsvis för Mycoplasma bovis och Steptococcus agalactiae. I FriskKo Total tas även prov för Salmonella, RS-virus och Bovint coronavirus. Efter fyra negativta provtagningar där inte smittor påvisats kvalificeras mjölkbesättningen till Gröna listan. Om du köper kalvar från dem som finns på Gröna listan kan du sortera dessa kalvar i en box och sköta om dem först. Tänk på att fråga dem du köper kalvar av om de har Mycoplasma bovis i sin besättning- om de har det bör även dessa kalvar vara i en egen grupp.
I mottagningsstall med stora grupper om 15 till 25 kalvar är det en stor utmaning att lösa gruppering efter ursprungsbesättning och smittstatus. Jag kan inte låta bli att säga – bygg inte mottagningar för så stora grupper- även om amman kan klara att ge mjölk till 25 kalvar och att det blir jättedyrt att köpa tio ammor i stället för fem. Om du ska få till en hållbar kalvuppfödning, med låg sjuklighet och låg dödlighet, ska faktiskt inte gruppstorleken var fler än max 10 kalvar.
Om det nu redan är för stora grupper i mottagningen?
Börja skissa på en långtidsplan för att ha färre kalvar i grupperna. En extra grupphydda ute är guld värt som avlastning, antingen att använda som sjukbox eller att ha kalvar ifrån en besättning som har problem under en period.
En lösning kan vara att ha mottagningen som en tvåstegsraket. Första fyra veckorna i parhyddor eller parboxar. Därefter kan friska kalvar flyttas ihop till en större grupp i mottagningen. Det är inte en perfekt lösning – men perfekta lösningar är ovanliga.
Mottagning av kalvar i hyddor utomhus har visat sig minska antibiotikaförbrukningen till en femtedel.
Läs mer i länkarna nedan.
