Bete är en viktig resurs för Lammproducenten. Betet är förstås en del av det årliga näringstillskottet för djuren men i många fall även en viktig inkomstkälla till företaget. Hur betet används ute på de olika företagen är förstås väldigt olika och helt beroende på vilken typ av produktion man har. I den bästa av världar har man valt produktionsform av lamm efter vilka förutsättningar gården har eller vilka resurser som man kan fånga till en rimlig kostnad.
Naturbete
Traditionellt delar vi upp betet i två olika kategorier. Vi pratar om Naturbete eller Åkermarksbete. Ett Naturbete definieras av att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att påverka vad som växer där. Naturbetet brukat klassas i sex olika kategorier, dessa kategorier definieras efter vilken biotop betet har eller vilka växter som trivs på just den marken.
Tabellens tal är ungefärliga siffror och bygger på många olika försök och undersökningar och skall ses som en hjälp att förutse den mängd näring som kan finnas tillgängligt för mina djur. (Egen sammanställning).
Som man ser i tabellen ovan är det inte stora mängder tillgänglig näring/ha på ett naturbete. Man kan därför inte förvänta sig att lamm kan få tillräckligt med näring, över tid, för att växa mellan 250 – 300 g/dag på ett naturbete.
Graf från Josefin Backs Examensarbete ”Betetsavkastning från olika typer av naurbetesmark, en fält och metodstudie” Uppsala 2011. Gå = Gammal åkermark, Frisk = Friskmark, Torr = Torrmark, Skuggpåverkad = Skuggpåverkad mark (Skogsmark).
I grafen ovan ser vi hur den tillgängliga mängden bete varierar över sommaren. Dessa två bilder sammantaget ger insikten att det är väldigt utmanande (inte omöjligt) att få lamm att växa på ett naturbete. Rekommendationen är därför att man i första hand håller växande lamm på andra arealer, där man lättare kan påverka näringsinnehåll och mängd tillgängligt bete, dvs åkermarksbete.
Åkermarksbete
Åkermarksbetet är som det låter ett bete som sker på åkermark. Åkermark definieras av att den är plöjningsbar. Jag kan alltså påverka vad som växer på min åkermark i mycket större utsträckning än på mitt naturbete. Även åkermarken har sina begränsningar då jordmån och årsmån i första hand styr vad som är lämpligt att odla där. Men grejen är att jag kan påverka avkastningen/ha genom att välja art och sort, välja att gödsla samt välja att putsa och beta marken på ett sätt så den avkastar näringsrikt bete anpassat till mina djur.
Planen
När betessäsongen börjar skall man ha gjort upp en plan för hur man tänk använda betet, dvs en betesplanering. Här finns många varianter, men genomgående är att rotationsbete är det mest resurseffektiva. Tänk på att betet växer väldigt snabbt och intensivt i början av säsongen och det finns ofta risk att betet hinner förväxa om jag inte lyckas ha en väl anpassad mängd med djur/ha. Om betet förväxer så minskar mängden tillgänglig näring för lammet. Det är viktigt att ha mindre fållor med hög beläggning samt att byta fålla ofta, ca 2-5 dagar per fålla. Detta gör att fåren betar allt gräs inte bara det smakliga gräset, följden blir färre betesrator och högre avkastning. Missar man här och betet förväxer måste man putsa eller skörda. Det är inte optimalt då det är svårt att putsa ner betet till 4-5 cm höjd så att betet växer till igen, som om det vore betat. Det bästa är att anpassa mängden djur och areal efter tillväxten på betet. När vi kommer lite längre fram i säsongen, mitten av juni till slutet av Juli, minskar ofta tillväxten på bete då det börjar bli varmt och torrt. I denna tid gäller det att ha extra arealer man använda för att säkerställa att näring finns till lammen, exempelvis åkermark som man tidigare skördat. Här skall man även vara beredd på att stödutfodra lammen för att inte tappa tillväxt. I slutet av juli, början av augusti så brukar betet komma igång igen och man kan åter börja avsätta mer areal till skörd istället för bete.
Mäta Bete
För att kunna planera/utvärdera min produktion så måste jag kunna mäta ett resultat av något, det kan tex vara tillväxt på lammen. Mät löpande tillväxten på lammen, detta talar om för dig om dina lamm kan tillgodogöra sig den mängd näring som finns på bete. Det gör även att du vet om du måste agera på något vis, t ex tillskottsutfodra eller ta träckprov för att ev. avmaska osv. En vikt på lammet berättar för dig hur det ser ut just nu, inget om hur det ser ut om två veckor. Därför behöver vi även försöka att förutse hur mycket näring jag har på betet till mina lamm om exempelvis 14 dagar. Det finns många olika metoder för att mäta bete. Här presenteras en enkel metod som har översatts från Irland och TEAGASC (The Agriculture and Food Development Authority). Den bygger på att mäta betets höjd och densitet med tumstock och skrivplatta. Man översätter sedan detta med hjälp av tabellen ovan till kg ts/ha.
Gör så här!
Skriv ut den här pdf-filen! Investera i en skrivplatta och en tumstock. Fäst bladet på skrivplattan och gå ut på betesmarken. Släpp skrivplattan på marken och mät med tumstocken från marken till skrivplattans kant, ligger den snett så ta ett medeltal. Gör ett antal mätningar/ha. Ju fler, desto säkrare prognos. Skriv in mätningarna för fältet och titta i tabellen överst på bladet för att få tillgänglig mängd bete/ha. Skriv in detta i tabellen på ”Tillgångssidan”. Räkna ut totalmängd kg ts/ha. Gör detta för alla dina beten. Summera sedan alla fält längst ner på bladet (A).
Nu vänder du på bladet och fyller i ”Behovssidan”. Fyll i antal djur i respektive ”produktionsfas” och räkna fram behovet för var produktionsgrupp med djur. Summera sedan behoven hos alla grupper längst ner på bladet (B). Dividera Tillgångstalet (A) med behovstalet (B) så får du fram hur många dagar ditt bete räcker till om det slutar att växa idag. Dvs ditt lager av tillgängligt bete.
Lager
När antalet dagar är fastställt så kan man börja fundera på hur mycket ”förråd” av bete är rätt för mig. Den Irländska rekommendationen ser ut som tabellen här intill. Att översätta den till Sverige är nog fel då vi har väldigt olikt klimat i Väst, Öst, Syd och Norr. Men det är rimligt att planera för ca 50-60 % större lager i betessvackan (slutet av juni till slutet av juli) jämfört med i slutet av maj. Det är i slutet av maj, början av juni, som tillväxten är som störst på spätt fint bete.
