Diarré hos nyfödda grisar är ett vanligt problem världen över och kan orsakas av en rad olika bakterier,virus och parasiter. Många av dessa smittor kan minskas genom planerad produktion så att grisningsmiljön kan rengöras och desinficeras mellan grisningarna. Dessutom kan vissa infektioner förebyggas genom vaccination av suggan före grisning. Trots detta har man på senare år upplevt besvärliga problem med spädgrisdiarré i många besättningar. Syftet med Jenny Larssons doktorsarbete var att beskriva problemet och undersöka bakomliggande orsaker.
Spädgrisdiarré – ett vanligt problem.
En enkätstudie genomfördes i 170 slumpmässigt utvalda svenska besättningar. Av de 58 % som svarade, angav ca 80 % att de hade haft spädgrisdiarré i sin besättning under föregående år och 40 % uppgav att man hade återkommande fall av spädgrisdiarré trots vaccinering mot sjukdomsframkallande kolibakterier. Undersökningen visade även att sjukdomen var vanligare i större besättningar.
Ingående undersökningar
Utökade provtagningar genomfördes i tio utvalda besättningar där fem grisar med diarré och två friska kontrollgrisar per besättning avlivades och obducerades. En rad prover togs för att undersöka sjukliga förändringar i tarmen samt förekomst av olika infektionsämnen. Dessutom analyserades halten av antikroppar i blodet för att mäta grisarnas råmjölksintag.
Det var ingen skillnad i antikroppskoncentration mellan sjuka och friska grisar. Sjukliga förändringar i tarmarna var generellt milda och inga parasiter kunde ses i tarmslemhinnan. De bakteriologiskaundersökningarna visade på en låg förekomst av sjukdomsframkallande kolibakterier och den bakterie som orsakar smittsam tarmbrand kunde inte påvisas. Två andra bakterier som diskuterats som orsak till spädgrisdiarré (Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficile) hittades hos både sjuka och friska grisar och det fanns ingen koppling mellan förekomst av dessa bakterier och diarré.
Närvaro av virus i tarmen undersöktes med så kallad viral metagenomik, en ny metod som tillåter en bred screening av olika virus. Förutom fynd av rotavirus i två besättningar, kunde inget virus kopplas till diarrén. Rotavirus är vanligt hos svenska grisar, men anses sällan orsaka diarré hos nyfödda grisar.
Förvånande fynd
Det enda gemensamma fyndet hos grisar med diarré var att tunntarmsslemhinnan hos 60 % av de sjuka spädgrisarna i sex av besättningarna var koloniserad av bakterien E. hirae. I drygt hälften av fallen sågs även lindriga skador i tarmslemhinnan. Fyndet var överraskande då E. hirae hittills inte har förknippats med spädgrisdiarré.
Sammantaget visar projektet att spädgrisdiarré är ett vanligt problem och kan orsakas av andra smittämnen än de som tidigare förknippats med sjukdomen. Sambandet mellan diarré och kolonisation av bakterien E. hirae är intressant och betydelsen av dessa fynd bör undersökas vidare.
Mer information
Projektet finansierades med bidrag från Stiftelsen Lantbruksforskning och Stiftelsen Svensk Grisforskning.
Länk till avhandlingen (pdf)https://pub.epsilon.slu.se/13024/
Jenny Larsson
Sveriges Lantbruksuniversitet
Tvärsnitt av tunntarmen hos en nyfödd gris med diarré. Den blå utlinjeringen av tarmslemhinnan är bakterier som idnetifierats som E.hirae
