Tufft för smågrisen att avvänjas
Grisar föds med olika förutsättningar, och smågrisar som har låg födelsevikt kan ha svårt att komma upp i samma tillväxttakt som sina kullsyskon. Har kultingarna otur kan de få en dålig spene och suggan kan drabbas av sjukdomar som leder till nedsatt mjölkproduktion. Dessa saker kan resultera i en ojämn kull vid avvänjning.Då kultingen avvänjs försvinner värmen och tryggheten från suggan. De flyttas också ofta till en ny box och blandas med andra grisar. Den passiva immunitet som de tidigare fått via suggans mjölk avtar efter avvänjning, samtidigt som det egna immunförsvaret inte är fullt utvecklat. Detta gör grisen mycket känslig för sjukdomar.
Efter avvänjningen ska grisen själv klara av att både hitta mat och vatten och få i sig tillräckligt med näring. Oftast hittar grisarna maten men det är svårare för de matt få i sig lagom mängd då de är vana vid att suggan styrt mängden mat tidigare. Dessutom behöver de nu dricka vatten i en helt annan utsträckning. Vid torrutfodring kan man därför behöva komplettera med vatten i tråget tills grisarna hittar till nippeln.För värmeförsörjning finns flera alternativ men få ersätter den värmealstrande suggan fullt ut.Det är många faktorer som stressar grisen vid avvänjning, både psykiskt och fysiskt.
Tarmförändringar hos den nyavvanda grisen
Vid avvänjningen sker stora förändringar i grisens mag-tarmkanal, bland annat ändrar siguppsättningen av enzymer och tarmluddet. Från att ha diat mjölk i små mängder flera gånger per dygn ska grisen nu smälta stora mängder foder få gånger per dygn istället. Denna tarmrubbning gör att grisens tillväxt minskar under avvänjningsperioden. Grisen har dessutom inte förmåga att bryta ner allt foder, vilket leder till ett överskott av foder i tarmen. Detta gör att pH stiger och bakterier såsom E. coli får lättare att växa till.Stora, hungriga grisar som äter mycket foder har större risk att drabbas.
De känsligaste individerna
De mindre grisarna har svårare än sina större kullsyskon för omställningen när de avvänjs. Ofta har de ett sämre immunförsvar och har lättare för att drabbas av infektioner. Kombinationen av småavvänjningsgrisar, sämre anpassningsförmåga och hög infektionsrisk gör det mycket svårt att få engod tillväxt på dessa individer. Genom att efterlikna suggan genom många och mindre utfodringar under dygnet så underlättas avvänjningen. Det är även viktigt med ett lättsmält foder som grisen lätt kan bryta ner för att minska risken för avvänjningsdiarré.Tidigare studier har visat att smågrisar som fått vänja sig vid torrfoder redan i BB har haft en bättre tillväxt efter avvänjning. Tillskottsutfodringen i BB förbereder tarmen på den kommande förändringen och underlättar avväjningen.
Foderautomater
På marknaden finns ett par olika foderautomater, och en av dem är First Feeder. Den kan med fördel användas i tillväxtavdelningen till de minsta grisarna. Foderautomaten kan användas både med både fri och restriktiv utfodring. Vatten kan kopplas till och tillsätts när fodret trillat ner i automaten. Detta gör att fodret som bjuds grisarna alltid är färskt och sensorer känner av att det är tomt innan det fylls på med mer foder. First Feeder-automaten har dessutom ett fiffigt kontrollsystem där du dagligen kan se foderintaget.Detta gör att du snabbt upptäcker om det är någon hälsostörning på gång i boxen.
Examensarbete visar olika strategier
I somras genomförde lantmästarstudenterna Emma Lindqvist och Annie Schack en studie på tre skånska gårdar, där man använde foderautomater till nyavvanda grisar. Gårdarna hade sedan tidigare system för hur de använde sina automater, och med de olika strategierna som grund har studenterna gjort en studie.Målet med försöket var att se om utfodringsautomater hos de svagaste och minsta grisarna kan förbättra tillväxten. Grisarna vägdes vid avvänjningen samt fyra veckor senare vid slutet av försöket.Studien upprepades tre gånger under tre olika omgångar på varje gård. I varje avdelning fanns en försöksbox med automat och en kontrollbox. I boxarna hade de svagare och mindre grisarna från omgången fördelats jämnt utifrån deras vikt för att ge ett så korrekt resultat som möjligt.Försöket såg lite olika ut på de olika gårdarna. Följande presenteras upplägget som i någon omgång kan ha avvikit något, detta kan läsas mer exakt i examensarbetet när det publiceras.
På gård A utfodrades båda boxarna med torrfoder. Försöksboxen med automaten och kontrollboxen fick båda Lantmännens Gottfrid 370 de första tre veckorna, och ingen fick någon typ av mjölkersättning. Därefter fick de fodret Medley via blötfodersystemet.
På gård B användes automaten i försöksboxen i ca 20 dagar, därefter fick grisarna blötfoder via blötfodersystemet i avdelningen.
Kontrollboxen fick första och andra dagen torrfoder två gånger per dag samt blötfoder två gånger per dag. Från tredje dagen fick de blötfoder tre gånger om dagen, som är systemet som använd i resten av avdelningen.I automaten användes lite mjölkpulver och fodret däri blandades med vatten.Fodret som användes i automaten, i kontrollboxen och i blötfodret var Friska Flink från KLF. Mjölkpulvret som användes i automaterna var Kalvnäring Konnect Rustik.
På gård C varierade utfodringen något mellan försöken. I första försöket fick boxarna fodret Milkiwean Profit. Kontrollboxen fick det torrt i tråget fyra gånger per dag och försöksboxen fick det uppblött i automaten. Andra gången var systemet det samma men de fick först Milkiwean Profit ifem dagar, därefter Milkiwean Complete. Tredje gången fick de Milkiwean Complete under alla fyra veckorna som försöket pågick.
Resultat av examensarbetet
Resultatet från studien visar att grisarna som utfodrades med denna typ av automat har vuxit bättre än grisarna i kontrollgruppen på alla tre gårdarna.När alla gårdar sammanställdes fick man fram resultatet att grisarna i försöksboxarna växte i genomsnitt 8, 45 kg jämfört med 7, 91 kg i kontrollboxarna. Skillnaden i tillväxt är alltså 540 g på fyraveckor. Utfodringen på gård B fungerade dock inte riktigt som det var tänkt alla gånger, så därför visas en siffra på resultatet bara för gård A och C. Där växte grisarna med automat i försöksboxarna 8,21 kg medan grisarna i kontrollboxarna växte 7,63 kg per gris i genomsnitt. Skillnaden är alltså 580 gram totalt under perioden på fyra veckor.
Resultatet gård för gård kan vara intressant då strategierna för hur foderautomaten användes varierade. På alla gårdar hade försöksboxen högre tillväxt i det sammanlagda resultatet.
På gård Avar den dagliga tillväxten 283 respektive 268 g, på gård B 319 respektive 302 gram och på gård C vartillväxten 304 respektive 277 gram.Noterbart är dock att dödligheten större i de boxar där automaten användes. Detta är dock inte nämnt i studien utan kan bara konstateras genom siffrorna som går att läsa i sammanställningen.
Inblick på en gård
På Junegården strax norr om Kalmar driver Jennie och Daniel Juneberg smågrisproduktion med ca550 suggor. Jennie berättar att de har använt sig av First Feeder i ca ett år, och är nöjda med resultatet. De har två automater som de alternerar mellan sina tillväxtavdelningar. Fodret i automaten, som i detta fall är Kalmar Lantmäns Intro, blandas med vatten när det trillar ner. De har avvänjning varannan vecka och grisarna har automaterna i boxen i ca 12 dagar. Därefter tvättas de för att vara redo för ett nytt gäng nyavvanda grisar med något lägre vikt än normalt.
På Junegården kan man säga att man har fyra grupper av grisar när man kommer till avvänjning; Det händer att de allra minsta samlas ihop och får gå kvar med en amsugga, även om Jennie tycker att det är svårt i ett effektivt system med fulla grupper.De som är lite större, ca 8 kg, sätts i en box med First Feeder. Det brukar handla om ca 30 grisar per omgång. Dessa får dessutom mjölkpulver separat.Ca 100 st grisar får mjölkpulver som komplement till det vanliga fodret, den första tiden efteravvänjning. Sen har vi majoriteten av grisarna, som avvänjs som vanligt och får allt foder via de vanliga torrfoderautomaterna.
-Till en början var vi tveksamma men vi tycker nu att det fungerar riktigt bra, berättar Jennie. Degrisar som annars lätt blir ”pellar” är nu runda över ryggen och klarar avvänjningen bättre.
