Årets skörd
Våren gav en snabb utveckling av grödan och näringsvärdena sjönk fort. För att lyckas väl behövde man skörda riktigt tidigt. Ett bra verktyg för att planera slåttern är Vallprognos.se. Där kan man följa utvecklingen på flera olika slåttervallar i sitt närområde. Generellt så blev mycket av förstaskörden för sent skördad och grovfodret har låga näringsvärden med högt Ndf värde. Det gör att årets förstaskörd på många gårdar passar bäst som sintid/lågdräktighets foder. Men hur det ser ut hos just dig får du reda på när du analyserar ditt grovfoder. Andraskörden blev för många betydligt bättre. Vädret var hyfsat förutsägbart, hade man dessutom gödslat slåttervallen så blev det bra proteininnehåll. När detta skrivs är tredjeskörden på gång att skördas. Så här långt ser det mycket positivt ut. spätt gräs med lätt tillgänglig näring .
Spannmålen
Spannmålsskörden är precis i gång och det ser halvbra ut. Rymdvikterna på vete och kornet är ännu så länge låga och skördemängden/ha blir något lägre än vad man hoppats på, men ändå inom ett ”normal” år. Låg rymdvikt ger ofta ett högre proteinvärde. Det är förstås negativt för tex maltkorn då det inte håller måttet för godkänd vara, men det blir istället fint foderkorn. Sannolikt kommer det att finnas gott om foderspannmål under kommande foderår och därmed troligtvis lägre kraftfoderpriser. Årets skörd verkar dessutom ge gott om halm så passa på och fyll i ladorna.
Analysen förutser kompletteringsbehovet
Planeringen av kommande utfodring blir enklare om man analyserar sitt grovfoder så snart som möjligt efter att man skördat det. Det gör att man kan påverka nästa skörds kvalité och mängd till det man har behov av. Kommande utfodringsår blir så mycket enklare och billigare med rätt mängd av rätt kvalitet. Självklart använder vi de mest näringsrika partierna för högdräktighet, digivning och som tillväxtfoder för lammen. De grova och näringsfattiga partierna ska användas under sin/lågdräktighet. Om vi är i situationen att vi bara har foder av en kvalitet tex grovt och näringsfattigt, då får foderstaten kompletteras med mer kraftfoder i perioden högdräktighet/digivning. Har vi endast foder som är spätt och näringsrikt får vi balansera foderstaten med halm för att tackorna inte ska bli feta. Målet är att uppfylla djurets behov, undvik över eller under utfodring. Det är inte positivt för tackan att vara i ett stort överhull under lågdräktighten som sedan minskas under högdräktighet och digivning. Mest fördelaktigt är det att hålla henne i ett jämt hull (+2-+3). Då går lamningen enklare och mjölkproduktionen blir högre. Se tabell nedan som är som en illustration över förändringen av näringsbehovet hos en tacka i de olika produktionsfaserna
Analyser
Analysera samtliga partier av grovfoder som du har. Oftast delar man in foderpartierna efter skördetidpunkt, exempelvis förstaskörd, andraskörd osv., men man kan förstås också ha andra indelningar som till exempel utvecklingsstadie på grödan, ålder på slåttervall osv. Analyser kostar pengar och man vill begränsa utgifterna. Gör åtminstone en grundanalys på samtliga partier, komplettera med mineralanalys på de partier som du tänker använda under högdräktighet och digivning. Har man problem i produktionen som kan härledas till mineraler och spårämnen så bör man komplettera analysen med spårämnen dvs en komplett analys. Mineralanalysen ger även information om gödslingsbehov av Kalium på vallarna. Foderanalyser är inget som är exakt men det ger en god möjlighet att förutse kompletteringsbehoven av kraftfoder och mineralfoder för en bra produktion.
Fodervaror
Får är idisslare och har därför en fantastisk förmåga att omvandla olika foderråvaror till näring som de kan ta vara på och skapa mjölk och tillväxt. När man beräknar foderstaten till fåren är det viktigt att man förstår hur olika fodermedel påverkar fodersmältningen. Det är därför viktigt att du beräknar foderstaten med fler parametrar än Mj, AAT, Ca och P som det finns rekommendationer för i SLU ”Blåbok”. Du måste också balansera foderstaten avseende Ndf stärkelse, råfett, K/Mg mm. I tabellen nedan ser du några gränsvärden för olika näringsämnen som man bör ha koll på.
Vanligaste frågan 😊
Jag får ofta frågan om spannmålen skall vara hel eller krossad. Förstås finns det inget rakt svar. Fördelen med att krossa spannmålen är att den blir lättare för djuret att bryta ner. Detta är också nackdelen då den krossade spannmålen ger en snabbare och högre pH sänkning i vommen som verkar negativ på övriga fodernedbrytningen. Om man hittar mycket hel kärna i gödseln så bör man välja att krossa spannmålen, även om man ser att en del tackor har svårt att tugga spannmålskärnan för att den är hård tex. gamla tackor med ömma tänder eller hårt torkad spannmål < 12% vh. Fördelen med hel spannmål är att den tar lite längre tid att bryta ner i vommen och att lagringsdugligheten är bättre på hel spannmål, nackdelen är att det dom har lätta att sortera ut kärnan och äta den väldigt snabbt.
Foderberäkningsprogram
För att göra foderplaneringen behöver man beräkna foderstater. Lättast är att räkna foderstaterna i ett program. Då är det enkelt att testa olika varianter med olika typer av kopletteringsfoder som kraftfoder och mineralfoder. Du kan beställa ett program som används i Excel via min mailadress längst ner i artikeln. Det finns även ett program för att beräkna lammens foderbehov för önskad tillväxt, detta hittar du på Gård och Djurhälsans hemsida under avslutade projekt, det programmet är gratis fram till jan 2025. Scanna QR koden så kommer du till sidan där det går att ladda ner, programmet är framtaget med medel från Branchutvecklingspengen. När man räknat alla foderstater är det mycket enklare att veta hur och när vilka fodermedel ska användas samt vilka mängder av kompletteringar man behöver köpa in till sin produktion.
Utfodringen
Den enskilt största kostnaden i lammproduktionen är foder. Det är alltså avgörande för företagets ekonomi att styra utfodringen så att rätt djur får rätt mängd med näring. Både under och överutfodring kostar pengar. Planera utfodringen så att du kan ha grupper av djur. Gör minst tre grupper. Grupp 1, Djur som lätt blir feta, Grupp 2 Djur som tappar hull lätt, Grupp 3 Växande rekryteringstacklamm. Ordna det så att djuren har åtkomst till både grovfoder samt fritillgång på halm. Då kan du ge begränsade grovfodergivor anpassat till gruppernas behov. Har du svagt grovfoder så kan du istället komplettera grupperna med kraftfoder eller spannmål. Det fina är att du styr mängden näring och därmed hullet och tillväxten på djuren.
Så får du kontroll över ekonomin och produktionen, Bra va!
