Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 8 2018
Denna artikel kommer att ta upp tekniken för sondmatning av nyfödda lamm och hur råmjölken bör hanteras för att hålla god kvalitet. Genom att sondmata risklamm direkt efter födseln kan dödlighet orsakat av svält och infektioner undvikas. Sista artikeln i denna serie, som kommer med nästa nummer av Fårskötsel, handlar om hur man tar hand om nedkylda lamm och första artikeln handlade om risklamm.
Råmjölk kan ges till lamm antingen med flaska eller med sond.
Råmjölken
Lammet bör ha fått i sig sitt första mål råmjölk senast inom 2–3 timmar efter födseln. Lamm som riskerar att inte själva få i sig tillräcklig mängd råmjölk bör rutinmässigt ges råmjölk i flaska eller sond så fort som möjligt efter födseln. Dessa risklamm är:
- Lamm med låg eller mycket hög födelsevikt
- Svaga lamm
- Trillingar, fyrlingar etc
- Lamm från magra tackor, äldre tackor, sjuka tackor, tackor med dysfunktionellt juver.
Ge 50-150 ml kroppsvarm råmjölk som första mål och fortsätt ge mer råmjölk om lammet inte själv kommer igång att dia ordentligt. Totalt behöver lammen få i sig 200 ml råmjölk per kilo som lammet väger, fördelat på minst 4 olika givor under första dygnet. Läs gärna mer i vår förra artikel ”Del 1: Ta hand om dina risklamm”.
|
Mängd råmjölk: Första målet:
Totalt:
Max giva 200 ml per tillfälle. |
Förvaring av råmjölk
Om du t.ex. behöver ge råmjölk till ett svagfött lamm kan det ofta gå att mjölka ur tackan till det aktuella lammet för att få råmjölk. Är det dock så att råmjölken inte räcker till alla lammen eller om tackan t.ex. har juverinflammation behöver råmjölk från en annan tacka kunna ges. Se därför till att ha ett lager fryst råmjölk till hands inför lamningssäsongen. När lamningen väl är igång kan råmjölk tas från en nylammad tacka med mer råmjölk än vad hennes lamm behöver. Tänk på att råmjölken behöver mjölkas ur inom de första timmarna efter förlossningen för att inte tappa i kvalitet.
Råmjölken innehåller mest antikroppar de närmsta timmarna efter lamningen och det är också då lammets tarm är genomsläpplig för antikropparna. Ges råmjölk av rätt kvalitet och kvantitet i rätt tid kommer lammet få mycket antikroppar i blodet.
Varm mjölk är ett utmärkt näringsmedel för bakterier. För att undvika att bakterier som kan göra lammet sjukt växer till i råmjölken är det bra att tänka på följande:
- Samla endast mjölk från friska tackor utan tecken på juverinflammation. Mjölken ska inte innehålla blod, vara vattnig eller ha konstig färg.
- Rengör juver och spenar noga före urmjölkning som ska ske med rena händer (gärna handskar) eller ex ren amningspump.
- Förvara mjölken i noggrant rengjorda kärl, helst av metall, med lock.
- Om mjölken inte utfodras inom en till två timmar ska den kylas (4°C) eller frysas.
- Förvara helst inte mjölken i kylskåp (4°C) längre tid än 24 timmar.
- Om råmjölken inte kommit till användning inom 24 timmar kan den frysas in, frys den i platta paket alternativt som iskuber.
- Råmjölk kan förvaras i frys upp till ett år.
- Fryst råmjölk måste tinas långsamt, gärna i vattenbad, och aldrig i mikrovågsugn för då förstörs antikropparna.
- Använd väl rengjord och hel nappflaska/sond som diskas och desinficeras mellan användningstillfällena.
Alternativ till tackråmjölk
Den bästa råmjölken är den från tackor från din egna besättning. De tackor som gått i din besättning kommer ha antikroppar i råmjölken mot de smittor som finns i just din besättning och de smittor som du valt att vaccinera mot.
Saknas tackråmjölk går det bra att använda råmjölk från kor. Fetthalten i koråmjölk är dock lägre än tackornas råmjölk. För att öka fetthalten kan koråmjölken blandas med valfri vegetabilisk olja så att fetthalten blir 15 % genom att tillsätta 1 dl matolja till 1 liter koråmjölk. Vissa kor har råmjölk med antikroppar som kan förstöra lammets röda blodkroppar, vilket leder till att lammet får blodbrist vid 1-3 veckors ålder. Risken för detta är mycket liten, men för att minimera risken bör man blanda råmjölk från flera olika kor för att späda ut de icke önskvärda antikropparna.
Det finns också råmjölksersättning i pulverform att köpa.
Sondmatning
När man ska ge råmjölk till lamm så kan man antingen ge råmjölk i flaska eller med hjälp av en sond. Om lammet är nedkylt eller på annat sätt svagt är det en fördel att ge råmjölk med sond eftersom svaga och nedkylda lamm kan ha svårt att svälja råmjölken korrekt. Det finns då risk att råmjölken hamnar i lungorna. Om lammet är så svagt att det inte kan hålla uppe sitt eget huvud är lammet dock för svagt för att sondas. Dessa lamm kan inte svälja alls och det finns en viss risk att sonden därför hamnar fel. Avlivning rekommenderas i detta läge om inte särskild behörighet finns som möjliggör intensivvård.
Nyfödda lamm är inte idisslare
Hos nyfödda lamm är förmagarna (nätmagen, våmmen och bladmagen) inte utvecklade, de är mycket små i förhållande till löpmagen och innehållet är sterilt.
Löpmagens placering hos nyfött lamm är vid det sista revbenet.
Förmagarna och löpmagen hos ett nyfött lamm.
Vid sondmatning av nyfödda lamm spelar det därför ingen roll om råmjölken hamnar i förmagar eller löpmage. Men redan inom lammets första levnadsdygn påbörjas kolonisationen av bakterier och våmfloran byggs upp. Vid 2–4 veckors ålder har våmmens flora etablerats, som en följd av att lammen börjat äta annat än mjölk.
Att försäkra sig om att sonden hamnar rätt
Det finns två risker med sondmatning:
1) Sonden har inte förts ned tillräckligt långt och risk finns för att mjölken rinner tillbaka upp mot svalget med risk för att lammet drar ner mjölken i lungorna. För att undvika denna reflux rekommenderar vi att sonden ska föras ned hela vägen till magsäcken/förmagarna.
2) Sonden förs ned i luftstrupen med följden att råmjölken hamnar i lungorna. För att undvika detta ska sonden föras in långsamt in i lammets mun och över tungan mot svalget. Sväljreflexen sätts då automatiskt igång, vilket leder till att struplocket pressas bakåt och stänger öppningen till luftstrupen (Bild 5). Lamm som inte kan hålla uppe huvudet ska inte sondas då de inte kan svälja.
När sonden förs in i munnen över tungan och bakåt i svalget utlöses sväljreflexerna som gör att struplocket fälls ned över luftstrupen.
För att försäkra sig om att sonden ligger rätt kan man känna på halsen strax under käken. Där ligger luftstrupen och matstrupen sida vid sida utan att vara täckta av just någon muskulatur. När sonden passerar förbi svalget och ner i matstrupen kommer sonden att fylla ut matstrupen. I området under käken känns då två rörformationer, luftstrupen och matstrupen som är utfylld med sonden. Om sonden inte ligger i matstupen utan i luftstrupen går det inte att känna matstrupen då den är helt mjuk och slapp. Genom att klämma med fingrarna i området under käken och försäkra sig om att två rörformationer känns (luftstrupe och matstrupen utfylld med sonden) kan man vara säker på att sonden ligger rätt.
Strax nedan käken ligger luftstrupen och matstrupen sida vid sida.
Sonden fyller ut matstrupen strax nedan käken och två rörformationer kan kännas sida vid sida; luftstrupen och matstrupen.
Instruktion sondmatning av lamm
Använd en sond som är avsedd för lamm (ca 35 cm lång) och som har en mjuk rundad spets. Råmjölken kan sedan ges i en spruta med kolv (ca 60 ml) alternativt ifrån en öppen behållare med pip som kan kopplas på sonden. Oavsett om en öppenbehållare eller spruta används så ska den inte kopplas på sonden förens sonden har förts ner i lammet.
Använd spruta med kolv eller en öppenbehållare samt en sond med mjuk spets.
1. Lägg lammet i knäet. Mät så att sonden når från lammets mun ner till sista revbenet (motsvarar löpmagens position inne i lammet) och gör en markering på sonden i höjd med lammet mun. Är sonden kort i förhållande till lammet, kontrollera att sonden når minst ner till mitten av lammets bröstkorg.
2. Fukta sonden med varmt vatten så glider den lättare.
3. Håll upp huvudet med din vänstra hand under lammets haka och hals. För in sonden i munnen med din högra hand och låt den långsamt glida över tungan mot svalget.
4. Låt lammet sväljreflexer utlösas så att sonden passerar ner i matstrupen. Högt upp på halsen under käken går det nu att känna både sonden och lammets luftrör som ligger sida vid sida.
5. Om lammet hostar eller visar andra tecken på obehag så dra ur sonden och börja om.
6. För ner sonden till markeringen alternativt hela sondens längd. Ge 50–150 ml kroppsvarm råmjölk som första mål (50 ml till lamm <3 kg, 100 ml för ett medelstort lamm a´4 kg och 150 ml till lamm >5 kg). Töm råmjölkssprutan långsamt. Alternativt; låt råmjölken rinna av sig själv om en öppen behållare används.
7. Nyp ihop sonden innan den dras ut så att ingen kvarvarande råmjölk rinner ut.
