Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr. 7- 2023.
Risker med foder och strö
Skördehösten 2023 har varit minst sagt utmanade. De flesta av er ändå har lyckats bärga både foder och strö men kvaliteten är varierande. Mycket är tyvärr dåligt, men det är bärgat. Bra jobbat!
Dålig hygieniskkvalitet inbär risker för både människa och djur. Nu gäller det att hantera och använda foder och strö på ett så riskfritt vis som möjligt.
Blöt och varm höst
Årets svåra skördeförhållanden ger risker i stallperioden som vi måste ta höjd för. Inte bara vårt foder kan ha brister som påverkar djurhälsan utan även vårt strömedel. När sommarens torka gjorde entré och sänkte spannmålens möjlighet att bli livsmedelsgodkänd vara ställde många snabbt om sin strategi och siktade på foderkvalitet. Det innebär att insatserna för grödan minskades och exvis svampbekämpning uteblev. I höst har det varit varmt och fuktigt länge, det ger väldigt bra förutsättningar för mikroorganismer, svamp, rost och mögel att växa till i både foder och strömedel. Att det dammat kring tröskorna i årets skörd beror inte på att det varit torrt utan att det är väldigt mycket svampsporer i grödan.
Det har också varit svårt att skörda ett bra grovfoder i höst även fast mängderna nu är på plats för de flesta. Skörden som är tagen i sensommarens fukt och värme har gett ett spätt, bladrikt grovfoder med lågt sockerinnehåll. Marken har varit mjuk på många håll och risken att det kommit jord i fodret är mycket hög. Jord och organiska föroreningar i grovfodret i kombination med lågt sockerinnehåll försämrar ensileringsprocessen betydligt. Risken för sjukdomar hos djuren ökar t.ex. Listeria. Det blir även en totalt ökad belastning på djurens immunförsvar då det är flera faktorer som samverkar. Givetvis är det en risk för våra djurs hälsa men även för oss människor som jobbar med foder och strö.
Ensileringsprocessen
I ensileringsprocessen bildas mjölksyra och koldioxid när sockret i fodret och syret i balen omvandlas av mjölksyrabakterier. Det är denna mjölksyra och koldioxid som konserverar fodret och gör det lagringsstabilt en längre tid. Om det inte bildas mjölksyra av olika anledningar brukar andra mikroorganismer växa till och bilda andra syror och svampar. Den näringsmässiga och hygieniska kvaliteten på fodret blir då mycket sämre.
Grovfodret
Vi behöver ha koll på foderkvaliteten extra mycket i år. I grovfodret är det jordinblandning och dålig ensilering med mögel, smörsyrajäsning och höga nitratvärden som är riskerna. Kontrollera ditt foder innan utfodring, välj bort och kassera dåligt foder, lita på din syn och lukt, undermåligt foder skall djuren inte behöva ha i stallet. Acceptera ett större spill när du vet att fodret kan vara tveksamt. Har fåren ratat något finns det sannolikt en bra anledning för det ett sådant här år.
Spannmålen
Många producerar spannmål själva eller köper in spannmål lokalt från en granne eller kvarn. Vanligt är att sådan spannmål är kallluftstorkad. I allmänhet har varit svårt att torka spannmål i år på grund av vädret, extra svårt har det varit med en kallluftstork. Risken med dåligt torkad spannmål är lagerskador och mögeltillväxt. Här är det framför allt olika mögelsporer som tex aflatoxiner som kommer in i lungorna på människa och djur. Detta är ett väldigt potent gift som gör dig ordentligt sjuk i någon eller några dagar. Har man otur får man skador som blir bestående. Det är viktigt att man kontrollerar vattenhalten och hygienen på spannmålen för att bedöma om den är lagringsduglig. Man kan överväga att syrabehandla spannmålen med propionsyra för att göra den lagringsduglig och hygieniskt bättre. Spannmålen har tagit mycket stryk i år pga. av vädret. Spannmålen är över lag småkärning och har låga rymdvikter, dessutom är det mycket grönskott med i år. Det betyder att den är näringsfattig och får ett lågt ekonomiskt värde i foderstaten. Är den dessutom tveksam hygieniskt bör man låta bli att använda den.
Nödskörd av spannmål
När förstaskörden torkade bort var det många som valde att slå halvmogen spannmål till ensilage. Detta foder kräver lite extra planering. Om man skördar i rundbal är det bra att hacka materialet så mycket som möjligt, använda tillsatsmedel och gärna lägga på två lager extra plast. Bäst är att direktskörda helsäd och lägga i limpa, korv eller plansilo.
När man analyserar detta foder ska man begära en särskild analys av helsäd, den skiljer sig från vanligt gräsensilage. Sikta på att använda helsäden under sintid och lågdräktighet. Om spannmålen är skördad efter axgång, räkna med ett stort spill vid utfodringen. Bäst är att blanda helsädesensilaget med annat ensilage i en mixervagn om man har möjligheten.
Ströhalm
Halmen har varit svår att bärga tillräckligt torr. Mycket av halmen innehåller dessutom en hel del färskt gräs och ogräs. För att rädda halmen har många plastat in den i rundbal. Halm och gräs blir på så vis lufttätt lagrat. Tyvärr kommer ingen ensileringsprocess att ske. Man kan tänka sig att det blir lite mer som hösilage, med den skillnaden att det är mindre mängd socker i gräset. Risken att det bildas mögel i balen ökar samt att det redan från början finns mycket sporer på halmen. Undersök plastad halm noggrant innan du använder den.
Rädda foder
När skördeförhållandena är dåliga är det alltid bra att hjälpa naturen på traven. Överväg alltid att använda ensileringsmedel när grovfoder skall skördas. Är förhållandena dåliga skall man i första hand välja syror, då har man störst chans att lyckas. Spannmål som jag tidigare nämnt går utmärkt att syra med propionsyra även vid höga vattenhalter och få det lagringsstabilt. Se tabell nedan för mängder vid olika vattenhalter. Det är enkelt att göra med hjälp av en doseringsskruv. Spannmål som syras blir frisk och smaklig för djuren samt enkel att lagra. Halm som man plastat kan man ammoniakbehandla och göra om till ett bra fodermedel. Entreprenör kommer ut på gården och sprutar ammoniak i balen som dödar svamp, mögel och mikroorganismer, dessutom ökar näringsvärdet då fiberns smältbarhet ökar och ammoniaken bidrar till ökad proteinmängd i balen. Det går förstås även bra att ammoniak behandla stackar med halm.
Alternativa fodermedel
På fodersidan är de enklaste alternativen förstås Grovfoderersättare från våra olika färdigfoderproducenter som Lantmännen, Svenska Foder, Swedish Agro, Johan Hansson mfl. Men på flera gårdar kan det också vara intressant med andra alternativ som Potatis, Hp-Massa, Majs, Gräsfröhalm, Helsädesensilage, Drav osv. Har man behov av Halm till utfodring kan man söka efter Gräsfröhalm. Det brukar finnas en del sådant på marknaden. Det var dessutom bra skördeväder under den mesta tiden för gräsfröskörden i år.
Alternativa strömedel
Saknar man ströhalm eller inte har något alls kan man under lågdräktigheten använd träflis som strömedel. Flisen är trevlig då den är som ett dränerande golv. Bygg en ca 15-20 cm tjock bädd av flis. Förmodligen kan tackorna gå länge på flisen innan du behöver komplettera ytterligare. När högdräktigheten kommer så strör du med torv ovanpå flisen och bygger på så vis upp en bra yta för djuren att lamma på. Strötorven är väldigt hygienisk och binder vätska och ammoniak mycket bra. Strör man lite lagom blir det en bra bädd som sitter ihop med flislagret i botten. Sannolikt kommer detta inte att ”Brinna” så värmen i stallet kan bli annorlunda än vad du är van vid från halmen. Att använda spån av olika slag fungerar med men tyvärr så blir spån lätt ohygieniskt. Men kombinera det med torv så fungerar det bättre. Har man halm av tveksam kvalitet, använd denna i lågdräktigheten och komplettera med torv under lamning.
Förbruka mindre
Låt gärna djuren vara ute en längre tid på bete, det har vuxit länge på betesmarkerna och vallarna. Det står mycket foder kvar på rot som är passligt för lågdräktiga vuxna tackor. Ungtackor och lite svagare individer skall du ta hem och fodra så de växer enligt plan.
Sammanfattningsvis!
- Var noggrann i alla led
- Sortera bort undermåligt grovfoder
- Använd det bästa fodret, hygien- och näringsmässigt, i lamning/digivning
- Acceptera ett större spill/sortering av grovfodret
- Ge djuren extra vitaminer under hela stallsäsongen, främst Vit E och Se, för att gynna immunförsvaret.
- Använd munskydd när du strör till djuren.
- Använd inte mögliga halmbalar i en strömaskin som blåser ut materialet.
- Ventilera stallet väl.
- Använd högklassigt strömaterial i lamning och digivning för att förbättra stallmiljön, saknas det så köp in bra produkter som torv, värmebehandlad halm, mm
