PRRS och andra viktiga sjukdomar i fokus
PRRS är ett kostsamt problem i många länder och hade stort utrymme med 32 föreläsningar. Fokus låg på strategier för att hålla infektionen på en så låg nivå som möjligt, vilket i stort handlar om vaccinationsprogram och smittskydd. Sveriges professor i grismedicin, Per Wallgren, höll ett föredrag med rubriken: ”The costs of having and not having PRRS”. Minnet finns fortfarande kvar efter utbrottet av PRRS 2007 som bekämpades framgångsrikt efter ett snabbt och lyckat samarbete mellan Jordbruksverket, SVA och Svenska Djurhälsovården. Sedan dess är vi åter dokumenterat fria från sjukdomen. Wallgren beskrev kostnaderna för bekämpningen samt den kostnad vi har för vårt årliga övervakningsprogram för PRRS. Andra sjukdomar som fick stort utrymme var influensa och mykoplasma med 13 respektive 12 föreläsningar. Inom influensaforskningen är det fokus på kartläggning av vilka typer av influensa som finns inom produktionen, ett arbete som vi gör just nu i samarbete med SVA, samt framtagning av olika diagnostiska metoder. I USA har Mycoplasma hyorhinis blivit ett allt större problem inom grisproduktionen. Bakterien orsakar bland annat ledinflammationer men misstänks dessutom vara delaktig i andra sjukdomar såsom lunginflammation. Amerikanarna har tagit fram en analysmetod som gör det lättare att följa hur bakterien sprider sig i produktionen. Spanien och Brasilien har tittat på M. hyorhinis eventuella roll i uppkomsten av lunginflammation, med varierande resultat. Mer forskning krävs i detta ämne. PED (Porcine Epidemic Diarrhea) är en virussjukdom som drabbar grisar i alla åldrar. Symptomen är diarré och kräkningar, spädgrisar drabbas värst och dödligheten kan variera mellan 60-100%. Första fallet upptäcktes i England 1971, Kina drabbades 2010 och PED är nu spridd i stora delar av Asien (Kina, Japan, Taiwan, Filippinerna, Thailand och Vietnam). USA drabbades våren 2013 och sjukdomen har nu snabbt spridit sig över landet. Misstänkt spridningskälla är transporter och forskningen koncentrerar sig på att lära sig mer om hur virus verkar och hitta effektiva sätt att begränsa spridning.
Hur man klarar produktion utan antibiotika
I Holland och Danmark har myndigheterna ställt krav på branschen att minska sin antibiotikaförbrukning (se även artikel gällande antibiotikaresistens i nummer 3/2014 av DHN). År 2009 fick holländsk djurproduktion kravet att minska sin antibiotikaförbrukning med 50% till 2013. Inom grisproduktionen nådde man också detta mål, men åtgärderna för att nå målet var smått chockerande. Den holländska föreläsaren beskrev att de införda åtgärderna framförallt var kontroll av vattenhygien och vaccinationsprogram mot PMWS, och visade en bild på en hink med brunfärgat vatten, som såg ut att vara hämtat från en kulvert. De danska föreläsningarna handlade mycket om hur minskad antibiotikaförbrukning påverkat deras produktion. Mer forskning läggs på att hitta hjälpmedel för att ställa säkrarare diagnoser vilket innebär att onödig antibiotikaanvändning kan undvikas.
En stor anledning till att besöka kongresser som denna är samtalen med kollegorna. I bussen till kongresshallen samtalade jag med en amerikansk kollega. Hans lösning på problemet i produktionen var antibiotika och vacciner. Det återspeglas väl i de siffror vi ser gällande antibiotikaförbrukning i USA, där ca 80 % av den antibiotika som används totalt i landet går till djurproduktion, och oftast i förebyggande syfte.
Vi ska vara stolta över vår produktion
Så när jag vänder ryggen mot en avslutad kongress är det med blandande känslor. Vi har kollegor från Holland som just lärt sig vikten av rent vatten. Som djurhälsoveterinär skolad till profylaktiskt tänkande gör det ont i hjärtat att höra detta. Att ha bra vatten och foderhygien är en av grunderna i svensk grisproduktion och en ren självklarhet för oss. Danskarna fortsätter kampen för att minska sitt antibiotikabehov och amerikanerna förebygger problem i produktionen med antibiotika och vacciner. Detta samtidigt som vi i Sverige kan uppvisa bra produktionssiffror med ett gott hälsoläge och lägst antibiotikaförbrukning inom EU. Det är uppenbart att vårt sätt att systematiskt arbeta med förebyggande djurhälsovård och smittskydd skulle göra stor nytta även i många andra länder.
För att bredare och bättre nå ut med vår hållbara djurhållning i Sverige startades projektet ”Schysst Kött” i våras. Projektet syftar till att ge information och fakta om de fördelar som svensk köttproduktion innebär. Gå gärna in på vår hemsida: www. svdhv.se och titta under fliken Schysst Kött. Där finns information om vad vi gjort i projektet såsom mässor, möten, artiklar i lokal och nationell press, samt faktabroschyrer som kan hjälpa dig i debatten för svensk köttproduktion.
Jag och de övriga medarbetarna på Svenska Djurhälsovården är stolta över att få jobba med er producenter. Vi har en bra produktion med gott hälsoläge och låg antibiotikaförbrukning. Nu gäller det att öka konkurrenskraften för det svenska köttet och ge er uppfödare och djuren den respekt ni förtjänar.
Fredrik Engström
Djurhälsoveterinär Romakloster
