Under hösten 2015 gjordes en anonym enkätundersökning som skickades ut till Gård&Djurhälsans kunder som har dikor. Syftet med
studien var att undersöka förekomsten av kliniska (syn/kännbara) juverinflammationer, vilken kunskap som finns hos djurägare om
klinisk juverinflammation och vilka rutiner som finns kopplade till juverhälsa.
Varierande juverhälsa
Studien visar att juverhälsan generellt sett är bra i dikobesättningarna men att det kan vara ett problem i enskilda besättningar. Av de svarande hade 44 % upptäckt minst ett fall av klinisk juverinflammation under den senaste 12 månaderna och 77 % hade någon gång upptäckt fall med juverinflammation. Det varierade kraftigt mellan besättningarna hur många kor som enligt djurägarna varit drabbade av juverinflammation (0-15 %) men i medel var det 1,5 % av korna per gård de senaste 12 månaderna. Det är dock troligen fler
dikor som drabbas av juverinflammation årligen i svenska dikobesättningar än vad som framgått i denna undersökning. Det är nämligen väldigt svårt att upptäcka lindriga fall av klinisk juverinflammation på dikor då det enda symtomet kan vara mjölkförändringar. I denna studie angav också djurägarna att den metod de vanligen använde för att undersöka juvret var att titta på juvret (skador, form mm) samt känna på juvret. Utan att undersöka mjölken är det lätt att missa en juverinflammation.
På frågan om besättningen någon gång valt att slakta ut kor där dålig juverhälsa varit den huvudsakliga orsaken angav 68 % att detta hänt och 45% av dem angav att det skett de senaste 12 månaderna. Bland de gårdar som slagit ut minst en ko var andelen utslagna kor per gård i medel 2,8 % per gård.
Smittorisker
En femtedel angav att de anser att smitta kan ske både inom och mellan besättningar. Eftersom de flesta juverinflammationer orsakas av bakterier och att flera av dessa bakterier kan orsaka kvarvarande juverinfektioner finns en avsevärd risk att juverinflammationer kan smitta både inom besättning (t ex via kalvar som diar flera kor och via flugor) och mellan besättningar (främst genom försäljning av kor med befintlig juverinfektion). Resultaten tyder på att många inte känner till dessa smittorisker vilket kan leda till en ökad risk för
juverinflammation i besättningarna.
Orsaker och konsekvenser
I en annan fråga fick djurägarna ange vilka av ett antal juverfaktorer som de anser bidra till juverinflammation. Av svaren framgår att sår på juver/spenar, stort hängande juver och smutsigt juver var de tre faktorer som angavs av flest djurägare. Enligt tidigare studier på subklinisk (osynlig) juverinflammation hos svenska dikor kan alla juverfaktorer som fanns med som alternativ ha betydelse för uppkomst av juverinflammation (stort hängande juver, sår på juver/spenar, smutsigt juver, trespent, stora konformade spenar). Ytterligare
riskfaktorer som framkom i den studien var ras och ålder på kon.
Av resultaten framgår att försämrad hälsa hos kon, sämre tillväxt på kalven och djurskyddsaspekter angavs som viktigaste konsekvenserna av juverinflammation av flest djurägare. Många av de större besättningarna (>45 kor) angav också att försämrad kalvhälsa var en av de största konsekvenserna.
Bland de djurägare som svarade på enkäten skulle cirka 74 % vilja få tillgång till mer information/rådgivning om juverinflammation i framtiden.
Läs gärna resultaten från hela studien, samt resultat från studien om subklinisk juverinflammation via länkar nedan.
Vill du veta ännu mer eller få hjälp i just din besättning går det bra att kontakta din djurhälsoveterinär så hjälper vi gärna till.
