Träffarna inleddes med ett gårdsbesök hos en lammproducent som visat goda resultat och som var beredd att visa upp hela sin produktion. Här hade vi verkligen träffat rätt! Fem initierade producenter bjöd på sin produktion och visade runt bland sina djurgrupper och hus. Mycket uppskattat bland deltagarna.
Producenterna berättade hur de jobbade med sitt djurmaterial, sin produktionsmodell och utifrån de förutsättningar som gällde på gården. Två av gårdarna hade renrasiga Gotlandsfårsbesättningar med traditionell aprillamning, medan tre av gårdarna bedrev korsningsavel med två lamningstidpunkter under året. En gemensam nämnare för alla var en genomtänkt avelsmodell, samt att man var noga med sin produktionsuppföljning. De hade koll på hur de låg till produktionsmässigt och vad som gått bra och vad som kunde göras bättre.
Anna Olsson berättade om sina erfarenheter
I efterföljande seminarium fick vi höra Anna Olsson, lammproducent på Norrby gård i Västmanland. tillika riksdomare för köttraser sedan 20 år tillbaka. Hon berättade hur hon och hennes man Tomas jobbar med avelsarbete i praktiken i sin besättning. Tillsammans har de ca 1000 tackor varav tre fjärdedelar är korsningstackor mellan Finull och Dorset. Den produktionstackan har en lagom fruktsamhet, bra moderegenskaper och kan brunsta utanför säsong. Men de jobbar även med renrasavel inom raserna Dorset, Texel, Suffolk samt Finull. Kundfokus finns med i avelsarbetet och baseras på samarbete med kockar och kunniga kunder. Anna underströk att trots att de jobbar med korsningsdjur strävar de efter att besättningen ska vara homogen. Det blir lättare att gruppera och slutprodukten – lammen – blir jämnare. Ca 40 % av tackorna lammar i januari, resterande lammar i april. Däribland alla renrasiga djur. Avelsstrategin är att aveln bedrivs i de rena raserna, där olika raser har olika avelsmål. Hos moderraserna Finull och Dorset är det viktigt med fruktsamhet, moderegenskaper och mjölkproduktion. Hos fadersraserna Texel och Suffolk är det viktigt med mål inom tillväxt och kroppskonformation (muskelansättning).
Djuren klipps före mönstring på Norrby gård, därefter kontrolleras exteriören, samt kroppskonformationen noteras. Lammens 110 dagarsvikt kontrolleras före klippning. Foto: Tomas Olsson
Funktionell exteriör för hållbara djur
Anna beskrev hur ett får med korrekt exteriör bör se ut. Att exteriören påverkar djurets hållbarhet, samt har hög ärftlighet är det nog många med erfarenhet av fåravel som kan skriva under på. Särskilt om man har djur med lite högre vuxenvikter, eller djur där man förväntar sig en hög prestation under en kort tid – t.ex. baggar som ska betäcka många tackor under en intensiv betäckningssäsong. Eller tackor som förväntas få många lamm och som då har en hög belastning på kroppen under högdräktigheten. Livslängden för både tackor och baggen har betydelse för ekonomin, påtalade Anna.
Mönstring av köttrasdjur och inköp av livdjur
Anna beskrev hur hon genomför lammönstringen hemma på gården. Lammen vägs vid ca 110 dagar. Strax efter klipps lammen och varje enskilt lamm får direkt efter klippningen gå lösa i en fålla där Anna bedömer djuret exteriört. Hon antecknar exteriöra avvikelser såväl som positiva egenskaper hos djuret. Därefter bedöms djurets muskelkonformation enligt EUROP-skalan, som ju även används i avelsvärderingen
Anna tog även upp vad hon tittar på vid inköp av djur. Det är bra att vända sig till erkänt duktiga
uppfödare som har bra och friska djur. Köp inte in andra djur än vad du betala för, t.ex. löss och parasiter, varnar Anna.
Tips inför betäckning
Inför betäckningen släpps en teaserbagge in i grupperna 14 dagar innan betäckning. Baggar släpps in 14 dagar efter teaserbaggarna. Baggarna har märkfärg på bringan, det tycker Anna funkar bättre än baggsele och krita, som ibland kan vara i vägen för djuren. Börja gärna med en ljus färg och byt varje vecka, tipsar Anna. Baggarna tas bort efter 4 veckor för att undvika en utdragen lamningsperiod. Tackorna dräktighetsskannas och ca 10 resp. 3 % av vinter- respektive vårlammarna var tomma förra året. Tomma tackor i vinterlamningsgruppen får en chans till att bli dräktiga under novemberbetäckningen. Medan tomma tackorna i januariscanningen går till slakt. Ungtackorna får en till chans och sparas till höstens betäckningar.
Victoria Gustafsson på Daltorp visade på lösningar som funkade i befintliga byggnader på gården. Utomhus fanns några enklare hallar som man dragit in el och vatten i och som fungerade bra.
Vad har du för avelsmål?
Undertecknad som jobbar som lammrådgivare med stort avelsintresse ville lyfta vikten att lägga upp en avelsplan där målen för besättningens avelsarbete är tydliga. För att veta vad man behöver förbättra måste man veta var man står och vad man vill producera (d.v.s. hur ser marknaden ut för det som du vill producera?). Du som sökt Djurvälfärdsersättningen behöver tänka på att göra en enklare avelsplanering. Passa på att tänka igenom dina avelsmål och skriv ner dem. Det kan vara högst konkreta mål.
Gotlandslamm på Nors gård hos Maud Fyrenius och Elof Nilsson som bedriver ekologisk produktion enligt KRAV:s regelverk. Fodrar med fullfodervagn var 3:e dag. Halmspridaren Spread-a-bale som enligt Elof halverat gårdens halmåtgång.
Korsningsavel – ett bra sätt att få större utväxling på viktiga egenskaper med låg arvbarhet
Titti tog även upp olika avelsstrategier. Renrasavel är ett enkelt system och ger ett mer enhetligt djurmaterial. Dessutom sker avelsframstegen i de renrasiga besättningarna; ett avelsframsteg som produktionsbesättningar med korsningsavel är beroende av. Men ingen ras är bäst på allt och ofta vill man kombinera flera raser för att få flera önskvärda egenskaper i samma djur. Ni som använder er av korsningsavel, dra nytta av korsningseffekten, uppmanade Titti. Korsningseffekten syns tydligast i egenskaper som livskraft, fertilitet, hållbarhet och sjukdomsresistens, d.v.s. i egenskaper med låg arvbarhet. Heterosiseffekten blir störst när två olika raser korsas med varandra.
Olika korsningsmodeller för planerad korsningsavel togs upp. Den modell som utnyttjar korsningseffekten till fullo hos både tackor och lamm är treraskorsningen. Lammet (slutprodukten) slaktas och går inte vidare i aveln. Tyvärr förekommer ”planlösa ”korsningar. Men vill man använda sig av korsningseffekten fullt ut är planerad korsning att föredra. Om man slirar än hit än dit när man köper bagge kan man till slut få en besättning som varierar mycket i typ (vikt och avkastning), vilket försvårar din management och ger en större variation i dina produkter.
Hos Mia Hedberg på Algustorp pågick betäckningssäsongen. Fåren var uppdelade i flera olika byggnader på gården och Mia använde en fodertruck för att komma ut med ensilage till de olika djurgrupperna.
Använda avelsvärden vid urval och inköp
Det verkar finnas en hel del funderingar kring avelsvärden och hur man kan dra nytta av dessa, t.ex. när man ska köpa bagge. Ska du köpa en bagge som du inte ska rekrytera efter utan enbart producera slaktlamm med, ja då ska du fokusera på avelsvärdena för tillväxt samt slaktkroppsegenskaperna. Titti menade att avelsvärdena inte är till för att styra den enskilda, utan för att ge ett underlag för dig att styra efter. Avelsvärdena ger dig information om vad djuret förväntas nedärva vad gäller de olika egenskaper som vi avelsvärderar för. Du kanske är i ett uppbyggnadsskede och ska rekrytera fler tacklamm än vanligt? Ja då är det bra att titta på de maternella egenskaperna hos baggen du tänker köpa.
På Ekeby gård hos Karin och Bengt Ericsson var tackorna redan grupperades efter scanningresultatet. Här ses blivande tvillingmödrar.
Mikael Pettersson visar upp en transponder som sätts runt tackornas hals när det är dags att komplettera foderstaten med kraftfoder inför högdräktighet och digivning. Kraftfodergivan ges i olika kraftfoderstationer, då kan man snabbt se om något inte är som det ska med något djur och ett system som fungerar bra, menade Annika och Mikael.
Friskt djurmaterial
Under rubriken Friskt djurmaterial pratade fårhälsoveterinärerna från Gård & Djurhälsan. Risken att få in någon smitta eller parasit är störst vid inköp av djur. Även om det är svårt att undvika inköp av nytt djurmaterial ibland bör man sikta mot att ta in så få djur som möjligt, så sällan som möjligt och från så få besättningar som möjligt.
Kom ihåg att fråga livdjursäljare ordentligt om smittstatus i säljarbesättningen. Det finns en bra checklista på Gård & Djurhälsans hemsida med uppdaterad information för dig som ska köpa livdjur.
Undersök djuret noga före inköp och sist men inte minst isolera djuret/djuren 3-6 veckor från din besättning när du kommer hem med djuret. Fotbada och behandla mot parasiter. Gör en behandlingskontroll för att undvika att du köper in parasiter resistenta mot avmaskningsmedel. Tydliga behandlingsrekommendationer hittar du i länken ovan.
Kontrollera fertilitet
Det är relativt enkelt att besiktiga vitala organ på bagge inför inköp och inför betäckningssäsong. Sätt baggen och tippa honom lite bakåt så kan du få ut penis för att kontrollera att allt ser OK ut. Kontrollera pungen; testiklarna ska vara lika stora, kännas som en lätt spänd muskel och kunna vara fritt förskjutbara och bitestikeln ska kännas som en tydlig utbuktning från testikelns nedre del. Testikelmåttet är korrelerat med fertilitet. I undersökningar har man visat att bagglamm som är ≥ 5,5 mån gamla och med en vikt över 50 kg minst bör ha en pungomkrets på 26 cm (Gotlandsfår) eller 26,5 cm (Texel).
För tackor påverkar hull fertiliteten. Ett optimalt hull på tackan ger ett bättre dräktighetsresultat, men också färre lamningskomplikationer och bättre tillväxt på lammen. Det är optimalt för tackorna att ligga på hullpoäng 3-3,5 vid betäckning.
Andra komplikationer
Under veterinärpasset avhandlades även en del andra realiteter som man som fårägare kan råka ut för, men som man också kan förebygga. Juverinflammation är ett aber, och orsakas av bakterier som kommer upp i spenkanalen. Det går att jobba förebyggande: justera utfodringen för bättre mjölkproduktion och mindre risk för spensår, se över hygienen vid lamning, ströbädd och foder, avlasta tackorna med lammkammare för lammen redan från första levnadsveckan samt slå ut tackor med knölar och förhårdnader i juvret redan före betäckning.
Lite kort togs även detta med ärftliga missbildningar upp. Missbildningar är som tur är ganska ovanligt. Den vanligaste defekten som registreras i Elitlamm är entropion (inåtrullat ögonlock). Det är en ärftlig defekt. Det går att korrigera, men åkomman är smärtsam för djuret och skapar merarbete så lamm födda med denna åkomma ska gå till slakt och inte sättas in i avel.
Titti Strömne
Lammrådgivare och projektledare för Fokusträffarna
