Blåtunga serotyp 3 (BTV3) – rekommendationer för vaccinering av FÅR inför svidknottssäsongen 2025 i Sverige

Inledning

Denna rekommendation baseras på den information som finns tillgänglig just nu i januari 2025, men kan komma uppdateras om ny kunskap kommer.

Under hösten 2024 diagnostiserades totalt 210 nötkreatursbesättningar och 169 fårbesättningar i Sverige med BTV3. I våra grannländer Danmark och Tyskland räknas besättningarna tillsammans i tusental. Det är troligt att de första fallen dyker upp tidigare under 2025 jämfört med 2024, vilket leder till en stor risk för ökad inhemsk smittspridning och utbredning i Sverige jämfört med 2024.

BTV3 är en ny sjukdom i Europa, därmed saknas mycket information om sjukdomen.

Även vaccinen är nya och har bara funnits på europeiska marknaden sedan maj 2024. Två vaccin har än så länge rekommenderats av europeiska läkemedelsverket (EMA) för godkännande, ett används tills vidare på beredskapslicens. Vaccinen skyddar inte fullt mot smittspridning och sjukdom, men lindrar symtomen och minskar dödligheten i besättningar.

Vektorburna sjukdomar har normalt högst smittspridning under sensommar/ tidig höst när vektorpopulationen är som störst. Knottsäsongens start är alltså inte likställt med sjukdomssäsongens start utan det finns en viss fördröjning. Smittämnet behöver uppförökas i vektor- och värdpopulation innan utbrott syns i större omfattning på populationsnivå. Liknande mönster har setts hittills vid BTV3.

Symtom i fårbesättningar

Vid utbrottet hösten 2024 sågs i svenska fårbesättningar som främsta symtom nedsatt allmäntillstånd, salivering, svullnader i huvudet, stelhet/hälta, tung andning, sår/erosioner i munnen och lätt feber (39,7°C – 40,3°C). Hur många djur som drabbats i besättningarna har varierat, i vissa besättningar har upp emot hälften av djuren haft kliniska symtom och relativt hög dödlighet, i andra besättningar har endast enstaka fall av sjukdom setts.

Vaccinationsrekommendationer

Bedömningen om man väljer att vaccinera och vilka djur man väljer att vaccinera görs i samråd med producenten. Behovet av vaccination kan variera med geografiskt läge, besättningsstorlek, produktionsform, ekonomisk riskbedömning med mera.

Vilka djurgrupper bör tas i särskilt beaktande?

• Avelsbaggar! Baggar har visats ha mer eller mindre långvarigt nedsatt fertilitet efter infektion med BTV3.
• Övriga värdefulla avelsdjur och får med ett stort emotionellt värde.
• Livdjur som flyttas från smittade områden till områden som ännu är smittfria bör vaccineras i god tid innan de flyttas, helst med två doser vaccin som ges med minst tre veckors mellanrum.

När bör man vaccinera?

• Vuxna friska får vaccineras på våren, gärna senast tre veckor före betessläpp, eller i mars om de har tillgång på utevistelse året runt.
• Lamm födda av ovaccinerade tackor kan vaccineras vid/efter en månads ålder.
• Lamm födda av tackor som tidigare infekterats av BTV3 eller vaccinerats före lamning vaccineras efter 12 veckors ålder.
• Bedömningen om man väljer att bara vaccinera de vuxna fåren eller även lammen måste göras i samråd med producenten.
• Får som vaccinerats under hösten 2024 bör få en dos till inför betessläpp 2025. Eftersom vaccinet endast har använts sedan maj 2024 vet man inte säkert hur länge skyddet varar.
• Får som överlevt en infektion av BTV3 har sannolikt en god immunitet, sannolikt livslång, och de behöver inte vaccineras.
• Får i besättningar där blåtunga påvisats 2024 bör vaccineras. Under vintern 2025 kommer G&D och SVA genomföra en seroprevalensstudie i besättningar som drabbats av blåtunga hösten 2024. När resultat därifrån finns så vet vi mer om hur stor andel av fåren som serokonverterat och då även om vi eventuellt kan ändra denna rekommendation. Preliminära resultat från denna studie och från en studie i Danmark indikerar låg serokonvertering efter infektion på besättningsnivå. Vänta inte med att vaccinera tills positiva fall upptäcks i närområdet, då det kan dröja 3–4 veckor från vaccination till fullgott skydd.
• Vaccinera därför innan sjukdomsfallen närmar sig geografiskt.

Hur bör man vaccinera?

• Studier i Tyskland och Danmark indikerar en större grad av både kvantitetsmässig och kvalitetsmässig serokonvertering efter vaccination med två doser med minst tre veckors mellanrum, men betydelsen för det faktiska skyddet är oklar. Inga negativa effekter av att vaccinera får med två doser har setts. Om man efter diskussion med djurägaren väljer att ge två doser med minst tre veckors intervall så kan det göras på förskrivande veterinärs ansvar.
• Enligt bipacksedel (SPC) för det vaccin som hittills använts mest i Sverige rekommenderas en dos vaccin till får. Notera att det kan skilja mellan olika vaccin från olika tillverkare.
• Djurhållare får själva vaccinera under veterinärs ansvar enligt vanligt gällande regelverk om vaccination. Veterinär förskrivning krävs för beställning av vaccin.
• Djurägaren ansvarar för att rapportera vaccination mot blåtunga, inklusive individnummer på alla djur som har vaccinerats, enligt instruktion på Jordbruksverkets hemsida. Detta ska göras inom 7 dagar.
• Flera BTV3-vaccin beräknas godkännas inom EU under våren 2025. De vaccin som har använts under hösten kan fortsatt beställas från SVA eller apotek (med licens).
• Observera att tillgängliga vaccin kan vara olika, med skillnader i effekt, doserings-anvisningar, rekommenderat vaccinationsintervall, förpackningsstorlekar och liknande.
• Tillgängliga vaccin kostar januari 2025 cirka 40 kr per dos och kommer i förpackningsstorlek om 50 doser. Förpackningsstorlekar och dospriser kan komma att ändras.
• Vaccin ska kylförvaras liksom öppnad vaccinflaska. Öppnad flaska har kort hållbarhet (timmar).

Övrigt att beakta

• Djur som vaccineras ska vara friska. Djur med feber eller andra kliniska symtom ska inte vaccineras, vid tveksamhet bör kroppstemperaturen mätas innan vaccinering.
• Det går sannolikt bra att vaccinera mot BTV3 samtidigt som andra vaccin, men det finns inga studier på detta. Eventuell risk för lokala vävnadsreaktioner minskas om de olika vaccinerna injiceras på varsin sida av halsen.
• Viss risk för blodsmitta finns, så kanyl bör bytas mellan varje djur.
• Ovaccinerade nötkreatur, som kan utveckla en långvarig viremi utan att visa allvarliga symptom, kan utgöra en kontinuerlig smittkälla för svidknott.

Anmälningsplikt, provtagning, registrering

Vad som gäller angående anmälningsplikt, ersättning för provtagning och registrering
av vaccinerade djur hittas på Jordbruksverkets hemsida:

Blåtunga – Information till veterinärer | Jordbruksverket

Frågor om kliniska symtom, utbredning med mera

Hänvisas till SVAs frågor och svar som uppdateras löpande:

Blåtunga | SVA