Foder och vatten – viktigt för att lyckas!

För en lyckad avvänjning är det mycket viktigt att grisen har lärt sig äta foder redan i BB!

• Genom att ge foder från tidig ålder så stimuleras utvecklingen av tarmsystemet och av
  enzymer som kan spjälka vegetabila foderkomponenter.
• Hög avvänjningsvikt är också viktig för en lyckad avvänjning, en smågris bör väga över 8kg för
  att klara avvänjningen bra. Underviktiga grisar kräver speciell omsorg.
• Börja ge foder i BB redan under första levnadsveckan, även om grisarna inte äter några stora
  mängder då så är det viktigt att dom kan börja bekanta sig med torrfodret.
• En gris som ätit foder i BB har lättare att fortsätta äta under avvänjningen och risken för
  avvänjningsdiarré minskar
• Ge flera mindre givor (gärna 4 eller fler) då detta stimulerar foderintaget
• Ett foder som ges i BB ska vara smakligt och ha hög smältbarhet anpassat för den lilla grisen.
• Börja gärna att ge fodret på golvet för att grisarna enkelt ska få tillgång till det
• När grisarna kommit igång att äta mer av fodret så kan man ge det i ett tråg eller automat för
  att minska foderspill och behålla en god foderhygien.
• Sista tiden i BB bör man ge samma foder som vi avvänjningen
• Se till att grisarna har tillgång till vatten av god kvalitet redan i BB

Foder och utfodring kring avvänjningsperioden

För att lyckas med en bra avvänjning är det viktigt att alla smågrisar har ätit prestarter/avvänjningsfoder före avvänjning.

• Använd avvänjningsfoder sista veckan i BB
• Viktigt att smågrisarna har tillgång till foder direkt efter avvänjning
• Utfodring minst 4 gånger/dygn
• Foderkontroll – nytt fräscht foder vid varje utfodring. Justera fodergivan och se till så att alla äter.
• Rent och friskt vatten
• Smakligt avvänjningsfoder med hög smältbarhet.
• Vid utfodring i tråg – se till så att alla smågrisar kan äta samtidigt
• Vid utfodring via automat – begränsa inte fodergivan för hårt, men var observant så att inte vissa smågrisar överkonsumerar
• Vid blötutfodring – tänk på att avvänjningsgrisen får ”rätt” foder och jobba med så små restmängder som möjligt
• Restlöst system eller resttank positivt vid blötutfodring
• Det är säkrare med torrfoder under avvänjningen
• Beräknad foderåtgång 3 – 5 % av kroppsvikten/dygn
• Unga och underviktiga smågrisar klara avvänjningen sämre. Dessa grisar kräver speciell omsorg, gärna med mjölkersättning och ett spädgrisfoder, speciellt anpassat för den lilla grisen.

• Den huvudsakliga anledningen till avvänjningsdiarré är uttorkning. Fungerar inte vattentilldelningen optimalt ger det ett lägre foderintag och kan resultera i underutfodring och diarré.
• En gris som ätit foder före avvänjningen har med största sannolikhet också lärt sig dricka vatten. Se till så inte foder och vatten är en nyhet vid avvänjningen!
• Vattnet kan tilldelas med koppar eller nipplar och de ska vara placerade över dränerade ytor så det är lättare att hålla rent.
• Koppar måste rengöras minst en gång per dag. Koppens vattenspegel väcker grisens nyfikenhet och lockar grisen att dricka.
• Nipplar är lättare att hålla rena men kan vara svårare för grisarna att lära sig dricka från. Nipplarna bör ha ett flöde på minst 1 liter per minut. Trycket bör inte vara för högt och alla nipplar ska kontrolleras regelbundet. Kontrollera också så alla grisar når nippeln.
• Ge gärna vatten lättillgängligt i fodertrågen kring avvänjningen, det stimulerar foderintaget.
• De allra minsta grisarna kan ha svårt att dricka ur en nippel den första tiden, har de svårt att nå upp kan man lägga en betongplatta under.  Det kan också underlätta om de under en tid kan få vatten i en skål. En tvättklämma på nippeln kan också få dem att hitta till vattnet.
• Spola rent smågrisarnas vattenledningar vid grisning samt före insättning i tillväxtstall. Det underlättar att sätta en tvättklämma på sista nippeln och låta det spola igenom ett bra tag.
• Smakligheten på vattnet är viktigt. Kontrollera att det är aptitligt att dricka, speciellt om det är syrat. Smaka på vattnet. Grisar dricker inte gärna vatten som är surare än pH 3,8. Mät gärna med en pH -mätare.
• Kan du själv tänka dig att fylla ett glas med vatten ur en smågrisnippel och dricka det? Om inte – tänk till varför och åtgärda.
• En bra hygienisk kvalité på vattnet är en grundförutsättning för en lyckad avvänjning. Regelbundna kemiska och hygieniska vattenanalyser kan vara en lönsam investering.
• Vatten är vårt viktigaste – och billigaste fodermedel! Ge den lille grisen optimala förutsättningar att dricka friskt vatten!

Fodertillskott för att förebygga och avhjälpa problem med avvänjningsdiarré

• En robust smågris klarar avvänjningen bättre. Ibland behöver man ge smågrisen extra tillskott utöver det vanliga prestarter- och avvänjningsfodret för att öka förutsättningarna för en lyckad avvänjning.
• Ge extra järntillskott under hela diperioden. En god hemoglobinstatus vid avvänjning ger säkrare avvänjning och bättre tillväxtperioden därefter.
• Ge extra mjölkersättning till stora kullar och till kullar där suggans mjölk inte räcker till för en optimal kulltillväxt. Det är oftast de minsta grisarna som gynnas mest av extra mjölkersättning.
• Elekrolytlösningar kan ges förebyggande vid avvänjning för att stabilisera vätskebalansen. Ge gärna en ljummen lösning för att öka intaget. Tänk på hygienen och byt ut minst två gånger per dag.
• Elektrolytlösningar bör alltid ges omgående vid och även efter diarréutbrott för att smågrisarna ska återfå sin rätta vätskebalans.
• Torvprodukter stabiliserar grisarnas magar under de första veckorna då djuren är som känsligast för mag- och tarmstörningar. Smågrisar äter gärna torv och man kan med fördel blanda torv och foder för att få igång foderintaget snabbare.
• Ge aldrig järnberikad torv i samband med avvänjningen. Byt sista veckan till en produkt som just är anpassad till avvänjning.

God hygien med blötutfodring

God hygien i blötutfodringssystem är avgörande för att säkerställa god tarmhälsa i besättningen. Det är därför viktigt att kontinuerligt rengöra sin blötfodertank och alla tilloppsrör invändigt.

• Tvätta blötfodertanken en gång i veckan. Var särskilt noggrann med rengöring av den övre delen av tanken, där fodret oftast inte rörs om. Rengör även locket och dess invändiga skarvar.
• Finns tillgång till varmt vatten (ca 20 ºC), så använd det då det är bättre att skölja med uppvärmt vatten än att skölja med kallt vatten, särskilt när det finns fett i fodret.
• Bruksvattentanken som används vid ett restlöst blötfodersystem, skall rengöras på samma vis som blötfodertanken.
• Automatisk spolning av tanken efter varje utfodring ska vara aktiverad i utfodringsprogrammet på datorn.
• Fastmonterad automatisk högtrycksrengörare i tanken, UV-ljus eller kontinuerlig syratillförsel kan minska behovet av manuell tvätt, men kan inte ersätta den helt.
• Tilloppsrör för torra komponenter ska rensas minst varannan vecka, sätt hink under och avlägsna eventuella foderkakor från rören.
• Stenfickor ska tömmas en gång i månaden.
• Det är viktigt med kontinuerlig rengöring av fodernedsläppen och foderkrubbor i stallet.
• God vattenkvalitet i färskvattentanken ska säkerställas genom att tanken hålls sluten. Det får inte gå retur från blötfodertanken till färskvattentanken. Vid problem med blötfoderkvalitet ska vattentanken kontrolleras och eventuellt rengöras.
• Foderslingorna behövs inte rengöras, utom om det uppstår problem, som beror på dålig foderhygien.

Om blötfodertanken (inkl. locket) inte rengörs, kan det bildas mögel i den övre delen av tanken.

Åtgärder vid problem med foderhygien. Förslag rekommenderas i följande prioritetsordning tills problemet är löst:

1. Tillsätt 2 promille med myrsyra under 4-5 dagar. Är det jäsningsproblem rekommenderas användning av en blandsyra.
2. Syra-chocka blötfodret, inklusive restmängder i tank och foderrör, med 4 promille myrsyra eller blandsyra och låt stå under natten. Är det jäsningsproblem rekommenderas användning av en blandsyra. Skölj ur foderslingorna med kallt vatten innan utrustningen används igen.
3. Rengör foderslingorna med varmt vatten och använd ett alkaliskt rengöringsmedel följt av ett desinfektionsmedel som är godkänd för djur. Skölj ur foderslingorna med kallt vatten. Efter rengöring av foderslingorna kan man lämpligen starta upp fermenteringen med mjölksyrabakterier.
4. Är det tillsatt tex myrsyra i dina foderkomponenter är det viktigt så den totala syran, i blötfodret, som tillförs inte blir högre än rekommenderade nivåer ovan.

God hygien i torrfodersystem

God hygien i torrfodersystem är avgörande för att säkerställa god tarmhälsa i besättningen. Det är därför viktigt att ha ett schema för kontinuerlig rengöring.

• Foderautomater och volymlådor/kassar
  Mellan varje omgång, efter stalltvätt, skall nedsläppsrören rengöras invändigt och all beläggning ska avlägsnas.
• I stall med kontinuerlig drift ska foderautomaterna rengöras var sjätte månad.
  Tvätta gärna, men bara om det finns tid för noggrann torkning !!
• Hörn på foderslingan
  Hörn placerade utomhus, utanför stallavdelningen och i avdelningar med kontinuerlig drift ska skruvas isär var sjätte månad och rengöras invändigt.
• Hörn placerade inne i stallavdelning ska rengöras mellan varje omgång.
• Foderkärror/vagnar
  Kontrollera kontinuerligt nedsläppsrören, där fodervagnar fylls. Rensa vid behov.
• Vid transport och förvaring av fylld foderkärra skall det finnas lock på vagnen.
  Sopa foderkärran ren innan du fyller på nytt foder.

God hygien i foderrummet

God hygien i silos, kvarn och mikropåslag är avgörande för att säkerställa god tarmhälsa i besättningen. Det är därför viktigt att ha ett schema för kontinuerlig rengöring.

• Utomhus och inomhus silo
  – Se till att det finns en inspektionslucka på silon så en effektiv hygienkontroll kan göras.
  – Inspektera var 14:e dag och rengör efter behov
  – Varje kvartal, töm silon helt och rengör
  – Desinficera silon invändigt vid kraftiga hygienbesvär
• Skruvar till och från kvarnen
  – Inspektera skruvar före kvarnen var sjätte månad
  – Inspektera skruvar efter kvarnen var 14: e dag. Behovet av rengöring efter kvarnen är mycket större då mald spannmål avger mer värme och kan bilda kondens.
• Torrfoderblandaren
  – Inspektera var 14:e dag och rengör vid behov
  – Rengör nedsläpprör. Skrapa, sopa eller dammsuga sedan hela blandarkaret
• Mineral- och fiskmjölspåslag
  – Töm och rengör var tredje månad, oftare i fuktiga miljöer.
  – Se till att alltid ha påslaget täck så att fukt och smuts hålls ute
• Fettbehållare
  – Fettbehållaren bör vara ansluten till en brunn, töm ut och rengör mellan varje påfyllning.
  – Töm, skrapa behållarenen gång om året, oftare om tanken inte är kopplad till en brunn. Kom ihåg noggrann torkning.
• Använd inte foderrummet som förvaringsutrymme. Damma av rör och sopa golv minst varannan månad.