Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 7 2018
Denna artikel kommer ta upp hur du kan ta hand om de lamm som har störst risk för att dö tidigt för att på så vis minska dödligheten. Vi kommer även ta upp orsaker till att man får många risklamm samt vad som kan ses vid kroppsöppning av lamm som dött tidigt. Nästa artikel i denna serie, som kommer med nästa nummer av Fårskötsel, handlar om hur man praktiskt gör för att sonda lamm och den sista artikeln kommer handla om nedkylda lamm.
Diagram 1: Lammdödlighet (%) för olika raser i olika åldrar baserat på data från Elitlamm 2014.
Bakgrund
Brunt fett och råmjölk – lammets livförsäkring
Lammets föds med små energireserver i form av brunt fett som lammet kan använda för att bilda energi och värme. Om lammet inte får i sig ordentligt med den fett- och proteinrika råmjölken kommer det bruna fettet att vara förbrukat inom några timmar. Mängden brunt fett hos det nyfödda lammet påverkas bland annat av utfodringen av tackan under både tidig och sen dräktighet. Utan energi från vare sig råmjölk eller brunt fett blir lammet snabbt nedkylt och energibristen leder till koma och död.
Vid födseln har lammet inga antikroppar i blodet. För att få några antikroppar som kan hjälpa till att skydda lammet mot sjukdomar måste lammet få i sig råmjölk från tackan. De antikropparna som lammet tar upp via blodet kan sedan skydda lammet från sjukdom under dess första månader i livet under tiden som lammet bygger upp sitt eget immunförsvar.
När lammet är nyfött kan antikropparna lätt passera över tarmväggen och in i blodet (röd linje i diagram 2). Men för varje timme som går efter födseln blir det svårare och svårare för antikropparna att tas upp i blodet. Även mängden antikroppar i råmjölken sjunker gradvis efter lamningen, oavsett om tackan mjölkas eller ej (gul linje i diagram 2). Mängden antikroppar i råmjölken påverkas även av andra faktorer så som utfodringen under sista delen av dräktigheten, åldern på tackan (äldre tackor har sämre kvalité), juverhälsa och huruvida tackan är vaccinerad mot ex gasbrand eller ej. Detta gör att lammen måste få i sig råmjölk snabbt efter födseln i tillräcklig mängd och av tillräckligt god kvalité för att de ska få skydd mot infektioner (grön linje i diagram 2). Enzymer och hormoner i råmjölken är även viktiga för utvecklingen av tarmfunktionerna hos lammet. Råmjölken har också en laxerande verkan och innehåller viktiga vitaminer.
Källa: Helse og velferd hos Sau, Synnöve Vatn, Lisbeth Hektoen och Ola Nafstad
Diagram 2: Nivåerna av antikroppar i lammets blod (grön linje) kommer påverkas av hur snabbt lammet får i sig råmjölken. Tar det för lång tid hinner antikroppsnivåerna i mjölken (gul linje) sjunka liksom lammets förmåga att ta upp antikropparna (röd linje).
Normalt förlopp vid lammets första råmjölksmål
Om allt fungerar som det ska har lammet gjort resningsförsök inom 15 minuter efter födseln och börjat dia själv inom den första levnadstimmen. Normalt beteende är lamm som äter ofta, men däremellan slappnar av och vilar. Genom att titta och känna på lammets mage kan man få en känsla av huruvida magen hålls fylld med mjölk eller inte.
Tänk på att alltid undersöka juvret på tackan så snart hon lammat. Dra ut några strålar mjölk ur varje spene och kontrollera att mjölken ser normal ut. På så vis hjälper du även till att få bort de vaxproppar som skyddar juvret under dräktigheten. Dessa kan i vissa fall sitta så hårt att lammet har svårt att suga bort dem. Ett tips är att passa på att ge lammen en första slurk råmjölk i samband med denna kontroll, tex genom att mjölka några strålar direkt i en nappflaska som man sedan ger lammet.
Risklamm
Vilka lamm är risklamm?
Lamm bör ha fått i sig sitt första mål råmjölk senast inom 2-3 timmar efter födseln, helst inom 30-60 min. Om lammen inte får i sig tillräckligt med råmjölk riskerar de dö av både svält, nedkylning och infektioner. Till risklamm räknas de lamm som av olika skäl har högre risk för att dö vilket i praktiken är samma lamm som har hög risk att inte få i sig tillräckligt med råmjölk av bra kvalité, tillräckligt snabbt. Dessa risklamm är:
- Lamm med låg eller mycket hög födelsevikt
- Svaga lamm
- Trillingar, fyrlingar etc
- Lamm från magra tackor, äldre tackor, sjuka tackor, tackor med dysfunktionellt juver
Bild1: De första timmarna i lammets liv är de mest kritiska, genom extra omvårdnad för risklamm kan lammdödligheten minska.
Hur kan jag hjälpa mina risklamm?
Alla risklamm bör ges råmjölk i flaska eller sond så fort som möjligt efter födseln för att öka deras chanser att överleva. När det gäller svaga lamm och nedkylda lamm är det en fördel att använda sond när de ges råmjölk. Risken är annars stor att de får ner råmjölk i lungorna då de kan ha svårt för att svälja korrekt. Ge 50-150 ml kroppsvarm råmjölk som första mål och fortsätt ge mer råmjölk om lammet inte själv kommer igång att dia ordentligt.
| Mängd råmjölk: Första målet: 50 ml till lamm <3 kg 100 ml för ett medelstort lamm a´4 kg 150 ml till lamm >5 kg Totalt: 50 ml/kg inom 3 timmar 200 ml/kg fördelat på minst 4 givor inom det första dygnet. Max giva 200 ml per tillfälle. |
Hur kan jag få färre risklamm?
Andelen risklamm totalt och av de olika kategorierna skiljer sig mycket mellan olika besättningar och påverkas av såväl ras som av skötselfaktorer. Är lammdödligheten hög i besättningen är det viktigt att tänka igenom vilka risklamm som är mest förekommande i besättningen och sedan fundera på om det på sikt går att minska andelen risklamm med förebyggande åtgärder redan innan lamningen.
| RISKLAMM |
PROBLEM | EXEMPEL PÅ ORSAKER |
| Låg födelsevikt | Små energireserver | Underutfodring av tackan under tidig och/eller sena delen av dräktigheten |
| Hög födelsevikt | Ofta kopplat till långsammare förlossning vilket förbrukar energi och/eller kan leda till syrebrist Trauma hos tackan som blir dålig moder, orkar inte ta hand om lammet Trauma hos lammet (revben, lever etc) |
Överutfodring av tackan under sen dräktighet Vanligast för enfödda lamm. Genetik (baggen) |
| Svaga lamm | Tar längre tid på sig för att resa sig, svagare sugreflex | Mineralbrister (ex. selen, kobolt) Svår förlossning (genetik, utfodring etc.) |
| Trillingar, fyrlingar etc | Råmjölken räcker inte till alla lamm Risk för lamm med små energireserver om tackan är underutfodrad Ökad risk för fellägen => längre tid för lamningen => syrebrist hos lamm, + utmattad tacka => dålig moder |
Påverkas av ras, flushing/hull och utfodring vid betäckning, arv och när på året lamningen sker |
| Magra tackor, äldre tackor, sjuka tackor | Sämre kvalitet och lägre kvantitet av råmjölk | Påverkas av utfodring, medelålder mm |
| Dysfunktionellt juver (lågt hängande juver, juverinflammation, läckande juver innan förlossning, täta spenkanaler m.m.) |
Svårt för lammen att komma åt spenen/dålig råmjölks kvalité och mängd/inget utflöde av mjölk | Arv, tidigare juverinfektioner, skador av lamm på spenar mm |
Svält eller andra dödsorsaker
Obduktion eller kroppsöppning på gården kan ge svar
I vissa fall kan det vara svårt att veta huruvida lammen dött under förlossningen eller strax efter och därför också svårt att veta vilka insatser som bäst skulle kunna förbättra lammöverlevnaden. Lika så kan det vara svårt att skilja på lamm som dött av en infektion från de som dött av svält. Det kan därför vara till stor hjälp att undersöka de döda lammen; antingen via en obduktion eller med en kroppsöppning på gården tillsammans med besättningsveterinären.
Redan innan man öppnar och tittar på organen från ett dött lamm kan man få en indikation på huruvida lammet levt eller ej. När lammen föds har de nämligen en mjuk kapsel runt klövspetsarna som snabbt slits bort när lammet står och går. När man sedan öppnat det döda lammet kan man genom att se på lungorna säkert avgöra om lammet andats eller inte. Lamm som är dödfödda har mörka och kompakta/köttiga lungor jämfört med lamm som andats som har betydligt ljusare lungor (bild 1 och 3). Dödfödda lamm har även kvar allt sitt bruna fett som man kan se runt hjärta och njurar (bild 1). Om lammet druckit råmjölk kan man hitta ett mjölkkoagel i löpmagen som på det nyfödda lammet är den största av de fyra magarna (bild 4).
Hos ett lamm som inte diat utan istället fått leva helt på sin reserv av energi i forma av brunt fett ser man som djurägare ofta som lamm som plötsligt dör. Man kan ha missat att lammet inte diat och när det bruna fettet är förbrukat hittas lammet som tidigare varit piggt allvarligt nedkylt och livlöst. Öppnar man ett sådant lamm kan man se att löpmagen är helt tom och att det bruna fettet har ändrat färg och konsistens (bild 2 och 5).
På ett lite äldre lamm som dör vid några dagars ålder pga av svält kan man notera att löpmagen är tom samt att allt fett kring organen är borta.
Vi hjälper gärna dig!
Vill du ha hjälp med att öka lammöverlevnaden i din besättning så hjälper vi gärna till. Vi erbjuder rådgivning anpassad efter dina behov från så väl veterinär som produktionsrådgivare. Tillsammans kan vi sätta upp mål och välja åtgärder som ger bäst effekt hos just dig.
Bild 2. 1. Hjärta med brunt fett. 2. Lunga på dödfött lamm. 3. Lever. 4. Löpmage. 5. Njure helt dold bakom brunt fett.
Bild 3. Förmagarna och löpmagen hos ett nyfött lamm som inte druckit råmjölk.
Bild 4. 1. Luftfylld lunga från 1 dags gammalt lamm. 2. Löpmage fylld med mjölk. 3. Våm, nätmage och bladmage.
Bild 5. Mjölkkoagel i löpmage, lamm 3 dagar gammalt.
Bild 6. Det bruna fettet runt hjärtat har brutits ner och bytt färg och konsistens.
