Smittskyddsrekommendationer för fårbesättningar

Utgående djur

Sälj/sambeta/hyr inte ut djur om du har djur i besättningen med pågående symtom för smittsamma sjukdomar, tex hosta, muneksem/orf.

Vid misstanke om eller bekräftad resistens mot avmaskningsmedel hos parasiterna som fåren bär rekommenderas att inte sälja livdjur eller på annat sätt dela beten med andra besättningar. För att ändå kunna sprida värdefullt avelsmaterial via livdjursförflyttning mellan besättningar så säkert om möjligt har följande rekommendationer tagits fram: Livdjursförmedling vid misstänkt eller konstaterad förekomst av resistenta parasiter

Fyll gärna i en hälsodeklaration och djurägarförsäkran avseende fotröta och smittsam digital dermatit inför det att du har djur som ska lämna besättningen.

Inkommande djur

Innan nya djur tas in (köps/hyrs in/sambeta) är det viktigt att förhöra sig om hälsoläget i den andra besättningen. Undersök om möjligt själv djuren innan inköp för att kontrollera att de är friska. Sträva efter att ta in så få nya djur som möjligt, från så få besättningar som möjligt vid så få tillfällen som möjligt.

Frågor:

• Förekommer hosta, klåda, hälta, orf eller andra besättningsproblem? Undvik kontakt med besättningar med pågående symtom på smittsamma sjukdomar. Har besättningen köpt eller haft kontakt med importerade djur så att ytterligare frågor bör ställas?
• Är säljarbesättningen friförklarad från Maedi-Visna (MV-fri eller M3 status)? Köps getter in till besättningen är det viktigt att getterna är kontrollerade för CAE och har en status som motsvarar fårens. Det säkraste är att köpa in getter med CAE-fri status.
• Är besättningen med i Klövkontrollen med giltig F-status? Kräv alltid djurägarförsäkran avseende fotröta och CODD.
• Fråga säljaren om besättningens parasitläge:
  • Är djuren undersökta för parasiter med träckprov? Resultat?
  • Har djuren varit sjuka på grund av parasiter?
  • Har parasiter påvisats vid obduktion?
  • Har Stora leverflundran (kod 79/80) påvisats vid slakt?
  • Har det gjorts några behandlingskontroller efter avmaskning?
  • Finns det misstanke om att behandling mot parasiter har haft dålig effekt eller har resistens konstaterats?

Karantän/Isolering

När djur transporteras och byter miljö utsätts de för stress som sänker motståndskraften. Om de då bär på något smittsamt kan sjukdomssymtom bryta ut. Därför är det viktigt att hålla inköpta djur isolerade och iaktta dem under en tid.

Djur som köpts in, varit utlånade eller gått på bete med andra djur ska sättas i karantän/isolering vid hemkomst. Karantänen bör alltid vara på stall, helst i en egen byggnad så långt ifrån övriga djur i besättningen som möjligt. I anslutning till karantänen bör hygienregler i form av handtvätt, byte av skor och kläder finnas. Redskap bör inte flyttas från karantänen utan föregående rengöring och desinfektion.

Karantänstiden bör vara minst 4 veckor, helst 6 veckor. Ställ gärna utslagsdjur tillsammans med de inköpta djuren. De fungerar som sällskap till ett ensamt inköpt djur och de kan utveckla symtom och avslöja om det/de inköpta djuret fört med sig någon smittsam sjukdom. Kontrollera djuren regelbundet i karantänen, både de inköpta och eventuella utslagsdjur. Gör en egen hälsokontroll som omfattar ögon, klövar, juver, könsorgan, hud, hull samt förekomst av diarré, hosta, näsflöde eller hälta. Klippning kan underlätta kontroll av lusförekomst. Iaktta djuren noga dagligen.

Karantänsbehandlingar

Det är bättre att behandla enstaka djur i karantänen än att riskera att behandla hela flocken, därför rekommenderas alltid nedanstående rekommendationer. Det finns stor risk att allvarliga sjukdomar kommer in i besättningen om behandlingsrekommendationerna inte följs!

Fotröta och CODD:

Undersök klövarna redan innan djuren lastas hos säljaren. Inspektera klövarna och speciellt klövspalterna samt kronranden noga vid hemkomsten. Verka klövarna vid behov och fotbada djuren innan de ställs in i karantänen samt när de tas ut ur karantänen. Djuren ska stå 5-10 minuter i 10 % zinksulfatlösning alternativt kan klövarna sprayas ymnigt. Ställ djuren på hårt underlag för att torka i 30-60 minuter. Zinksulfat kan beställas från Svenska Köttföretagen, 010-130 89 32. För fler tips inför fotbadet, läs guiden Fotbad i karantän.

Mag-tarmparasiter:

Ta individuella träckprov (vid inköp av större grupper rådfråga din veterinär) och avmaska vid samma tillfälle med Noromectin^® eller Ivomec^®. Kontrollera djurets vikt för att kunna beräkna dosen av avmaskningsmedel rätt, och i de fall djuren avmaskas via munnen ska ingivaren kalibreras.

Gör en behandlingskontroll genom att ta ett nytt träckprov 7−14 dagar efter utförd avmaskning. Analysen bör vara extra noggrann, d v s den bör inkludera PCR eller odling av larver.

Många träckprov visar ganska låga värden under hösten. För att öka säkerheten avseende livdjur inköpta på hösten kan man behålla dem på stall och ta ytterligare ett träckprov kommande vår (fr o m mitten av april).

Rådgör med din veterinär efter provsvaren och innan djuren släpps på bete.

Använd alltid en ingivare med en böjd metallpip när får ska avmaskas, tänk på att kalibrera den för att säkerställa att den ger rätt dos. 

Stora Leverflundran:

Vid misstanke om förekomst av Stora leverflundran i säljarbesättningen eller i de fall information från säljaren saknas bör inköpta djur avmaskas mot Stora leverflundran i karantän. Preparat verksamma mot stora leverflundran är t ex Fasinex, Endofluke, Triclafas och Valbazen^®.

Fasinex, Endofluke och Triclafas tar alla stadier av Stora leverflundran och är därmed ett förstahandsval som karantänsavmaskning mot Stora leverflundran. Dessa preparaten är licenspreparat och Gård & Djurhälsan kan tillhandahålla recept. Avmaskningen bör ske tidigast 2 veckor efter senaste betestillfälle i säljarbesättningen. Äggutskiljning kan pågå ända upp till 3 veckor efter behandling, inköpta djur bör därför hållas i karantän på stall 3 veckor efter behandling.

Valbazen^® har endast effekt mot de vuxna flundrorna och om detta preparat används kan avmaskning ske tidigast ca 3 månader efter installning. Baggen ska inte släppas ut på bete förrän tidigast 2 veckor efter avmaskning. Observera att förhöjd dos Valbazen^® (4 ml/10 kg) ska användas för effekt mot Stora leverflundran.

Löss:

Syns tecken på löss i pälsen så behandlas samtliga får i karantänen mot detta under karantänstiden. Preparat med effekt mot löss är t ex Spotinor^®, Deltaspot^® ,Bayticol^® och Blaze^®.

Besök

Fårklippare, mönstrare, scannare, veterinärer och andra som kommer i direkt kontakt med djuren kan överföra sjukdomar som sprids med kläder och redskap från andra fårbesättningar. Det är också viktigt att skydda andra besökare mot smitta under besök. Smitta som kan överföras till människor från får är t.ex. EHEC och smittor som besökare skulle kunna råka föra över till får är t.ex. MRSA (resistenta bakterier). Tänk på att yngre barn är ofta mer mottagliga för infektioner. Observera att för dig med besöksverksamhet på din gård finns särskilda föreskrifter från Jordbruksverket som måste följas.

• Tillhandhåll helst skyddskläder för besökare i form av ren overall eller motsvarande samt rena stövlar/skor. Alternativt ska besökarna ha rena och desinfekterade skor/stövlar samt rena kläder.
• Se till att tvätt och desinfektionsmöjligheter finns på gården. Varmt vatten, handsprit och papper alternativt rena handdukar ska finnas. Besökare ska tvätta sig när de kommer och innan de går samt innan måltid/fika.
• Vattenslang och borste ska finnas för skorengöring.
• Om du har pågående hälsoproblem i besättningen är det viktigt att upplysa besökarna innan de kommer. Besökaren kan då vidta åtgärder så som att åka till din besättning sista på dagen eller skjuta upp besöket.
• Personer som varit utomlands ska vänta minst 48 timmar från kontakt med klövbärande djur utomlands innan svenska gårdar besöks. Från områden med mul- och klövsjuka gäller motsvarande i 5 dygn. Det är djurägarens ansvar att kontrollera detta.
• Låt inte besökare äta matsäck i fårhuset eller i hagar med gödsel.

Undvik att djurtransportörer går in i besättningen. Om det inte finns praktiska möjligheter för att undvika det bör samma regler som för besökare tillämpas, dvs. gårdens egna kläder och skor.

Informationsblad till både dig som tar emot besök och till besökare finns att ladda ner här.

Möjlighet till handtvätt ska alltid finnas för besökare och kan lösas på olika sätt. 

Vallhundstävling/träning

Är tassar och skor från deltagare jord- och gödselbemängda kan de utgöra en smittrisk för flera olika sjukdomar, bland annat fotröta, CODD och parasiter. Kan inte grundläggande hygien upprätthållas för de tävlande finns även risk att människor drabbas av t.ex. EHEC.

Val av djur/plats:

• Träna och tävla endast med friska får från besättningar utan fotröta och CODD.
• Använd inte marker där får eller nötkreatur med smittsamma klövsjukdomar gått sista 14 dagarna.

Deltagare:

• Kom till vallningsplatsen med rena skor/stövlar, kläder och hundar. Inför vallningen kan ett bad i ex Virkon göras av stövlar/ skor. De måste vara rena för att Virkon ska verka effektivt. Till hunden kan ett bakteriedödande hundschampo användas ex Klorhexidinshampo (Apoteket).
  • Samma rutin gäller efter vallningen innan kontakt med andra fårbesättningar.
• Personer som varit utomlands ska vänta minst 48 timmar från kontakt med klövbärande djur utomlands innan svenska gårdar besöks. Från områden med mul-och klövsjuka gäller motsvarande i 5 dygn.

På plats:

• Låt inte deltagare äta matsäck i fårhuset eller i hagar med gödsel.
• Erbjud möjlighet för handtvätt och tasstvätt (vatten och tvål) samt handdesinfektion.

Övriga kontakter

Bete

Sambete och växelbete med andra djurslag kan vara fördelaktigt för att minska parasittrycket på betet. Vissa parasiter delas dock mellan flera djurslag. Exempelvis stora leverflundran kan spridas med nötkreatur, diskutera därför gärna med din veterinär för bästa betesstrategi.

Undvik sambete med nötbesättningar där digital dermatit förekommer.

Redskap och transportfordon

Om redskap, exempelvis tackvändare eller klövsax används i olika besättningar ska dessa rengöras och desinfekteras mellan besättningarna.

Transportera djuren i rengjorda och desinficerade fordon. Undvik att samtransportera djur från olika besättningar. Djur som samtransporterats eller rest i andras transporter som inte varit rengjorda, även om det gäller egna djur som varit på resa och återkommit hem, ska isoleras på samma sätt som inköpta djur.

Kadaverhantering

Kadaver ska tas ut ur stallarna och läggas på en hårdgjord yta eller annan plats man kommit överens med Svensk Lantbrukstjänst (kadaverhämtningen) om. Kadaver bör placeras så att kroppsvätskor och spillvatten inte kan kontaminera foder eller djurutrymmen. Kadaver bör

täckas för att förhindra att fåglar kommer åt dem. Placera gärna kadaverplatsen i gårdens utkant så att kadaverbilen inte behöver korsa vägar där djur eller foder passerar.

Kontrollprogram

Observera att särskilda regler gäller inom kontrollprogrammen. Läs regelverk för respektive kontrollprogram här:

Maedi-Visna/CAE

Klövkontrollen

Import

Sverige är fritt från många av de sjukdomar som finns i övriga Europa och världen. Säkraste sätten att få in nytt genetiskt material till Sverige är via embryon eller semindoser. Funderar du på import av livdjur rekommenderas alltid kontakt med SDS -Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll.

Ska du köpa djur från en besättning som i sin tur har importerat livdjur bör du kontrollera att besättningen följt SDSs rekommendationer. Trotts att rekommendationer från SDSs har följts så kvarstår ändå en förhöjd risk för exempelvis resistenta parasiter i besättningar som har importerat livdjur.

 

OBS! Våra smittskyddsrekommendationer kan snabbt komma att ändras om hälsoläget i landet förändras.