Nu kan man ju undra hur man vet att kalvarna är hungriga. Hunger är en känsla som är svår att mäta. Ett sätt som används är att räkna antal obelönade besök (alltså ingen mjölk ges) i en kalvamma. Då har forskare sett att kalvar som får en låg mjölkgiva (mindre än 6 liter mjölk) är betydligt hungrigare, mätt i ett ökat antal besök, än kalvar som får från 8 liter mjölk eller mer. När kalvar får mer mjölk så minskar tiden som en kalv står i amman utan att få mjölk. Det är bra på flera sätt, dels så visar det ju att kalven känner sig mätt men det är också bra för att den mätta kalven då inte ockuperar amman eller stör när en annan kalv vill dricka.
Småkalvar som får mer mjölk växer snabbare. Den absolut största skillnaden ses under kalvens första månad. Innan kalven är en månad gammal går det inte att ersätta energin i mjölken med energi från annat foder. Det betyder att även om kalven får mindre mjölk och eventuellt äter lite mer kraftfoder kan kalven inte växa fullt ut så mycket som om den fått mer mjölk. Trots att de inte fullt ut kan tillgodogöra sig hö och kraftfoder den första månaden så är det ändå viktigt att kalven har tillgång till det redan första månaden för att vommen ska utvecklas.
I den kortsiktiga budgeten är det lätt att fokusera på att kilopriset för kraftfoder är billigare än mjölken. Men om man lyfter blicken och funderar på framtida produktion finns det pengar att hämta. Hög mjölkgiva ger bättre tillväxt men också friskare kalvar och förbättrad fodereffektivitet. Fri mjölkgiva till kvigkalvar är lönsam då en högre mjölkgiva till kvigor medför att de som kor ger mer mjölk. I en studie så gav varje extra kg kvigorna växte innan avvänjning drygt 1100 kg mer mjölk i första laktationen.
I tjuruppfödningen är det lite svårare att räkna på en långsiktig budget för att se lönsamhet i en ökad mjölkgiva. En kalv som får fri tillgång på mjölk kan växa nästan dubbelt så mycket per dag som en kalv som bara får 10 % av kroppsvikten per dag. En tillväxt på 1 000 g/dag under mjölkperioden är fullt möjlig. När kalven väger 50 kg behöver den 21 MJ för att växa 1 kg – det motsvaras av ca 7,5 liter helmjölk. Det har gjorts försök på hur en bestämd mängd mjölk till tjurkalvar bäst fördelas under mjölkperioden. En dansk studie visade nyligen att tjurkalvar som fick 6,5 liter mjölk när de var 26 dagar gamla inte åt mer kraftfoder än kalvar som fick 8 liter mjölk. När kalvarna var 40 dagar gamla såg man att kalvar på lägre giva spenderade lite mer tid med att äta kraftfoder. Slutsatsen blir därför att om man skall begränsa mjölken till kalvarna kan det göras stegvis efter kalvens första månad.
Även om kalvarna avvänjs stegvis upplever många att kalvar som får en hög mjölkgiva den andra levnadsmånaden äter mindre kraftfoder och grovfoder än vid en lägre mjölkgiva. Det ger en dipp i tillväxt vid avvänjningen. Det är svårt att knäcka nöten hur man ska öka mängden kraftfoder och grovfoder som kalvarna äter även om de faktiskt får mer mjölk. I många ammor finns det en begränsning på mjölkgivan, inte bara per dygn utan även per dricktillfälle. Hur begränsningen på mjölkmängden per dricktillfälle påverkar kalven vid avvänjning är det fortfarande ingen som riktigt vet. Men forskare har sett tendenser till att kalvar som har möjlighet att dricka en större mängd mjölk vid ett tillfälle under avvänjningen faktiskt också äter mer kraftfoder.
Läs mer om >> Optimera mjölkutfodringen
Källor
Jensen, M. B., and M. Budde. 2006. ’The effects of milk feeding method and group size on feeding behavior and cross-sucking in group-housed dairy calves’, Journal of Dairy Science, 89: 4778-83.
Jensen, M.B., Jensen, D., Vestergard, M. 2020. The effect of milk feeding strategy and restriction of meal patterning on behavior, solid feed intake, and growth performance of maledairy calves fed via computer-controlled milk feeders. Journal of Dairy Science, 103: 8494-8506.
Khan, M. A., D. M. Weary, and M. A. G. von Keyserlingk. 2011. ’Invited review: Effects of milk ration on solid feed intake, weaning, and performance in dairy heifers’, Journal of Dairy Science, 94: 1071-81.
Moallem, U., D. Werner, H. Lehrer, M. Zachut, L. Livshitz, S. Yakoby, and A. Shamay. 2010. ’Long-term effects of ad libitum whole milk prior to weaning and prepubertal protein supplementation on skeletal growth rate and first-lactation milk production’, Journal of Dairy Science, 93: 2639-50.
Soberon, F., E. Raffrenato, R. W. Everett, and M. E. Van Amburgh. 2012. ’Preweaning milk replacer intake and effects on long-term productivity of dairy calves’, Journal of Dairy Science, 95: 783-93.
