Blåtunga serotyp 3 (BTV3) – rekommendationer för DIKOBESÄTTNINGAR inför svidknottssäsongen 2025 i Sverige

Inledning

Rekommendationerna baseras på den information som finns tillgänglig just nu i januari 2025, men kan komma uppdateras om ny kunskap kommer.

Under hösten 2024 diagnostiserades totalt 210 nötkreatursbesättningar och 169 fårbesättningar i Sverige med BTV3. I våra grannländer Danmark och Tyskland tillsammans, räknas drabbade besättningar i tusental. Det är troligt att de första fallen dyker upp tidigare under 2025 jämfört med 2024, vilket med stor risk leder till en ökad inhemsk smittspridning och utbredning i Sverige jämfört med 2024.

BTV3 är en ny sjukdom i Europa, därmed saknas mycket information om sjukdomen .

Även vaccinen är nya och har bara funnits på europeiska marknaden sedan maj 2024. Två vaccin har än så länge rekommenderats av europeiska läkemedelsverket (EMA) för godkännande, ett används tills vidare på beredskapslicens. Vaccinen skyddar inte fullt mot smittspridning och sjukdom, men lindrar symtomen och minskar dödligheten i besättningar.

Vektorburna sjukdomar har normalt högst smittspridning under sensommar/ tidig höst när vektorpopulationen är som störst. Knottsäsongens start är alltså inte likställt med sjukdomssäsongens start utan det finns en viss fördröjning. Smittämnet behöver uppförökas i vektor- och värdpopulation innan utbrott syns i större omfattning på populationsnivå. Liknande mönster har setts hittills vid BTV3.

Symtom i dikobesättningar

• Symtom som sågs hösten 2024 i svenska dikobesättningar: sår/erosioner på mulplattan och munnen, salivering, hälta/stelhet, feber, dålig aptit, och nedsatt allmäntillstånd. Låg mortalitet har rapporterats, men i vissa besättningar sågs hög morbiditet.
• Dräktiga kor och kvigor som smittas med BTV3 är särskilt känsliga för sjukdomen. Infektion under senare delen av dräktigheten kan orsaka sena aborter eller att kalven föds för tidigt. Det finns även risk för att kalvar föds viremiska (infektionen läker som för vuxna djur). Infektion av blåtunga tidigt under dräktigheten kan också leda till att kalvar föds med missbildningar.
• Avelstjurars fertilitet kan påverkas. Feber förstör spermierna som det sedan tar 2 månader att ersätta. Blåtunga kan även ge bestående skador i testiklarna som sätter ned fertiliteten under längre tid.
• Utomlands har rapporterats om att cirka 8-50 % (i genomsnitt ca 20 %) av djuren i nötbesättningar smittas, dock i populationer som domineras av mjölkkor som i huvudpart hålls på stall.

Vaccinationsrekommendationer

Behovet av vaccination kan variera mellan olika besättningar, där typ av djur och produktionsform samt besättningens geografiska lokalisation i landet spelar stor roll. Även lokalisation av beten och svidknottsförekomst på dessa, stallarnas utformning, djurtäthet, och mark- och klimatförhållanden i området kan spela roll i riskbedömningen. Försiktighetsprincipen bör gälla där djuren är särskilt värdefulla och/eller har högt affektionsvärde, även om risken för stor påverkan på individuella nötkreatur generellt bedöms relativt låg.

Det finns uppgifter från framför allt Tyskland att vaccinen även hos nöt ger ett skydd mot allvarligare sjukdom och död. De europeiska erfarenheterna av vaccinationsbiverkningar från 2024 är relativt få och med lindriga biverkningssymtom (feber och svullnad vid injektionsstället).

Vilka djurgrupper bör tas i beaktning?

• Djur som betar i svidknottsrika områden i södra Sverige.
• Djur med värdefullt avelsmaterial och/eller högt affektionsvärde.
• Avelstjurar. Mät pungomkretsen och känn genom testiklarna inför betäckningssäsongen för att uppskatta tjurens fertilitet.
• Moderdjur som är dräktiga på bete.
• Livdjur som flyttas från smittade områden till smittfria områden. Dessa djur bör grundvaccineras i god tid innan flytt.
• Djur som haft bekräftad BTV3 har sannolikt livslång immunitet och behöver inte vaccineras.
• Baserat på tillgängliga data från Holland och Danmark har majoriteten av infekterade nötkreatursbesättningar inte rapporterat några kliniska symtom. Dödligheten i besättningar med kliniska symtom på BTV3 har varit låg, varför unga djur inte ses som en prioriterad grupp att vaccinera i första hand.
• Ovaccinerade nötkreatur, som kan utveckla en långvarig viremi utan att visa allvarliga symptom, kan utgöra en kontinuerlig smittkälla för svidknott. Hög vaccinationsgrad i en lokal nötkreaturspopulation, inklusive unga djur, skulle bidra till ett lägre smittryck och långsammare smittspridning lokalt samt till angränsade regioner.

När bör man vaccinera?

• Av praktiska skäl rekommenderas vaccination före betessläpp.
• För nötkreatur ska 2 injektioner ges med 3 veckors mellanrum. Fullgott skydd uppnås cirka 3 veckor efter genomförd grundvaccination.
• Optimalt skydd fås om andra dosen ges cirka tre veckor innan djuren utsätts för smittade svidknott. Vaccinera i god tid (minst 6 veckor) innan kliniska fall med blåtunga närmar sig geografiskt.
• Om nötkreaturen vaccinerats hösten 2024 bör en booster-dos ges 3 veckor före betessläpp.
• Kalvar med ovaccinerade mödrar kan vaccineras från 1 månads ålder. Kalvar med vaccinerade eller tidigare infekterade moderdjur kan vaccineras från 2,5 månads ålder.

Övrigt att beakta

• Djur som vaccineras ska vara friska. Djur med feber eller andra kliniska symtom ska inte vaccineras, vid tveksamhet bör kroppstemperaturen mätas innan vaccinering.
• Vaccination bör övervägas även i besättningar som har haft BTV3 under 2024. Djur som har haft blåtunga utvecklar sannolikt livslång immunitet. Erfarenhet från Europa tyder dock på att andelen serokonverterade djur i besättningarna ofta är låg. Majoriteten av djuren i redan drabbade besättningar får därför antas vara känsliga för sjukdomen.
• Sannolikt går det bra att vaccinera mot BTV3 samtidigt som andra vaccin, men det finns inga studier på detta. För att minska risken för biverkningar och lokala vävnadsreaktioner bör olika vaccin injiceras på varsin sida av halsen.
• Byt kanyl mellan varje djur. Viss risk för blodsmitta finns.

Hur bör man vaccinera?

• Djurhållare får själva vaccinera under veterinärs ansvar enligt vanligt gällande regelverk om vaccination. Veterinär förskrivning krävs för beställning av vaccin.
• Djurägaren ansvarar för att rapportera vaccination mot blåtunga, inklusive individnummer på alla djur som har vaccinerats, enligt instruktion på Jordbruksverkets hemsida. Detta ska göras inom 7 dagar.
• Flera BTV3-vaccin beräknas godkännas inom EU under våren 2025. De vaccin som har använts under hösten kan fortsatt beställas från SVA eller apotek (med licens).
• Observera att tillgängliga vaccin kan vara olika, med skillnader i effekt, doserings-anvisningar, rekommenderat vaccinationsintervall, förpackningsstorlekar och liknande.
• Tillgängliga vaccin kostar januari 2025 cirka 40 kr per dos och kommer i förpackningsstorlek om 50 doser. Förpackningsstorlekar och dospriser kan komma att ändras.
• Vaccin ska kylförvaras liksom öppnad vaccinflaska. Öppnad flaska har kort hållbarhet (timmar).

Anmälningsplikt, provtagning, registrering

Vad som gäller angående anmälningsplikt, ersättning för provtagning och registrering
av vaccinerade djur hittas på Jordbruksverkets hemsida:

Blåtunga – Information till veterinärer | Jordbruksverket

Frågor om kliniska symtom, utbredning med mera

Hänvisas till SVAs frågor och svar som uppdateras löpande:

Blåtunga | SVA