Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 8 2022
Året som gått har haft utmaningar på många vis för alla producenter. Utöver fantasipriser på insatsvaror i form av gödsel, bränsle, foder, utsäde mm har året bjudit på fler extrema händelser. En del av er har haft problem med torka värre än 2018. Flera upplever att första skörden gick åt skogen rent näringsmässigt. Låga energi och proteinvärden med högt NDF. Några har haft utmaningar med att få lammen hämtade enligt planering vilket lett till avdrag för fett och vikt. Ja det har inte saknats utmaningar detta år.
På plussidan måste vi ta in att avräkningspriserna på lammkött har ökat historiskt mycket. I en period hade vi högre lammpriser än de flesta länder i Europa. En viss kompensation för höga priser på insatsvaror kommer via krisstöd från staten. Förhoppningsvis kommer det även kompensation för höga kostnader på energi som diesel och el. Absolut finns en hel del på plus med. Men hur skall man ta sig an det stundande 2023?
”Man with a plan!”
Som alltid skall man ha en plan, en plan på hur många och hur tunga lamm man avser sälja och när dessa skall levereras. Vet man det är det också sannolikt att man vet ett ungefärligt pris på lammet. Man måste också ställa sig frågan – Är mina ambitioner med lammen, hänsyn taget till raser eller raskorsningar och säsong, rimliga eller siktar jag för högt eller för snett?
Jag tjatar ofta om att är planen det viktigaste, för om jag har en plan så vet jag också hur jag skall ändra och justera min produktion allt eftersom förutsättningarna ändras. Jag undviker helt enkelt att bli ett offer för omständigheterna. Planen utgår förstås från de förutsättningar jag har i mitt företag, min finansiella situation och mina möjligheter att producera det marknaden vill ha och betalar för.
Priset på insatsvaror
Värdet på de insatsvaror som behövs för att producera ett lamm har ökat ordentligt. Inte bara det uppenbara som att energi och kvävepris har ökat men även har räntorna stigit. Samtidigt har vi en valuta som minskar i värde. Att valutan sjunker kan vara positivt då importen av lammkött blir dyrare, men samtidigt ökar priset på våra insatsvaror som gödsel och bränsle ytterligare då vi inte har någon inhemsk produktion av detta.
Lägg inte all konstgödsel på våren utan dela på givan. Fokusera på den skörd som du tror ger högst näringsvärde. Om din andraskörd brukar ge högst värden lönar sig dyr gödsel bäst där. Foto: Einar de Wit.
Men hur mycket dyrare har det då blivit?
Det krävs ca 20 kg kväve för att producera 1000 kg ts grovfoder av god kvalitet. Normalt kostar alltså kvävet till 1 ton ts gräsensilage (gräsvall) ca 200 kr. Har man ca 30 % klöver i vallen så halveras kvävebehovet. Med 2022 års priser kostar kvävet till ett ton ts grovfoder ca 600 kr. Tar man in övriga prisförändringar på insatsvaror har kostnaden för grovfodret ökat med ca 1 kr/kg ts, jämfört med 2021. Alltså för var krona som kvävet ökar i pris stiger priset på grovfoder med tre öre/kg ts. Om dieselpriset stiger med en krona så ökar grovfoderpriset med ytterligare 1 öre/kg ts. Så även fast en produktion med ca 120 tackor är en förhållandevis liten produktion (jämfört med övriga produktionsgrenar inom lantbruket) så är mitt risktagande idag, 2022, mycket högre än det var 2021. Ett lamm som inte kommer till marknaden har samma låga värde -22 som -21, dvs noll kronor, emedan insatsen för att försöka få det dit har ökat 2 till 3 gånger. Alltså det är viktigare än någonsin att verkligen göra en plan för hur skall jag producera mina lamm och med vilka insatser. I rådande läge är det extremt viktigt att så få lamm som möjligt blir sjuka eller dör.
Ett exempel, var proaktiv!
Jag har ett antal producenter som planerar sin produktion noga. Redan nu i höst, innan lamning, så kan vi se en utmaning med likviditeten i företagen framåt vårkanten. Då kommer det att behövas extra kapitaltillskott för att kunna köpa kraftfoder till tackor och lamm så att de kan växa. Eftersom kraftfodret blivit dubbelt så dyrt, kommer det att behövas dubbelt så mycket pengar i vår för att köpa samma mängd kraftfoder som man gjorde förra året. (Detta gäller även produktionen av grovfoder, jmf gödsel, plast, nät, diesel osv.) Bankerna har på en del håll blivit mer restriktiva med krediter till lantbruket då man ser att riskerna ökat. Ökade risker kräver ökade säkerheter. Tyvärr är redan lantbruket hårt belånat och ökad säkerhet kan vara svårt för en del företag.
Tillbaka till planen. Har jag en plan så kan jag se dessa saker tidigt och agera i tid. När banken inte vill låna ut pengar kan man exempelvis fråga sin foderleverantör. Lamm är snabbväxande och ganska förutsägbara, så att få en förlängd kredit på foder med 90 dagar istället för 30 kan vara möjligt och inte speciellt dramatiskt för fodertillverkaren. Naturligtvis tar dom ut en räntekostnad för detta. Men det viktiga är att om man är ute i tid och har en plan så går det mesta att styra upp och minska risken så att min produktion blir ett offer för situationen. Nu skall ju inte detta vara en permanent lösning utan endast en tillfällig lösning för att klara likviditeten en kort period, inget annat. Är det en dålig affär att producera lamm skall man låta bli och inte tro att man räddar affären via en tillfällig kredit för ökad likviditet. Men om det är lönsamt eller ej vet jag förstås om jag gjort min plan på ett noggrant vis. Att låta bli att ge lammen foder tidigt i livet kommer straffa sig, det är mycket dyrare att slutgöda ett lamm som vuxit dåligt, jämfört med att ge det näring tidigt så att det får en bra start och kan växa från början och utvecklas mot sitt mål.
Ett dött lamm innebär en betydligt större förlust i år än tidigare år då kostnaden för att föda upp det är betydligt högre. Att minska lammdödligheten från födsel till slakt är en av de lönsammaste åtgärderna i dyrtider. Foto: Einar de Wit.
Hur skall jag undvika att min första skörd har samma näringsvärde som halm?
Tyvärr är det många som misslyckats med sin 1 skörd i år. Vad beror det på? Det är flera faktorer som har spelat in. Den vanligaste är att man minskade eller tog bort sin gödselgiva för att gödseln var dyr. Det som har hänt för växten/plantan är att näringen tog slut tidigt. Plantan stressas pga näringsbrist och brådmognar, dvs plantan sätter strå och börjar blomma. Kanske brukar man skörda första veckan i juni och gjorde så i år med. Problemet var att plantan då hade kommit till ett utvecklingsstadium som den normalt har en vecka före Midsommar. Vädret har i vissa områden spelat stor roll. Först kallt och torrt och sedan varmt och torrt. Samma sak händer då. Växten stressas, brådmognar och tappar näring. Några hade oturen att regnet kom precis när det var dags att skörda och skörden blev 5-8 dagar försenad. Planera gödselgivan för var skörd, lägg inte hela givan till förstaskörden. Bättre är att dela givorna och styra gödseln till den skörd som du mest sannolikt kommer att skörda ditt kvalitets foder från. Klövern, tillexempel, har oftast hunnit etablera sig bättre till andraskörden än till första, då marken har hunnit bli varmare och nitrifikationen har ökat = mer kväve tillgängligt för plantan. Ofta blir Ndf värdet lägre till andraskörden än till första. Många grässorter skjuter inte strå i samma utsträckning till andraskörden utan är mer bladrika, det ger ett spädare och mer konsumtionsvänligt grovfoder = lägre kraftfoderkonsumtion.
Att snåla på fodret till lammen tidigt i livet kommer att straffa sig. Det är mycket dyrare att slutgöda ett lamm som vuxit dåligt i början, jämfört med att ge det näring tidigt så att det får en bra start, kan utnyttja sin tillväxtpotential och kan växa ordentligt från början och utvecklas mot sitt mål. Foto: Einar de Wit.
Lönsamhet i gödsling!
För att ta reda på om det är lönsamt att gödsla min vall för att ta fram ett grovfoder av högkvalitet kan vara svårt att beräkna. Man måste utgå från vad andra fodermedel kostar. På hemsidan för ”Grovfoderverktyget” Finns en beräkningsmall för detta. Det heter Vallfodervärdering och är en Excelmall. Här utgår man från priset på Korn (Energi) och Rapsmjöl (Protein). Utifrån priset på dessa råvaror får man fram ett ersättningsvärde på sitt grovfoder utifrån vilka näringsvärden som fodret har. Ex. om Korn har ett värde på 3,20 kr/kg och Rapsmjöl 5,40 kr/kg får ett bra grovfoder (11,5 Mj, 160 g rp/kg ts) ett ersättningsvärde på 3,82 kr/kg ts. Ett sämre grovfoder (10 Mj, 100 g rp/kgts) får ett ersättningsvärde på 2,61 kr/kg ts. Det sämre grovfodret får i princip samma värde som produktionskostnaden. Det fina grovfodret får däremot ett betydligt högre värde än produktionskostnaden. Låt oss anta att vi lagt 120 kg kväve/ha till ett värde av 30 kr/kg = 3600 kr. 3600 kr/6000 kg ts/ha = 60 öre/kg ts i ökad kostnad, samtidigt som värdet ökat med 1,21 kr/kg ts (3,82-2,61kr/kg ts). Så att gödsla fram den kvalitet man behöver är fortfarande lönsamt sett ur perspektivet ersättningsvärde = minskad kraftfoderåtgång.
Alternativ?
Att låta bli att gödsla sina vallar har vi nu lärt oss att man skall undvika, men hur göra i stället för att köpa in dyr konstgödsel? Ja i första han skall man värna om och ta vara på sin stallgödsel, den är en viktig resurs. Den innehåller inte så mycket kväve men den innehåller mycket kalium som gynnar klövern och minskar ditt behov av kvävegödsling. I andra hand skall man fundera över alternativ till konstgödsel. Ta kontakt med er kommun och fråga kring slam från reningsverken. På många håll är denna hygieniserad och behandlad på olika vis och lämplig att använda på gräsmarker till idisslare. I vissa områden får man den gratis utspridd på markerna. Från biogasanläggningar finns det rötrester som passar utmärkt att använda till de flesta grödor. Kanske har du en nöt- eller svinbonde i närheten som har behov av extra spridnings areal och välkomnar en samarbetspartner som du. Glöm för allt inte bort värdet av kalk. En jord med rätt pH frisätter en massa fastbundna näringsämnen till växterna och minska behovet av gödsling. Oavsett om du har konstgödsel eller ej skall du planera din produktion av grovfoder så att du skördar rätt mängder till rätt kostnader och av rätt kvaliteter till dina får och lamm. Allt som produceras utöver detta och inte skall vara till ett nödlager eller till avsalu, är onödigt och försämrar ditt resultat i lammproduktionen.
Sammanfattning:
- Gör en plan, baserat på dina kunskaper och förutsättningar.
- Gör en efterkalkyl så du vet hur lönsamheten är. Följ upp produktionen i Elitlamm så du ser vad som kan förbättras, och potentialen i detta.
- Ha en nära kontakt med leverantörer (foder, gödslel mm) och kunder (Slakteri, Restaurang, Konsument, osv) så du är uppdaterad på marknaden och dom är uppdaterade på din verksamhet. Förhandla priser och håll ingångna avtal.
- Producera det foder som behövs till din produktion. Producera rätt kvalitet och mängd.
- Sök efter ersättningsvaror till gödsel och foder. Det finns många biprodukter som våra idisslare är duktiga på att utnyttja och växa på, dessutom är det klimatsmart/resurseffektivt.
- Styr dina insatser och minska spill i alla led.
Framtiden på kort sikt
Min tro om framtiden är att den ljus. Mycket talar för att våra höga avräkningspriser kommer att fortsätta vara höga och förhoppningsvis fortsätta att stiga. Vi har en ny nivå. Pristrenden kommer förmodligen fortsätta variera över året som det gjort tidigare. Eu och världen blir mer protektionistiska kring sin egen marknad och bygger lager. Förmodligen leder detta till att exporten från flera länder minskar något. Det blir dyrare att importera lamm till Sverige och sannolikt stiger vårt avräkningspris. Men allt kan hända, ökar konflikterna i världen så kan det innebära att en del stora exportländer tappar kunder och då finns det lamm som skall säljas till andra länder och världsmarknadspriset sjunker. Man kan bara gissa, ingen vet.
-Fokusera på det du kan påverka och göra ditt bästa. Det är nog det bästa generella råd man kan ge.
För den enskilda företagaren handlar det inte om att endast kapa kostnader utan investera pengar och resurser i det som gynnar produktionen och ökar din lönsamhet. Så inget nytt där 😉 Alltså Business as usual!
”Ett lamm som inte kommer till marknaden har samma låga värde 2022 som 2021, dvs 0 kr, emedan insatsen för att försöka få det dit har ökat 2 till 3 gånger.”
