För att bättre kunna förebygga diarrésjukdomar hos spädgrisar så är det viktigt att känna till hur magtarmkanalen utvecklas hos den nyfödda grisen. Som vi alla vet är magtarmkanalen ett mycket avancerat system. Så länge grisen ligger i suggans livmoder fyller tarmsystemet ingen större funktion. Därför ska det vara så litet som möjligt och kräva så lite energi som möjligt. När grisen sedan föds ska tarmsystemet gå från att ha varit relativt oviktigt till livsviktigt på mycket kort tid. Under grisens första veckor så går cirka 25 % av födan åt att utveckla magtarmkanalen. Den har även en enorm tillväxt. Som tidigare nämnts så ökar längden med omkring en meter bara under de första dagarna. När grisen avvänjs så är tarmen hela 10 meter lång.
Från ingen flora till normalflora
En gris föds utan något specifikt immunförsvar. Moderkakan hos suggan är uppbyggd på ett sådant sätt att inga antikroppar kan föras över under fostertiden. För att spädgrisen ska få ett grundläggande immunförsvar behöver den få i sig råmjölk från suggan. Råmjölken innehåller antikroppar som ger grisen ett passivt immunförsvar som stöttar den under de första levnadsveckorna tills den kan börja bilda egna antikroppar.
Grisen föds inte bara helt utan specifikt immunförsvar utan den föds också med en helt steril magtarmkanal. Under de första levnadsdygnen så börjar grisen upprätta en normalflora. Bakterierna som börjar växa i magtarmkanalen kommer främst från suggans juver, hud, avföring och från boxgolvet. Redan tre timmar efter födseln så växer omkring en miljon bakterier per kvadratcentimeter i grisens magslemhinna. Görs mätningar i spädgrisens avföring så finns det omkring en miljard bakterier per gram avföring ett halvt dygn efter födseln.
Unik miljö underlättar
För att grisen både ska kunna ta upp antikropparna i råmjölken och för att alla dessa bakterier ska kunna växa så krävs en helt speciell miljö i magtarmkanalen hos den nyfödda grisen. Magsäckens pH är därför högre hos en nyfödd gris. Det gör att både bakterier och antikroppar kan passera magsäcken och komma ner i tarmen utan att brytas ned.
För att de maternella antikroppar som finns i råmjölken ska kunna tas upp genom tarmväggen är denna extra genomsläpplig. Antikropparna från suggan kan då passera och skapa ett första passivt immunförsvar hos grisen. Tarmslemhinnan sluts cirka ett till ett och halvt dygn efter att grisen fötts. Sedan måste grisens eget immunförsvar börja utvecklas för att den skall kan skydda sig mot sjukdomar. Vissa antikroppar fortsätter suggan att föra över med mjölken under hela diperioden, så kallade IgA. Men när tarmen slutit sig så kan grisen inte ta upp dem i kroppen, men de fortsätter att ge ett lokalt skydd i själva tarmen så länge grisen diar.
Sammanfattningsvis så lägger den nyfödda grisen mycket energi på utveckling av magtarmkanalen. Är inte miljön i BB optimal, grisen inte får i sig tillräckligt med råmjölk eller blir sjuk och måste behandlas med antibiotika så kan det få konsekvenser för normalfloran i tarmen inte bara som nyfödd utan även längre fram i tiden.
Johanna Fjelkner
Djuhälsoveterinär Staffanstorp
