Användning av kalk för att sänka smittrycket i nötkreatursbesättningar

Inledning

Den här informationen är tänkt att vara ett stöd för hur kalk kan användas i besättningar med nötkreatur och målgruppen är rådgivare och lantbrukare.

Framtagandet initierades våren 2020 efter frågor kring främst dosering samt risker för djur och människor. Informationen har tagits fram av Gård & Djurhälsan och Växa med stöd från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Jordbruksverket (JV).

 

Syfte med att använda kalk i djurstallar

Syftet med kalkning är att uppnå en generell sänkning av smittryck genom att skapa en ogynnsam miljö för många virus och bakterier. Det är den pH-höjande effekten som anses ha mest smittryckssänkande effekt även om den upptorkande effekten också anses bidra.

 

Olika sorters kalk har olika användningsområden

Släckt kalk (Ca(OH)2)

Användning av släckt kalk ger två effekter – pH-höjning (mål pH 12, kan mätas med en pH-mätare) och upptorkning. Släckt kalk används ofta på gårdar för att sänka smittryck, både i torr form (pulver/granulat) och uppslammad (kalkmjölk).

Släckt kalk i torr form har ingen pH-höjande effekt, men däremot en uttorkande effekt. När släckt kalk blandas med eller kommer i kontakt med vatten frigörs hydroxidjoner och pH höjs. För att bedöma effekten kan man mäta pH. På så sätt kan man övervaka att processen fortlöper enligt plan och att man håller ett högt pH under den tänkta tiden.

Om tillräckligt högt pH uppnås förväntas en god effekt på reduktionen av de flesta sjukdomsframkallande bakterier och virus. För kryptosporidier och koccidier förväntas effekten vara begränsad.

 

Bränd kalk (CaO)

Bränd kalk är mycket starkt basiskt och frätande. Även om bränd kalk har smittryckssänkande effekt ska det inte användas annat än i särskilda fall. Detta beror på risker för skador på djur eller brand, eftersom bränd kalk reagerar med vatten under kraftig värmeutveckling (både vid våt- och torrsläckning). Bränd kalk är endast aktuellt att använda i vissa specifika fall och då efter samråd med JV och SVA.

 

Krita (CaCO3)

Krita eller kalksten säljs i pulver/granulat som trädgårdskalk och foderkalk. Det höjer pH-värdet måttligt; knappast över pH 9 och därmed har trädgårdskalk och foderkalk ingen större smittryckssänkande effekt genom pH-höjning.

 

Kalk ska hanteras på ett säkert sätt

Bränd kalk rekommenderas i normalfallet inte för användning i djurbesättningar på grund av risker för frätskador hos djur och människor.

Släckt kalk skall användas på ett ur arbetarskyddsynpunkt säkert sätt eftersom det annars kan orsaka till exempel ögonskador och irritation i luftvägarna. Det betyder att adekvat skyddsutrustning som till exempel visir och munskydd ska användas vid hantering.

 

Praktisk användning av släckt kalk i djurbesättningar

Användning av släckt kalk med djur kvar i stallet

Vi har inte hittat några studier eller dokument som kan redogöra för risker med användning av släckt kalk och kalkmjölk i stall och boxar med djuren kvar. Släckt kalk används idag i både liggbås och djupströbäddar där djuren vistas och rapporter om frätskador på haser och spenar är sällsynta. Dock anger produkt- och säkerhetsbladen för släckt kalk att människor ska bära både handskar, skyddsglasögon och andningsskydd vid hantering av släckt kalk i pulverform. Vid hantering av kalkmjölk är inte andningsskyddet obligatoriskt. Släckt kalk kan orsaka hudirritation, allvarliga ögonskador och irritation i luftvägarna hos människor och sannolikt även hos djur som kommer i kontakt med släckt kalk. En risk-nyttoanalys behöver därför alltid göras om djuren kommer i kontakt med kalken. Hela stallet behöver nödvändigtvis inte vara tomt när kalkmjölk används i en del av stallet/några boxar.  Djuren bör inte befinna sig i boxen innan kalken torkat upp.

 

Användning av släckt kalk till tomma hyddor och boxar

För sänkning av smittryck i tomma djurstallar (på rengjorda ytor) med effekt mot många sjukdomsframkallande bakterier som salmonella, E. coli och vissa mastitbakterier tillsätts släckt kalk i sådan mängd att ett pH över 12 uppnås. Släckt kalk har begränsad effekt mot kryptosporidier och koccidier. Att kalka hyddor och boxar är ett komplement till rengöring och eventuell desinfektion och ersätter inte dessa. Gödsla först ut och gör en grundrengöring med vatten för att avlägsna synlig smuts. Med alkaliskt rengöringsmedel som löser upp fett och proteiner från gödsel och mjölkrester behövs inte högtryckstvätt utan det räcker med slang och eventuell borste. Först efter rengöring och eventuell desinfektion används kalkmjölk som komplement i till exempel svåråtkomliga sprickor.  Om desinfektionsmedel med lågt pH använts är det viktigt att det torkat innan kalkmjölk appliceras.

 

Dosering av släckt kalk:

Pulver/granulerad form

För smittryckssänkning av rengjorda ytor:  De faktiska mängder kalk som bör tillsättas varierar beroende på vilken typ av ytmaterial som avses, men en tillsats på ungefär 1 kg kalk per kvadratmeter kan vara ett riktvärde. Effekten inträder när kalken blivit fuktig. Tillräckligt högt pH kvarstår troligen i några dagar upp till någon vecka.

 

Kalkmjölk

Blandas som minst femtonprocentig lösning, det vill säga 1,5 kg släckt kalk till 10 liter vatten. Om en mer trögflytande blandning önskas för att till exempel få bra täckning av underliggande ytor kan man använda upp till 40-procentig lösning, det vill säga 4 kg till 10 liter vatten. Kalkmjölk ska appliceras i tillräcklig mängd för att väggar/ytor ska bli helt vita för att få en smittryckssänkande effekt. När kalken åter är torr har kalciumkarbonat, som enbart är milt irriterande bildats.

 

Användning av kalk till ströbäddar

Kalk direkt i ströbädden ger främst en upptorkande effekt. Vid sjukdomsutbrott gödslas bädden ut och hela boxen och väggarna kalkas innan djuren släpps in igen. Kalk kan också användas i ströbäddar som inte kan gödslas ut varje vecka under sommaren för att minska antalet flugor.

 

Användning av kalk till liggbås

1 kg släckt kalk kan blandas med 10 kg strö och strös på den bakre delen av båspallen. Strö i liggbås bör omsättas minst var 48:e timme. Om kalk blandas med torv (som har ett lågt pH) så försvinner effekten.

 

Användning av kalk till driv- och skrapgångar

Nyttan av att strö kalk i driv- och skrapgångar torde vara begränsad om djuren är kvar i stallet. Att kalka gångar för att få en smittryckssänkande effekt är långt underordnat rena och torra gångar samt liggbåsens/liggplatsens utformning. Vid den årliga stallrengöringen kan dosering enligt punkt 1 ovan användas på driv- och skrapgångar.

 

Ordlista

 

 

 

Läs mer

1. Svenska kalkföreningens webbplats: https://kalkforeningen.se/
2. European Lime Association. 2008. Praktisk vägledning för desinfektion med kalk: https://smamineral.se/wp-content/uploads/2016/05/Desinfektion_med_kalk.pdf