Dagens situation
Grisproduktionen har under de senaste decennierna gjort stora förändringar vad gäller effektivitet och kostnadseffektiv produktion. En mer intensiv produktion utmanar spridningen av infektionssjukdomar. Genetiska förändringar banar väg för ännu högre produktivitet och kan på denna nivå skapa en suboptimal djurhälsostatus, vilket i sig kan motverka förväntade produktivitetsförbättringar. Djurvälfärdsfrågorna kan enligt föredragshållaren, underminera konsumenternas förtroende för griskött. En hög produktionsnivå kan ge stressade djur, som därför kan bli mer känsliga för infektionssjukdomar som kräver behandlingar med antibiotika. Överanvändningen av antibiotika har medfört en selektion av resistentabakterier,resultatet har blivit nedsatt effekt vid behandling av både människor och djur. Detta ger dålig publicitet för branschen och det öppnar vägen för livsmedelskedjor att leta efter ”antibiotikafri produktion”. Det är ingen tvekan om att antibiotika i många länder har använts och används för att dölja bristfälliga förhållanden och dålig skötsel som har bidragit till den uppkomna situationen. Antibiotika som tillväxtstimulerande medel (blev förbjudet i Sverige 1986) förbjöds i USA januari 2016. Nu känner grisproducenterna i USA sig hotade. Vid förbudet i EU 2006 började producenterna söka efter alternativa tillvägagångssätt.
Framtida utmaningar
Fortfarande har vi en situation inom EU med överanvändning av antibiotika. Dålig biosäkerhet, med virusinfektioner som följd, medför ökad press på djurens immunsystem. Det kan i sin tur ge upphov till sekundära bakteriella infektioner som kräver antibiotika-behandling för att begränsa dödligheten. Ett vaccinationsprogram har svårt att ge full effekt när virussjukdomar är endemiska (är normalt förekommande i landet). Därför måste biosäkerheten vara robust. Genom att ge grisarna bättre förutsättningar genom anpassade foder, högre avvänjningsålder och mer yta till individen med mera kan producenterna minska antibiotikaförbrukningen. Ökad användning av laboratorieundersökningar för att verifiera diagnoser liksom att arbeta med tydliga hälsoplaner är viktiga instrument för en produktion med minimal användning av antibiotika.
Våga testa
Oavsett vad man vill förändra, så finns det ofta någon form av tröghet och motstånd, MIND GAP, som måste övervinnas. För att lyckas med en förändring måste beteendet hos både djurägaren och djurskötaren förändras. Samhället kan ställa krav på förändringar genom regleringar som till exempel för ytkrav. Även olika former av straff kan införas .Marknaden kan också införa olika krav. Patric Wall menade att om hela grisnäringen tar till sig och använder ”BestPractice” skulle det visa att branschen tar sin del av ansvaret om en uppfödning fri från antibiotika på allvar. Biosäkerhetsprogram har blivit norm. Besättningar som inte vill ta del av och engagera sig i detta, kommer att dra dålig publicitet över branschen och kommer troligen att få upphöra med sin produktion. Våga testa att förändra ett invant beteende.
Carl-Johan Ehlorsson,
djurhälsoveterinär Ängelholm
