Artikeln är publicerad i Fårskötsel 5-2022
Tackan
Får är säsongsmässigt polyöstrala, vilket innebär att dagsljuset påverkar könsfunktionerna. Det betyder som regel att tackorna inte är aktiva och visar brunst under hela året utan att brunstcykeln kommer i gång i takt med att dagarna gradvis blir kortare, dvs under hösten. I naturen är det fördelaktigt att få ungar under våren då värmen återvänder och tillgången till mat ökar. Dock går det att förlänga säsongen med stalluppfödning genom val av ras (bl.a. Dorset är aktiva året om), avel, att vi tillgodoser tackornas behov via näringsriktig utfodring, m.m.
Könsmognad innebär att ungtackans äggstockar blir aktiva och att hon samtidigt visar synliga tecken på brunst. Vid könsmognaden ökar könsorganen i storlek. Innan har organen växt i samma takt som övriga organ i kroppen men vid könsmognad accelererar tillväxten hos könsorganen. Vad som styr tidpunkten för könsmognad är ras, hull och kroppsvikt. Således innebär det att utfodring och bete är en viktig faktor och att djuret är friskt och i god kondition. Könsmognaden infaller oftast mellan 5 och 8 månaders ålder hos tacklamm. Ungtackor i den åldern bör ha nått 60 % av vuxenvikten för att kunna betäckas. Tackor som betäcks vid ca 1,5 års ålder bör väga ca 80 % av vuxenvikten, oavsett om de betäcks för första eller andra gången.
Vid födseln finns alla äggceller, ca 150 000 st, i tacklammets äggstockar. Ett fåtal av dessa växer sedan till och mognar till ägg (folliklar) under varje brunst. Normalt släpps ca 1 – 4 ägg per brunst. Tackan har livslång aktivitet i äggstockarna, dvs de kommer inte i något klimakterie likt människan.
Tackans könsorgan består av vagina, livmodern och äggstockar. Livmodern består en livmoderkropp samt två livmoderhorn med varsin äggstock. Se schematisk bild nedan.
Brunst
Tackans sexualcykel är ca 17 dagar lång men kan variera mellan 14 – 19 dagar. Brunsten varar i ca 36 – 48 timmar och ägglossningen sker i slutet av brunsten (ca 30 – 36 timmar efter brunstens början).
Yttre och inre stimuli som syn, lukt, hörsel och beröring bidrar till frisättande av hormoner. Dessa hormoner samspelar mellan hjärnan och könsorganen vilket leder till brunst, ägglossning och senare även till att vidmakthålla dräktigheten efter betäckning.
Brunsten, delas in i olika faser. Proöstrus är perioden precis innan brunst. Då ökar hormonaktiviteten i livmoder och äggstockar, gulkroppen tillbakabildas och nya äggblåsor (folliklar) växer till. Livmodern förstoras och livmoderslemhinnan växer till och blir svullen (ödematös). Vaginans slemhinna blir mer blodfylld och ser rosa ut.
Högbrunsten (= östrus) är den period då tackan står för upphopp och betäckning. Livmodern och vaginans körtlar bildar slem. Den växande äggblåsan bildar hormonet östrogen som stimulerar till de synbara brunstsymptomen som tackan visar. I slutet av brunsten sker ägglossningen när äggblåsan brister. Utrymmet i äggstocken där äggblåsan varit fylls med blod och s.k. gul kropp bildas. Dessa gula kroppar producerar hormonet progesteron som ser till att en dräktighet kan etableras och kvarstå. Perioden då gulkroppen bildas kallas metöstrus.
Perioden mellan två brunster då gulkroppen styr kallas diöstrus. Om tackan inte är betäckt kommer gulkropparna att tillbakabildas strax innan det är dags för nästa brunst. Detta sker då livmoderns slemhinna utsöndrar hormonet prostaglandin. När gulkropparna tillbakabildas växer nya äggblåsor till och vi får en ny brunst.
Om tackan betäcks simmar spermier via vagina och livmoder upp i äggledarna som är länken mellan äggstock och livmoder. Där sker befruktningen av äggcellen. Det befruktade ägget vandrar sedan ner till livmodern och dag 15 efter befruktningen fäster embryot in i livmodern vilket ger en signal om att en dräktighet finns. Denna signal gör att inget prostaglandin frisätts. Då tillbakabildas inte gulkroppen och det kommer ingen ny brunst! Embryot kan i stället sakta växa till och även fosterhinnor och moderkaka bildas. Alltså är det embryot som måste signalera till tackan att det finns för att dräktigheten ska fortgå och tackan inte ska komma i brunst igen.
Hur ser man att en tacka är brunstig? Brunstsymptomen hos tackor är många gånger ganska otydliga och kan vara svåra att upptäcka, speciellt om det inte finns någon bagge i närheten. Brunstiga tackor söker upp baggen, urinerar ofta och viftar ivrigt på svansen. Ibland ses även klart slem i vulva och slemhinnan kan vara lite rosa.
Baggen
Baggens könsorgan består av testiklar, bitestiklar, penis och accessoriska könskörtlar. Testiklarna är placerade i pungen då spermier är värmekänsliga och vill ha ca 3 – 5 grader lägre temperatur än normala kroppsvärmen. Placeringen i pungen samt det rika nätverket av blodkärl kring testikeln gör att temperaturen kan hållas lägre. Baggen blir könsmogen någon gång mellan 4 – 9 månaders ålder. I testiklarna bildas spermierna samt produceras det könshormoner. Det bildas ca 45 000 spermier per sekund och det tar ca två månader för spermiecellen att utvecklas till en befruktningsduglig spermie. Detta gör att t.ex en febertopp hos baggen, som stör spermiebildningen, inte påverkar dräktighetsresultatet vid betäckning förrän ca 6 – 8 veckor efter febertoppen.
Spermierna mognar och lagras i bitestiklarna som består av ca en ca 50 meter lång, vindlande gång. Varje ejakulat består av ca 1 ml sperma. Sperman innehåller ca 3 miljarder spermier/ml samt sekret från könskörtlarna, s.k. seminalplasma.
En äldre bagge förväntas kunna betjäna ca 40 – 50 tackor medan en ungbagge klarar av ca 25 tackor. Om man har synkroniserat tackorna kan antalet tackor per bagge minskas något då betäckningsperioden blir intensiv.
Vad kan jag som djurägare påverka inför betäckningen?
En viktig förutsättning för att få ett bra dräktighetsresultat, som leder till fina, levande födda lamm, är att ha tackorna i rätt hull. Tackorna bör ha hull 3 – 3,5 vid betäckning och hullet bör bibehållas under hela dräktigheten.
Flushing innebär att man ökar näringsinnehållet i utfodringen ett par veckor före beräknad brunsttopp. Detta för att öka mängden ägg i äggstockarna som mognar fram i brunsten och på så sätt ökar antalet lamm. Bäst resultat får man genom att ge ett bra grovfoder eller släppa på ett kraftigare bete.
Att försöka påverka tackorna till att bli brunstiga samtidigt ger möjlighet till att få en kortare och mer intensiv lamningsperiod vilket kan underlätta för arbetsplanering samt möjliggöra en intensiv övervakning av lamningarna. Vid artificiell inseminering underlättas även brunstkontroll och seminarbetet koncentreras om tackorna brunstsynkroniseras.
Synkronisering sker vanligen genom att tackorna först hålls åtskilda från baggar minst en månad (utom syn och hörhåll). Ca 3 veckor före önskad brunsttopp släpps tackorna in i ett mörkt, trångt utrymme tillsammans med minst en bagge (äldre, erfaren och aktiv) per 20 tackor. Baggen går sedan med tackorna i 1 – 2 dagar. Därefter kan tackorna gå ut på betet och de första kan börja brunsta dag 17 efter baggen introducerades. De flesta tackorna kommer dock i brunst dag 21 – 22. Vill man flusha tackorna så startar man det samtidigt med brunstsynkroniseringen.
Det går även att synkronisera med hjälp av hormoner men det är inte så vanligt förekommande i Sverige.
Dräktighetsscanning
Betäckning eller seminering i brunsten leder förhoppningsvis till en dräktighet. Tackornas dräktighetstid varierar något mellan raserna men är igenomsnitt 145 dagar +/- 5 dagar. För att veta antalet foster och ungefär när tackan förväntas lamma används scanning med ultraljud. Detta görs dag 40 – 80 i dräktigheten. Att scanna tackorna innebär att man kan gruppindela tackorna och rätta foderstaten efter antalet foster. Förlossningsarbetet underlättas också när man vet hur många lamm som väntas.
Sammanfattningsvis så är det ett fantastiskt samspel av faktorer som krävs för att det ska bli nya lamm!
