Vid Svenska Djurhälsovårdens vårkonferens var ett av ämnena som togs upp rengöring och desinfektion av stallar. Föreläsare var den meriterade norske veterinären Gerhard Schaller som har mångårig erfarenhet i ämnet. Han har arbetat i både fågel- och fiskuppfödningsbranschen i hemlandet samt inom EU med hygienfrågor i stallar och på slakterier. Han har också deltagit i utveckling av bekämpningsprogram, såväl av salmonella som av andra infektioner. Den här artikeln är en kort resumé av Gerhard Schallers uppfattning hur man på bästa sätt ska få rent i sina stallar.
Bakterier i biofilm
Alla vet att det kan vara svårt att få loss beläggningar på vissa ytor i stallet. Avföring, foderspill, smuts, strö och
annat kan effektivt pressas fast på golv och boxväggar. Det är inte bara olika typer av foder såsom bröd, mjölk, vassle och andra produkter med fettinnehåll som kan göra rengöringen extra svår. Dessutom har vanligt förekommande bakterier bland djuren en förmåga att limma ihop avlagringarna till en beläggning som Schaller benämner biofilm. Biofilmen är alltså inte bara packad ofarlig smörja utan den är också full av bakterier. Dessa är i ett stadium där de skapat en möjlighet att överleva passivt, för att om tillfälle ges aktiveras och kan då ge upphov till sjukdom. Detta har man blivit varse under åren efter misslyckade dysenterisaneringar och bakslag vid salmonellasaneringar. Men biofilmen finns inte bara synlig på golv samt på och under spaltelement. Den finns också i foder- och vattenledningar, i tilluftsdon, ja kort sagt överallt där damm, fukt och bakterier kan slå sig ner. Värt att tänka på är att en biofilm kan sprida sig motströms i vattenledningen från en vattennippel under den tid då inga djur dricker och vattnet står stilla. Utfällningar från exempelvis järn och koppar i vattnet eller i ledningen är ypperliga substrat för bakterierna att skapa en biofilm i röret.
Rätt rengöringsmedel
Det gäller att man rengör rätt. Blötläggning brukar för alla vara steg ett för att lösa biofilmen eller beläggningarna som vi också kan kalla dem. Men handen på hjärtat, hur många använder det som Schaller anser viktigast, nämligen ett rengöringsmedel som löser beläggningarna? Val av rengöringsmedel eller tvättmedel ska göras efter vad beläggningarna består av. Är det basiska beläggningar ska sura medel användas och vice versa. Detta vet mjölkproducenter som dagligen diskar sina mjölkledningar med syradisk för att inte få kalkbeläggningar. Att tänka på när man ska lösa biofilm på öppna ytor är också att man använder ett skummande medel, som förutom att man ser var rengöringsmedlet applicerats också med skummet har en bättre vidhäftande förmåga och därmed bättre effekt.
Ordentlig blötläggning
Tvättningen med högtrycksaggregat blir också lättare om man ger blötläggningen tillräckligt med tid. Även tvätten bör utföras med en inblandning av rengöringsmedel. Schaller anser att vattentemperaturen bör ligga mellan 30 och 40 grader. Det finns ingen speciell nytta med hetvatten om blötläggningen gjorts ordentligt. När vattnet träffar en yta blir det så snabbt nerkylt att ingen desinficerande effekt med hetvattnet finns. Likadant anser han att det är med trycket. Ett arbetstryck mellan 80 till 150 bar är tillräckligt och det sparar både den som spolar och de ytor som ska spolas rent. Har man haft hälsoproblem i besättningen bör man också göra rent vatten- och foderledningar genom att spola med lämpligt rengöringsmedel. I ledningar ska det inte användas ett skummande tvättmedel. Det skapar sina speciella problem. Ventilationsanläggningen med luftintag ska inte glömmas bort och inte heller utrymmet under spalten.
Desinfektion och tomtid
Har man haft hälsostörningar finns också anledning att slutligen duscha den rengjorda anläggningen med desinfektionsmedel. Här finns olika preparat att välja på, men är rengöringen riktigt gjord spelar valet av desinfektionsmedel mindre roll. Om man använt ett rengöringsmedel vid blötläggning och tvätt hjälper det i sig till att döda mikroorganismer. Man ska dock tänka på att använda ett desinfektionsmedel som så lite som möjligt riskerar att skada inredningen. En relevant upptorkning är viktig för en lyckad stallrengöring. Det är önskvärt med en upptorkningstid på minst en vecka, helst 14 dagar. Det finns undersökningar som visar att denna tomtid i sig medför en sista avgörande reduktion av elaka smittämnen. Det finns en uppsjö av rengörings- och desinfektionsmedel. Det är viktigt att söka och välja det som passar bäst för besättningens förhållanden. Den bästa informationen fås från bruksanvisningen till respektive preparat. Läs den och välj efter det. En fördel är om det är lätt nedbrytbart och därmed miljövänligt. Det är inte bara inredning som ska sparas, också den som utför arbetet ska skyddas. Även om arbetet utförs i fuktig miljö far det omkring partiklar som kan inandas eller verka retande. Därför ska både andningsskydd och skyddsglasögon användas, utöver ett heltäckande regnställ och stövlar.
Sammanfattande råd:
• Blötlägg och gör det med rengöringsmedel som löser smuts. Ge rengöringsmedlet tid att verka!
• Högtryckstvätta, gärna med mer lösande medel. Hetvatten anses inte vara nödvändigt.
• Var rädd om personal och inredning, lagom tryck ska användas.
• Ge ordentligt med tid för upptorkning!
Göran Karlsson
Grishälsoveterinär
