Afrikansk svinpest (ASF) är en allvarlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Dödligheten hos smittade grisar är hög, nästan 100%. Smittan förekommer sedan 2014 i EU och är just nu högaktuell på den europeiska kontinenten. I september 2023 upptäcktes det första fallet i Sverige hos vildsvin i Fagersta.
Afrikansk svinpest är en epizootisjukdom som lyder under epizootilagen. En epizootisjukdom är en sjukdom som normal inte finns i Sverige, detta innebär att om du misstänker att dina djur kan ha drabbats är du skyldiga att kontakta veterinär. Afrikansk svinpest är en allvarlig, smittsam och dödlig sjukdom. Viruset är inte en zoonos, det kan alltså inte orsaka sjukdom hos människor. Minigrisar och andra sällskapsgrisar är känsliga och kan smittas. Hundar och katter, marsvin, hästar och andra vanliga husdjur kan inte smittas, inte heller andra lantbruksdjur som nötkreatur, får, fjäderfä och getter.
Viruset kan överleva länge!
Viruset kan överleva länge, speciellt när det ligger skyddat i exempelvis ett dött smittat dött djur eller i kött eller charkprodukter. Viruset kan överleva i över ett år i blod, flera månader i kylt, saltat eller torkat kött och flera år i fryst kött.
Afrikansk svinpest ger hög feber, upphörd foderlust och nedsatt allmäntillstånd. Dräktiga suggor kan kasta. Det kan även uppstå blåaktiga missfärgningar på kroppen. Blödningar från mun och ändtarm kan förekomma och så även andningssvårigheter.
Ett utbrott av Afrikansk svinpest kan ha liknande symtom som ett utbrott av till exempel elakartad lunginflammation (orsakad av bakterien Actinobacillus pleuropneumoniae) men även om man skulle få in Salmonella Choleraesuis i besättningen. Därför är det av största vikt att veterinär kontaktas vid minsta osäkerhet kring symtom på sjukdom hos grisarna.
Källa: Statens veterinärmedicinska antalt
Kontakta din veterinär vid:
- Vid plötslig ökad dödlighet/hög dödlighet
- Allvarlig sjukdom som drabbar många djur
- Reproduktionsstörningar – många kastningar, omlöp, svagfödda grisar, för tidiga grisning
- Plötslig hälta hos många grisar
- Blåsor på tryne och kronrand
Tänk på att:
- Du och dina anställda vet vilka karantänstider som gäller efter att man har varit utomlands i kontakt med klövbärande djur. För närvarande gäller 48 h, men har man varit i ett land där mul och klövsjuka förekommmer gäller 5 dygn.
- Mata inte grisar med matrester! Det är förbjudet på grund av risken för smittspridning.
- Inga livsmedel av köttprodukter från andra länder får komma i kontakt med svenska grisar (eller slängas utomhus så att vilda djur kan komma åt).
- Se till att du själv, personal och besökare i dina djurstallar använder skyddskläder och tvättar händerna då de går in i stallarna.
- Aldrig använda kläder, skor eller utrustning som använts vid besök utomlands vid arbete i svenska grisstallar
- Inga obehöriga besökare eller obehöriga transporter på anläggningen.
- Register över personer och transportmedel som kommer till anläggningen
- Kläder och utrustning som används vid jakt ska inte komma i kontakt med grisarna.
- Journal ska föras över besökare som kommer till besättningen
Informera personalen i besättningen om symtom
och hur vi minskar risken för smittpridning.
Ett informationsmaterial finns framtaget här.
Information om basalt smittskydd på andra språk
Jordbruksverket
SVA
LRF
Smittsäkra.se
- Information om vildsvin, smittorisker och smittskydd
- Smittskydd i grisbesättningar
- Kunskapsbank om smittskydd riktad till småskalig grishållning
Artiklar i Grisföretagaren
