På bete
Det började redan i september då en ungtacka född i mars hittades död utan tidigare tecken på sjukdom. Detta djur skickades på destruktion med gemensam tanke att ”ett fall är inget fall”, d v s orsakerna kan vara många och ett enstaka djur som dör i en större besättning kräver inte utredning.
Två veckor senare fann man däremot ytterligare en i denna grupp på 35 ungtackor plötsligt död och tackan transporterades in för obduktion, som gav svaret ”orsak till dödsfallet kunde inte fastställas”.
Vid fyndet av denna tacka noterade djurägaren tecken på att hon haft kramper, platsen hon låg på såg ut som att hon sparkat i gräs och jord.
Några dagar senare hittades ett tredje djur, en tre år gammal tacka i en annan hage, liggandes med sträckt hals och pendlande framben. Veterinär tillkallades och tackan blev bättre efter behandling med B-vitamin som gavs direkt i blodet. Eftersom kramperna hävdes med hjälp av B-vitaminbehandling diskuterades CCN (CercebroCortikal Nekros – svenskt/bättre namn på sjukdomen saknas). Det framkom då att ytterligare en ungtacka hade avlivats i september efter att ha hittats stående för sig själv och till synes blind.
Under vintern
Efter installning hittades under julhelgen en av de äldre tackorna död, inklämd under foderhäcken. I första hand misstänktes olyckshändelse.
En vecka senare stod en ungtacka och tryckte pannan mot stallväggen, och var väldigt ovillig att byta ställning. Hon behandlades med B-vitamin, men återfanns död nästa dag. Vid obduktion fann man en hjärnhinne- och hjärninflammation av den typ som ses vid listerios, och vid bakteriologisk undersökning bekräftades diagnosen genom växt av bakterien Listeria monocytogenes.
Djurägaren uppmanades att vara observant på tidiga tecken på listerios, och att snabbt påbörja behandling vid misstanke. Ytterligare tre tackor, två äldre och en ungtacka, insjuknade under de följande två veckorna. Symtomen var nedsatt aptit, dåsighet, en med hängande öra på ena sidan och en med feber. De tre tillfrisknade efter injektioner med Penicillin i förhöjd dos tillsammans med understödjande behandling.
Diagnos och kommentar
Två relativt vanligt förekommande sjukdomar med symtom från centrala nervsystemet hos får har bidragit till den ökade dödligheten i besättningen, CCN och listerios. De klassiska symtomen hos sjukdomarna är olika, men bilden kan förstås variera stort mellan individer,och det kan därmed vara svårt att skilja dem åt. Båda beror på skador i centrala nervsystemet som ger upphov till en rad störningar.
Vid dödsfall är obduktion av stort värde för diagnos. Även i de fall man inte kan fastställa dödsorsaken får man veta en hel del, eftersom man då kan avfärda misstanken om en rad orsaker i alla fall för det undersökta djuret; t ex kraftiga parasitangrepp (stora magmasken, stora leverflundran), diverse skador och en rad infektioner (bland annat listerios). Ofta kan listerios påvisas även om tackan avlivats med bultpistol eftersom de mest typiska förändringarna sitter djupt ner i hjärnstammen.
Listerios-faktaruta
Orsak/Symtom
Listerios orsakas av bakterien Listeria monocytogenes, som är spridd i naturen och förekommer bl.a. i jord. Friska djur kan bära den och sprida den via sin träck. Sjukdomen är anmälningspliktig av diagnostiserande laboratorium och 30-35 fall hos får rapporteras årligen. Listerios är också en zoonos, människor smittas i huvudsak via livsmedel. Jordinblandning i ensilage med pH > 5 anses vara en riskfaktor för idisslare. Om balen har skadad plast, ökar risken för att listeriabakterierna växer till under lagring, eftersom inträde av syre i balen tillåter aeroba bakterier att växa till, vilket ger en långsam höjning av pH. Vanligaste symtomen hos vuxna djur vid listerios orsakas av hjärn- och hjärnhinneinflammation med måttlig temperatur stegring, nedsatt allmäntillstånd, och halvsidesförlamning av ansiktet. Tackan (eller baggen) vill ofta ligga på en sida och om man vänder henne blir hon orolig och lägger sig åter i ursprungsställningen. Djuren kan också ses röra sig i cirklar, vilket lett till benämningen kringsjukan. Listeria kan även orsaka kastningar hos tackor samt ge blodförgiftning på lamm under tre månaders ålder. Oavsett symtombild blir drabbade djur successivt sämre och sjukdomen leder ofta till döden om behandling inte inleds i tidigt skede.
Behandling
Förhöjda doser av penicillin i 7 dagar tillsammans med understödjande behandling med bland annat NSAID.
Profylax
Korrekt hantering av fodret som skall bli ensilage, och god hygien på och vid foderbordet. Se till att sockerhalten och TS i fodret är på rätt nivåer inför ensileringen för att säkerställa bra mjölksyrefermentering och därmed ett pH under 5. Foder taget senare på säsongen, med lägre sockernivåer och högre TS kan behöva syras för att uppnå detta. Undvik jordinblandning och se till att balarna inte har hål i plasten.
CCN-faktaruta
Orsak/Symtom
Vanligen kan direkt orsak till CCN inte fastställas och mycket återstår att belysa i förloppet. Fåret drabbas av hjärnskador till följd av brist på vitamin B1 (thiamin). Våmfloran tillverkar normalt fårets behov av vitaminet, men vid fall av CCN kan man påvisa ämnen (enzym) som bryter ner det. Vid rubbningar i våmfloran kan bakterier växa till och producera dessa ”förstörelseämnen”och vissa växter, t ex ormbunkar kan innehålla sådana ämnen. Även vissa läkemedel kan utlösa sjukdomen. Ses vanligen hos avvanda lamm och upp till ca 1,5 års ålder, men kan förekomma även i andra åldrar. Drabbade djur kan ses avvika från flocken, vandra planlöst och tillsynes blinda. Det följs ofta av sträckt nacke (”stjärnkikare”), eller att fåret trycker huvudet mot inredningen och vid än mer uttalade symtom kan djuret bli liggande i kramper.
Behandling
Höga doser B-vitamin kan ges av veterinär direkt i blodet och följas upp av djurägare med injektioner under huden eller i muskeln. Ofta ses en snabb återhämtning, kramptillstånd klingar av i anslutning till behandling, men synrubbningarna kan kvarstå något/några dygn.
Profylax
Svårt (eller snarare omöjligt) att ge fullödiga råd om hur sjukdomen förebyggs då den oftast saknar fastställd orsak. Klart är att störningar i våmfloran till följd av t ex snabba foderbyten eller låg fiberhalt bör undvikas då dessa, förutom andra nackdelar, även kan utlösa CCN.
Fredrik Engström
djurhälsoveterinär Romakloster
Katarina Gustafsson
djurhälsoveterinär Länghem
