Grisens tarmflora studeras
Det man studerar är främst tre olika ämnesområden;
- Tarmfloran – Vilka bakterier etablerar sig i tarmen och hur påverkas grisen?
- Näringsintagets påverkan på grisen, både direkt och via tarmflorans sammansättning. Vilken betydelse har råmjölken och eventuell råmjölksersättningar?
- Immunologi
Stabilisering av tarmfloran tar tid
Omedelbart efter förlossningen börjar bakterier att etablera sig i tarmen. Vilka bakterier som etablerar sig kan variera mycket, men generellt kan man säga att koliforma bakterier kommer först. Efter 24 timmar dominerar den anaeroba floran där bland annat olika clostridiebakterier ingår. Först efter 10 dagar börjar tarmfloran att stabiliseras. Mycket händer just de första levnadsdagarna. Exempelvis fördubblas tunntarmens vikt under de första två-tre levnadsdagarna. Även funktionellt utvecklas tarmsystemet mycket strax efter födelsen. Ett viktigt stimulus är intaget av föda och då i synnerhet råmjölken.
Råmjölken har en skyddande funktion
Ett problem som kan uppkomma hos för tidigt födda barn är en mycket allvarlig och livshotande tarmsjukdom som kallas nekrotiserande enterocolitis (NEC). Samma problem kan man provocera fram hos för tidigt födda spädgrisar. Man har studerat inverkan av olika näringsintag både via munnen och via blodet, men även hur råmjölksskyddet påverkar tarmfunktionen och risken för att utveckla NEC. Teorin man kommit fram till är, att NEC hos spädgrisen framkallas när immunförsvaret reagerar på ett omoget sätt när tarmen koloniseras av bakterier i avsaknad av råmjölk. Kort och gott; om tarmen först får en rejäl dos råmjölk är den mindre benägen till NEC.
Svält ger skador i tarmen
Samma team har också studerat effekten av fasta på tarmslemhinnan. Svält leder mycket snabbt till skador i tarmslemhinnan, både vid födseln och vid avvänjningen Om fastan efterföljs av överutfodring, som ibland är fallet vid avvänjning, så förvärras problemen ytterligare. Enligt Thymann kan man jämföra mognaden på tarmsystemet hos ett nyfött och fullgånget barn med en gris som avvänjs vid 4 veckors ålder.
Praktiska tillämpningar
Det är verkligen intressant när grundforskning faktiskt verkar vara användbar i praktiken. Kanske är det så att många nyfödda grisar, som föds med en relativt omogen tarm, inte får tillräckligt med råmjölk innan de intar andra näringssubstrat. En annan intressant vinkel på ämnet, är frågan om etableringen av en stabil tarmflora. Vad är det som påverkar detta, miljön eller suggan?
Jag är övertygad om, att om vi ser till att suggorna har det riktigt bra strax före och kring grisningen, så får vi både en sund tarmflora och mindre digivningsproblem. Ett sätt är att ge rikligt med halm, vilket stimulerar suggans naturliga bäddbeteende och även stimulerar tarmen och minskar suggans stress. Fri tillgång på friskt vatten är också viktigt. Då får de nyfödda grisarna en bättre start i livet d.v.s. en ordentlig dos råmjölk och en sund tarmflora.
Benedicta Molander
Svinhälsoveterinär
