Hur frekvent luftvägslidanden förekommer hos svenska får är svårt att bedöma, men de tillhör de diagnoser som regelbundet ställs i fårbesättningar. I samband med slakt registreras förekomsten av lunginflammationer och lungsäcksinflammationer som tillsammans speglar förekomsten av luftvägsinfektioner i fårflocken. Både lunginflammation och lungsäcksinflammation finns med bland de fem vanligaste besiktningsfynden hos får och lamm.
Lunginflammation kan förekomma hela året, både utomhus och under stallsäsongen. Det kan vara svårt att upptäcka enstaka individer eller flockproblematik i tidigt sjukdomsskede. Därmed riskeras att sjukdomen har hunnit sprida sig till andra får och att smittsamma orsaker till luftvägsinfektioner upptäcks sent och blir svårbehandlade. I samband med plötsliga dödsfall där inga symptom noterats innan djuret dog är lunginflammation en vanlig obduktionsdiagnos, både hos vuxna får och hos lamm.
Symptom vid luftvägsinfektioner varierar från plötsliga dödsfall hos får som inte visat några symptom till tydliga symptom på lunginflammation. Akut sjuka djur kan ha nedsatt allmäntillstånd, nedsatt foderlust, flöde från nos och ögon (klart eller varigt), ökad andningsfrekvens, ansträngd andning (bukandning), hosta och feber (> 40°C). I sent sjukdomsskede kan även skum runt munnen förekomma. Vid kronisk lunginflammation är symptomen mindre påtagliga men hosta, otrivsel och nedsatt tillväxt hos lammen ses ibland. Typiskt är att djuren hostar efter ansträngning i samband med att de sprungit eller att djurägaren hanterat flocken. Hosta kan även förekomma i besättningar av icke-infektiösa orsaker. Dessa orsaker ger sällan nedsatt allmäntillstånd eller feber hos fåren. Sådan hosta kan till exempel förekomma i samband utfodring eller strötillförsel.
Luftvägslidanden kan orsakas av:
- Virus; till exempel Parainfluensavirus (PIV-3), Respiratoriskt syncytialt virus (RS), adenovirus eller Maedi-Visna (MV)
- Bakterier; till exempel Mannheimia hemolytica, Pasteurella trehalosi eller Mycoplasma ovipneumoniae
- Parasiter; till exempel Stora lungmasken, Dictyocaulus filaria
- Miljöpåverkan; till exempel damm, utfodringsplatsens utformning
- Trauma; till exempel diafragmabråck
- Tumörer i näshåla, svalg eller lungor
I ett svenskt projekt för att studera vilka smittor som förekommer hos får med hosta påvisades M. hemolytica (Pilotprojektet, smittosamma orsaker till hosta hos får, SVA 2008-2009) i nossvabbar från får hos 1 av 21 undersökta gårdar och i lungor från slaktlamm hos en av tio undersökta gårdar. M. ovipneumoniae isolerades i lungor från slaktlamm hos 6 av 10 gårdar. Antikroppar mot RS-virus detekterades i serum från får hos 5 av 21 gårdar, mot PIV-3 hos 9 av 21 gårdar och mot adenovirus hos 4 av 21 gårdar. Antikroppar mot stora lungmasken i serum detekterades inte från någon av de 21 gårdarna. Studien visade också att luftvägslidanden kan orsakas av flera samverkande agens.
Miljö
Hosta kan förekomma i besättningar som en följd av mekaniska orsaker, retande miljö, till exempel dammigt foder eller dammiga strömedel. Hosta kan också uppkomma som en följd av felaktig utfodringsplats.
Trauma och tumörer
Enstaka djur kan ha hosta eller ansträngd andning som en följd av skador i övre luftvägarna, svulster i näshålan eller diafragmabråck. Diafragmabråck kan uppstå som en följd av bråk mellan djuren. Får med misstänkt diafragmabråck skall avlivas av djurskyddsskäl.
Till differentialdiagnoserna räknas andra infektionssjukdomar, varmt väder som kan orsaka ökad andningsfrekvens och förhöjd kroppstemperatur hos djuren och till exempel kalkbrist som kan orsaka förhöjd andningsfrekvens hos djuren.
Diagnos ställs genom:
- Klinisk misstanke i besättningen
- Obduktion och/eller provtagning
Klinisk misstanke i besättningen
Klinisk misstanke baseras på årstid, om djuren är på bete eller på stall, drabbade ålderskategorier och symptombild. Följande frågor är exempel på frågor om kan ge svar som är användbara i utredningen.
- Hur utbrett är symptomen i besättningen?
- Vilken eller vilka ålderskategorier visar symptom?
- När på dygnet visar djuren symptom (till exempel vid drivning, utfodring ströning)?
- Hur många djur är sjuka?
- Hur många djur har dött?
- Förekommer hosta/lunginflammation regelbundet i besättningen eller är det första gången?
- Går det att i första hand obducera djur eller i andra hand provta levande djur med symptom?
- Bedöm djurens kondition, kontrollera om inköp av djur skett under det senaste året, när djuren är avmaskade, närmiljö, foderplats, ventilation, drag, fukt, hygien.
- Väderlek, kallt, fuktigt, varmt, väderomslag
- Är lunginflammationen primär eller sekundär? Finns det andra sjukdomar som också behöver behandlas? Exempel på sjukdomar som kan leda till lunginflammation är Anaplasma-infektion och lamningsförlamning (kalkbrist).
Lunginflammation bör misstänkas i samband med symptom hos flera djur i flocken. Förstärkta andningsljud förekommer men dessa kan vara svåra att höra vid auskultation. Hosta som orsakas av icke-infektiösa orsaker ger sällan nedsatt allmäntillstånd eller feber. Hostan kan förekomma i samband med till exempel utfodring, i samband med förflyttning eller vid strötillförsel.
Obduktion
Obduktion och histologisk undersökning av lungvävnad kan ge information om huruvida lunginflammation förekommer och eventuellt dess art (virusbetingad eller bakteriellt betingad).
Obduktion är det säkraste sättet att bekräfta diagnos vid infektiösa lunginflammationer och bör användas så långt det är möjligt. I samband med obduktion kan histopatologi och bakteriologisk odling utföras. Om obduktion inte är möjlig kan gårdsobduktioner vara till hjälp för att ställa trolig diagnos. Lungförändringarnas utbredningsområde ger information om hur omfattande lunginflammationen varit hos djuret. Om en bit förändrad lungvävnad klipps loss och läggs i vatten sjunker den, ett tecken på att den delen av lungan inte är luftförande. Detta är ett bra sätt att skilja på lungvävnad som är förändrad på grund av pneumoni och förändringar i färg orsakade av hur kroppen legat efter döden. Lungmask ses också vid obduktion eller undersökning av lungor i samband med slakt. Förändringarna består av granulom. Typiska förändringar vid obduktion av djur med MV omfattar hårda, tunga lungor som inte kollapsar i samband med att brösthålan öppnas. Lungorna kan ha grå/bruna områden och förstorade lymfknutor.
Provtagning
Nossvabb för bakteriologisk undersökning av pasteurellos kan göras på levande djur men resultatet är svår att bedöma eftersom även friska djur kan bära på infektionsämnena. Tänk på att torka av nosen ordentligt och ta provet långt in i näshålan. Tag kontakt med laboratoriet för instruktioner om provtagning. Vid misstanke om lungmask kan träckprov för påvisande av parasitägg utföras. Vid misstanke om MV kan bestämning av antikroppar via serologi utföras från blodprov taget i rör utan tillsats. Parade blodprover för att kontrollera antikroppsförekomst mot smittor är också svårt att utvärdera, dels för att vissa infektioner ger ett dåligt immunsvar men också för att andra smittor är vanligt förekommande och antikroppar kan finnas.
Slaktskadestatistik
Resultat från slaktskadestatistik kan indikera förekomst och omfattningen av smitta i besättningen och för att avgöra om smittan är kronisk i flocken. Resultaten kan komplettera undersökningen eller ibland vara orsak till att misstanken om kronisk infektion i flocken väcks.
Allmänna råd i samband med behandling av infektiösa lunginflammationer
Behandling av specifik sjukdom skall alltid kombineras med allmänna åtgärder för att förbättra miljön. Optimera miljön, om möjligt se till att djuren hålls torrt och dragfritt, minska beläggningsgraden och minimera stress. God luftväxling i stallet, dock utan drag, är viktigt för att minska smittspridningen mellan djuren. Beläggningsgraden i stallet blir ofta hög i samband med lamningsperioden och därefter. Ströbädden skall vara torr och hålla en god hygien för att förhindra irriterande gödselgaser i närmiljön. Om djuren inte är i god kondition skall foderstaten korrigeras. Undvik dammiga strömedel och fodermedel som ger skador i mun- och näsåla. Stallet skall hålla en god allmän hygien. Eftersom de smittosamma orsakerna till lunginflammation är vanliga finns smittan ofta i besättningen trots god miljö.
I samband med antibiotikabehandling eller avmaskning: Var noga med dosering av preparatet och väg några djur i gruppen för korrekt dosering.
Rekommendera inköp under sommarmånaderna för ett minimum av cirkulerande smitta och goda möjligheter till karantänsvistelse. Ställ alltid nyköpta djur i karantän i minst fyra veckor. Ställ dem gärna tillsammans med utslagsdjur från den egna besättningen. Då kan dessa djur användas som indikatordjur. Kontrollera med säljarbesättningen om de haft djur med hosta de senaste åren, men framförallt om de har pågående smitta vid tillfället för inköpet. Köp endast MV-fria djur från besättningar som är med i MV-kontrollen. Samtliga inköpta djur skall avmaskas förebyggande i samband med ankomst till köparbesättningen.
Besättningar med aktiv hosta eller kliniska symptom på lunginflammation bör inte sälja livdjur. I besättningar med återkommande lunginflammationsproblematik kan det vara aktuellt med isolering av livdjur i några veckor innan försäljning eller andra gårdsanpassade åtgärder.
Pasteurellos
Mannheimia hemolytica, Pasteurella trehalosi
I ett svenskt luftvägsprojekt påvisades M. hemolytica i nossvabbar från får hos 1 av 21 undersökta gårdar och i lungor från slaktlamm hos 1 av 10 undersökta gårdar (Pilotprojektet, smittosamma orsaker till hosta hos får, SVA 2008-2009).
Pasteurellos är en av de vanligaste sjukdomarna hos får i världen. Sjukdomen förekommer hos samtliga fårraser. I Norge är pasteurellos vanligast hos unga individer upp till ett år gamla. Enligt litteraturen förekommer de flesta sjukdomsutbrotten i Europa under maj-juni hos lamm, men även vuxna får kan drabbas. Unga lamm dör oftast innan de visar symptom medan lamm över tre månaders ålder visar tydligare tecken på lunginflammation.
Symptom, provtagning och behandling
Perakut förlopp (P trehalosi) där djur hittas döda utan föregående symptom, eller sepsis: kraftigt nedsatt allmäntillstånd, dyspné och ibland fradga runt munnen. I Storbritannien ses huvudsakligen utbrott hos 6-9 månader gamla lamm under hösten, många gånger i samband med foder- eller betesbyte.
Akut pneumoniform (M hemolytica): hängighet, foderleda, feber och ansträngd andning, eventuellt med seröst flöde från näsa och ögon. Diagnos ställs på klinisk misstanke och/eller slaktskadestatistik samt resultat från obduktion.
Nossvabb för bakteriologisk undersökning av pasteurellos kan göras på levande djur (torka av nosen ordentligt och ta provet långt in i näshålan) men resultatet är svår att bedöma eftersom M hemolytica och P trehalosi kan finnas i normalfloran.
Behandling av sjuka djur med penicillin och NSAID-preparat samt vid behov understödjande behandling i form av tillskottsutfodring, tillskottsvärme, installning, extra tillsyn och liknande. Behandla tills febern gått ned och djuret blivit av med sina symptom.
Förebyggande åtgärder
Vaccinering mot pasteurellos plus clostridios (Heptavac p plus). Tackorna vaccineras innan lamning, ger upp till två månader skydd för lammen. Alternativt vaccineras lammen från 10 dagars ålder: Det ger ett kortvarigt skydd mot pasteurella. Grundvaccination två doser med 4-6 veckors mellanrum, därefter årlig boostring innan lamningen. Om pasteurellos förekommer regelbundet i besättningen rekommenderas vaccination av livdjur och eventuellt av lammen. Tidpunkt för grundvaccination kan väljas utifrån problembild i besättningen, innan lamning eller innan installning. Inköp av livdjur under sommarmånaderna. Ställ alltid nyköpta djur i karantän i minst tre veckor, gärna tillsammans med egna utslagsdjur.
Mykoplasma
Mycoplasma ovipneumoniae
I ett svenskt projekt om luftvägsinfektioner påvisades M. ovipneumoniae i lungor från slaktlamm på 6 av 10 gårdar (Pilotprojektet, smittsamma orsaker till hosta hos får, SVA 2008-2009).
Mykoplasma-pneumoni tillhör vanliga smittsamma sjukdomar hos får i Sverige och förekommer hos samtliga fårraser, ofta under stallperioden. I besättningar med kronisk smitta smittas lammen ofta ner i tidig ålder.
Sannolikt kan olika typer av stress och miljöfaktorer framkalla sjukdomsutbrott.
Får med genomgången infektion kan vara symtomlösa smittbärare. Smittan förs i regel in till nya besättningar med inköpta avelsdjur.
Utredningsgång
Diagnos ställs på klinisk misstanke i besättningen och/eller slaktskadestatistik samt resultat från obduktion eller provtagning. M.ovipneumoniae kan ofta isoleras från lungvävnad från friska lamm. Blandinfektioner med andra luftvägspatogener är vanliga.
Symptom och behandling
Symptombilden varierar men ofta hörs hosta hos flera djur i flocken. I vissa flockar hörs endast hosta utan att andra symptom eller mätbara produktionsförluster kan påvisas. I okomplicerade fall milda symtom med sporadisk hosta hos lammen, som är hängiga och har snabb andning. Ibland kan en mer akut fibrinös pneumoni utvecklas och dödsfall förekommer. Huvud-symptomet är en kronisk vidhållande och sporadiskt uppträdande ”torr” hosta, i vissa fall med näsflöde. Vissa individer har foderleda, sänkt tillväxt eller nedsatt mjölkproduktion. Över några veckors tid sprids infektionen i flocken. Behandling av sjuka djur i minst 6 dagar med tetracyklin och eventuellt NSAID-preparat kan vara aktuellt om infektionen bedöms som akut.
Virusinfektioner
Akuta lunginflammationer kan orsakas av virus i renkultur eller i blandinfektioner; till exempel Parainfluensavirus-3, Respiratoriskt Syncytialt virus eller Adenovirus. Virusinfektionerna anses ge milda sjukdomsförlopp hos får. Inkubationstiden för virussmittor är upp till en vecka. Symptomen vid akuta virusinfektioner kan vara svåra att se men hosta, nedsatt allmäntillstånd och feber kan förekomma. Symptom ses i några dagar. Virussmittorna kan bana väg för sekundära bakteriesmittor.
Lungmask
Små och mellanstora lungmaskarna är mycket vanliga men orsakar sällan sjukdom. Stora lungmasken är mindre vanlig och mer sjukdomsframkallande. Små och mellanstora är 1-3 cm långa och den stora upp till 8 cm. Dignos ställs på klinisk bild i besättningen och efter obduktion, träckprovsundersökning där ägg påvisats. Hosta och nedsatt allmäntillstånd kan uppträda på sensommar eller höst hos får med stora lungmasken. Fåren behandlas genom avmaskning med avmaskningsmedel som innehåller bensimidazoler eller avermektiner samt bra betesrutiner. Lungmask köps oftast in till besättningen med nya livdjur.
