I somras hölls den 21:a IPVSkongressen (International Pig Veterinary Society Congress) i kanadensiska Vancouver. Där samlades veterinärer från hela världen som arbetar inom grisområdet. Som alltid när veterinärer träffas diskuterades olika sjukdomar, men även djurvälfärd är ett aktuellt ämne världen över. En av huvudföreläsarna, Prof Dr David Fraser, höll ett intressant föredrag om hur synen på djurvälfärd har förändrats genom tiderna. Här följer en sammanfattning:
Hur allt började
Varje kultur har sin egen mytologi och sin egen skapelseberättelse, där människor och djur ingår. Det påverkar på olika sätt människors syn på djur och förhållandet till dem. Vi kan till exempel läsa i Bibeln att Gud skapade världen och fyllde den med växter och djur. Till sist skapade han människan, sin avbild, för att styra över alltsammans. Bibelns skapelseberättelse antyder att det är skillnad på människor och djur. Människan har ett annat ursprung och ett annat syfte än djuren. Dessutom ansågs människan ha ett unikt inre själsliv som djur saknar. Denna tro rättfärdigade människan att använda djur för sina egna syften. I moderna kulturer har den traditionella tron luckrats upp med tiden, delvis beroende på vetenskapliga upptäckter. I dag anser de flesta att människor och djur har ett gemensamt ursprung och att även djur kan tänka och känna. Den förändrade synen på djur har drivit fram frågor om hur djur ska behandlas och om vår rätt att utnyttja dem till våra syften.
Olika syn på djurvälfärd
På 1960-talet startade en debatt om djurvälfärd. Människor började bekymra sig för produktionsdjurens liv och hälsa. Ett av startskotten var en bok ”Animal Machines” skriven av en engelsk författarinna och djurrättsaktivist, Ruth Harrison. Hon beskrev bland annat värphöns i trånga burar och uppfödning av gödkalvar.
Hon ansåg att dessa system var så onaturliga att djuren tvingades att leva miserabla liv. Hon ställde frågan om vi har rätten att beröva djuren all deras livsglädje bara för att snabbt och effektivt tjäna pengar. Lite senare, på 1990-talet, tillförde den australiensiska filosofen Peter Singer sina åsikter till debatten. Han menade att varje handling skulle bedömas som rätt eller fel beroende på den smärta eller det välbehag handlingen orsakade. Peter Singer ansåg också att människors och djurs känsla av smärta eller välbehag var lika viktig. I diskussionen om djurvälfärd fanns det också människor som lade tyngdpunkten på annat än frihet från smärta och oro. Bland andra Astrid Lindgren, som var en drivande kraft för djurvälfärd i Sverige, hävdade djurens rätt till ett naturligt beteende. När sedan lantbrukare och veterinärer engagerade sig i debatten lades fokus på frihet från sjukdomar och tillgång till livsnödvändigheter som foder, vatten och skydd.
Forskning kring djurvälfärd
Allt eftersom debatten utvecklades på 1960- och 1970-talet började vetenskapliga försök göras relaterade till djurvälfärd. Delvis gjordes försöken för att effektivisera produktionen genom att anpassa systemen efter djurens behov. Och delvis för att människor förväntade sig att vetenskapen skulle skapa enighet om begreppet djurvälfärd. En del forskning utgick från lantbrukare och Att böka är ett beteende som alla grisar måste få utöva. Inomhus sker detta genom att ge grisarna strömedel att böka i. Veterinärers syn på djurvälfärd. På så sätt utvecklades värphönsburarna till dagens inredda burar med såväl bättre djurvälfärd som bättre produktionseffektivitet. Andra forskare utgick från djurens naturliga beteende. Man såg att kalvar i mjölkbesättningar som fick möjlighet att suga mjölk genom en gummispene flera gånger per dygn växte bättre och mer sällan drabbades av diarré än kalvar som fick mjölk i hink två gånger per dygn. Forskning kring frihet från smärta har gjort att vi idag har effektiva bedövningsmedel och smärtstillande medel till djur.
Till sist
Idag finns det i huvudsak tre olika sätt att se på djurvälfärd. Det ena är att djur ska slippa känna smärta och oro. Det andra är att djur har rätt till ett naturligt beteende. Det tredje är frihet från sjukdom och tillgång till foder, vatten och skydd. Slutsatsen blir att alla tre synsätten på djurvälfärd har en vetenskaplig bas. När nya regler och rekommendationer om djurvälfärd diskuteras måste alla synsätten vägas in för att de ska få en bred acceptans.
Katarina Karlsson
Svinhälsoveterinär
