Hälsa under hösten

Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 5 2018

Avvänjning
Planeringen för hösten börjar redan vid avvänjningen skulle jag säga. Vårt råd att ta ett träckprov på lammen före avvänjningen grundar sig i just detta. Vi vill ju ha en jämn och problemfri tillväxt hos lammen under sensommar och tidig höst, med en god slaktvikt och önskad slakttidpunkt.

Könsmognaden sker hos tackor vid 5–8 månaders ålder och hos baggar vid 4–6 månader. Djurens näringstillstånd och tillväxthastighet inverkar på tidpunkten.

Avvänjning är lämplig när lammen är ca 10-14 veckor gamla. Tänk på att satsa på en tidig avvänjning om det är betesbrist så att lammen slipper konkurrera med tackorna om betet. Skall man prova på tidig avvänjning bör man ha god kunskap i lammens näringsstatus och tillväxt.

Avvänjningen orsakar alltid en viss stress hos lammen. När ett djur är stressat utsöndras stresshormonet cortisol. Cortisol sänker djurets immunförsvar och kan leda till att en infektion ”släpps fram” av immunsystemet. En infektion som kroppen under lugnare förhållanden hade klarat att hålla i schack. Därför är det viktigt att kontrollera parasitbördan hos lammen före avvänjning, så att de kan avmaskas vid behov och ges goda förutsättningar att klara omställningen.

En sak att tänka på är att det ofta innebär mindre stress för lammen att gå kvar på det bete som de gått på med tackorna före avvänjningen. De slipper då även foderbytet vilket är en belastning i sig. Alltså flytta tackorna istället. Om de behöver avmaskas är det dock bättre att flytta lammen till ett renare bete efter avmaskningen. I medicinförrådet kan det vara bra med några höbalar om foderbytet skulle orsaka en tarmflorerubbning.

Tacka och lamm knyter starka band. Avvänjningen innebär en viss grad av stress även om den är snabbt övergående.

Hullbedömning
Vid tiden för avvänjningen är det också viktigt att hullbedöma tackorna. Efter hullbedömningen kan de grupperas vid behov så att det bästa betet och kanske t.o.m. extra kraftfoder kan erbjudas de djur som är i behov av att öka i vikt samt att ett magrare bete serveras till tackor med för gott hull.

Såväl under-som överhull är negativt för fruktsamheten. Det ökar risken för vissa sjukdomar under dräktigheten, kan orsaka komplikationer vid lamning samt påverka råmjölkens mängd och kvalitet.

Lagom hull från betäckning till lamning ligger runt 3-3,5. Hullet bör inte variera mer än en hullpoäng under året och bör aldrig gå under hull 2. En tacka kan snabbt tappa i hull men det tar ca 6-8 veckor att öka hullet med bra foder.

Det går inte att hullbedöma lamm på det sätt som man hullbedömer vuxna djur då unga lamm inte har hunnit sätta fett än. Vägning av lammen ger ett bättre mått på deras tillväxt och välmående. Lamm på bete bör växa runt 250-300 g per dag men kan växa betydligt mer beroende på ras, beteskvalitet/foderkvalitet m.m. En lägre tillväxt innebär en högre känslighet för sjukdomar och parasiter.

Tänk också på att ungtackor inte får vara för små vid betäckningen. Ett riktvärde är att de ska ha uppnått 60 % av besättningens vuxenmedelvikt.

Hälsokontroll
Den vanligaste orsaken till att tackorna inte återhämtar sitt hull efter digivning är dåliga tänder på grund av ålder. Kontrollera tänderna noga och betäck inte tackor med dåliga tänder.

Spara inte heller tackor som har haft hälsoproblem under dräktigheten såsom dräktighetstoxikos, kalkbrist, slidframfall eller livmoderframfall då dessa problem kan återkomma.

Tackor som har haft juverinflammation eller där juvret känns ojämnt eller knöligt ska inte betäckas igen. Det är stor risk att dessa tackor får en uppblossande juverinflammation nästa säsong eller att de får så kallad subklinisk juverinflammation. Det innebär att de ger mindre mjölk och även att mjölken kan innehålla bakterier. Fårens juverinflammationer orsakas i de allra flesta fall av bakterien Stafylokockus aureus som är smittsam.

Våra råd från Gård & Djurhälsan gällande mastiter är viktiga för att förebygga smittspridning i besättningen. Se vår hemsida eller ring vår rådgivning.

Tackornas juver bör kännas igenom en andra gång precis innan baggsläpp. Det är lättare att känna förändringarna när juvret är ordentligt sinat.

Tackorna som valts ut till avel bör ha genomgått en noggrann hälsokontroll för att skapa en så god hälsogrund som möjligt i besättningen.

Glöm inte baggen

• Kontrollera baggens tänder.
• Undersök pungen och testiklarna. Testiklarna ska vara lika stora och fritt förskjutbara i pungsäcken. De ska kännas fasta, ungefär som en spänd muskel i konsistensen. Bitestikelsvansen ska kännas vid pungens nedre del. Den ska vara välfylld och peka nedåt och utåt från testikeln.
• Sätt baggen på rumpan och kontrollera att penis kan skaftas ut genom förhuden.

Kontrollera klövarna
Kontrollera och klipp klövarna vid behov på både tackor och baggar. Det är viktigt att hålla efter klövarna så att inte för långa klövar orsakar överbelastning på leder och ligament i fårens nedre del av benen. Mellan mitten av augusti och mitten av oktober är en bra tid att kontrollera klövspalterna hos djuren så att inga tecken på fotröta finns nu efter den provocerande sommarperioden.

Klipp och avlusa vid behov
I samband med klippning passar det bra att kontrollera om djuren har ohyra och att behandla vid behov.

Baggen ska vara i gott hull inför betäckningen, hullpoäng 4.

Avmaskning
Har besättningen haft Stora magmasken – Haemonchus contortus under sommaren kan det vara aktuellt med en avmaskning efter installning av hela besättningen med preparat som tar även larvstadier. Är stora leverflundran påvisad kan det i vissa besättningar finnas behov av avmaskning redan tidigt på hösten. Samma sak gäller där att det är viktigt att välja preparat som tar även tidiga stadium i parasitens utveckling.

Träckprover på höst/vinter
Ibland sägs det att det aldrig är någon idé att ta träckprover under höst och vinter för maskarna lägger inga ägg då – det stämmer inte.

De mer rutinmässiga träckproverna under stallperioden vill vi dock helst ta från och med mitten av april, från djur som tidigare varit på bete.

Men vid utredning av misstänkt problem kan det vara stor idé att ta prover även tidigare på stallsäsongen. Vi har sett tillräckligt många provsvar med tusentals ägg per gram avföring, inklusive Stora magmasken, under hela hösten och vintern för att förstå att det kan finnas rikligt med aktiva vuxna maskar även under denna period.

När det gäller Stora leverflundran –  Fasciola hepatica, tar den betydligt längre tid på sig än övriga maskar för att bli vuxen och äggproducerande. Vanligtvis tar det upp till 10-12 veckor från att djuren smittas tills man kan påvisa ägg i träckprover. Ett bra sätt att upptäcka smitta av stora leverflundran i din besättning är att ta del av slaktanmärkningar. Observera att det är stor skillnad på om man hittar lilla eller stora leverflundran. Det är bara den stora leverflundran som orsakar omfattande problem.

Om man inte har någon höst-/vinterslakt eller om det bara är tackorna som betat på sanka riskbeten och man bara slaktar lamm så kan man skicka in träckprov. För att kunna påvisa leverflundrans ägg måste man dock efterfråga detta då det kräver en speciell undersökning. Man måste också vara medveten om att om djuren smittas under augusti-september kan äggen påvisas i träckprov tidigast från och med november-december.

Håll inköpta djur i karantän
Hösten kan också innebära nyrekrytering utifrån.

• Ställ alltid nyinköpta djur i karantän i minst 4 veckor. Karantänen är ett utrymme där de inköpta djuren inte kommer i kontakt med de övriga djuren i besättningen.
• Ta inte hem får med fotröta. Undersök klövar och klövspalt redan innan djuren lastas hos säljaren. Fotbada djuren i 5 – 10 minuter i 10 % zinksulfatlösning när de ställs in och tas ut ur karantänen. Undersök klövarna en sista gång när djuret lämnar karantänen.
• Avmaska alltid nyinköpta djur mot Stora magmasken (Haemonchus contortus) med Noromectin® eller Ivomec® (dessa preparat tar även larvstadierna). Gör en behandlingskontroll. Fråga alltid om ursprungsbesättningen har Stora leverflundran diagnostiserad vid exempelvis slakt. Komplettera då avmaskningen mot Stora magmasken med licenspreparatet Fasinex eller Triclafas.
• Passa på att avlusa djuren i karantänen.

Annelie Hellström
Djurhälsoveterinär, Skara