Innan slakt skall alla djur besiktigas av en officiell veterinär anställd av Livsmedelsverket. I Jordbruksverkets vägledning¹ till Livsmedelsverkets officiella veterinärer finns det beskrivet vad som skall ingå i kontrollen för klövar:
- Djurens allmäntillstånd
- Att djuret kan stödja på samtliga ben
- Att djuret inte har en felväxt klöv med uppenbar felställning på benen som orsakar svårigheter att röra sig
- Att djur med klövar som är så långa att belastning hamnat i ballregionen snarare än på huvuddelen av klöv åtföljs av dokumentation från primärproducenten
När den officiella veterinären på slakteriet noterar brister, till exempel förväxta klövar, skall länsstyrelsen informeras. Information om brist samt att länsstyrelsen informerats skickas även till djurägaren. Länsstyrelsen handlägger sedan ärendet efter sin prioriteringsordning och beroende på allvarlighetsgrad räcker det ibland med telefonkontakt med djurägaren. Vid andra tillfällen gör länsstyrelsen ett kontrollbesök på gården.
Varför är långa klövar ett problem?
Belastningen av djurets vikt fördelas störst baktill i klöven. Bakdelen av klövarna slits då mer och tån blir längre. När tån blir för lång på klövarna så flyttas kroppsvikten ännu längre bak på klöven. Om klöven inte verkas rätt därefter blir det en ond cirkel. Klöven slits ännu mindre i tån och blir längre samtidigt som felbelastningen ökar. Felbelastningen kan klämma på läderhuden mellan klövbenet och klövkapslen och då uppstår klövsulesår.
Enligt vägledningen kan veterinären utgå ifrån att långa klövar (eller felaktigt verkade) medför ett lidande för djuret om djuret tvingats till att förändra sin benställning. Detta eftersom påfrestningarna på djurets senor och leder kan bli stor.
Hur undviker vi att tjurar med långa klövar som i övrigt är friska skickas till slakt?
Att avliva och skicka en tjur till destruktion för att den endast har något långa klövar är stort matsvinn och onödig ekonomisk förlust. Det bästa är såklart att försöka hitta en balans i tillväxt och slitage. Men ibland föder man upp tjurar vars klövar växer snabbare än slitaget.
En idé är att öka tillväxten på tjurarna så att tjurarna får en lägre slaktålder. Klövarna hinner växa en hel del mellan att tjuren är 16 och 22 månader gamla. En djupströbädd är väldigt förlåtande för långa klövar under uppfödningen eftersom tån kan sjunka ner i bädden och då kan det vara svårt att se om en felaktig benställning uppkommer på hårt underlag eftersom benställningen är korrekt på ströbädden.
Klövverkning är under vissa förutsättningar ett alternativ även i en besättning med ungnötsuppfödning. Det krävs dock en ändamålsenlig utrustning med drivgångar, verkstol mm och en professionell klövverkare. Det är oerhört viktigt att tänka på allas säkerhet vid klövverkning av tjurar.
Ganska ofta finns det också en osäkerhet om vad som klassas som en förväxt klöv. Hur lång skall klöven vara innan djuret riskerar en ”anmärkning” vid slakt? Om vi utgår från vad som står i vägledningen så är klöven förväxt om benställningen är förändrad och då ska information från levandedjursbesiktningen på slakteriet skickas till länsstyrelsen.
En sista möjlighet finns i vägledningen där det står att det i vissa fall kan vara motiverat att ett djur med långa klövar ändå skickas till slakt. Om djuren åtföljs av dokumentation behöver inte länsstyrelsen informeras. En sådan dokumentation skulle kunna vara en inspektion av veterinär strax innan transport. I vägledningen finns inte några exempel på i vilka fall det kan vara motiverat att skicka ett djur med långa klövar till slakt med dokumentation. Exempelvis tänker vi på Gård & Djurhälsan att tjurar, speciellt mjölkrastjurar, som vid en klövverkning innan transport riskerar att skada både sig själva och människorna som hanterar dem kan vara motiverat att skicka till slakt utan att klövverkas innan men med dokumentation.
Djur med förväxta klövar kan behöva extra förutsättningar för att klara en transport såsom att det får ett eget fack på transporten. Vägledningen säger dock att om djuren uppvisar kraftig hälta trots att de åtföljs av en förklaring bör länsstyrelsen få information. Ett intyg eller dokumentation är alltså ingen garanti. Undersökning och intyg bör också skrivas så nära transporten som möjligt och högst ett par dagar innan. Vad veterinärer ska tänka på vid skrivande av till exempel transportintyg finns beskrivet i Svensk Veterinärtidning² (nr 11 år 2020).
Källor:
- Jordbruksverket 2016. Avdelning för djurskydd och hälsa. Dnr 31-298/11. Vägledning för kontrollmyndighet m.fl. Djurskyddskontroll på slakteri. Fastställd 27 juni 2016.
- Berg, Charlotte 2011. Vad kan man egentligen intyga som veterinär? Med fokus på intyg inför djurtransport. Svensk Veterinärtidning Volym 72 nr 11 sid 40-42.
