Undersökningar i Sverige visar att många nötbesättningar är infekterade med löss, enligt den senaste undersökningen hade upp mot 70 procent av besättningarna synliga lusangrepp. Det är framförallt de oklippta djuren som drabbas.
Det finns både pälsätande och blodsugande löss. Vanligast är pälsätande löss som ger håravfall och kala fläckar på djuren vilket syns tydligast på vårvintern.
Blodsugande löss är inte heller ovanliga. I dessa fall är djuren mer besvärade av klåda. Kraftiga lusangrepp av de blodsugande lössen kan orsaka blodbrist på kalvar. Löss kan man se med blotta ögat, de är 2-3 millimeter långa, bruna och äggen, gnetterna, kan likna hudflagor. Löss lever hela sitt liv på värddjuret och äter hud- och hårrester eller suger blod. Löss överlever inte i miljön mer än ett par dagar.
Skabb förekommer också i många besättningar och då oftast på korna. De får då krustor och intensiv klåda runt svans och mjölkspegel. Skabbdjuren är svåra att se utan mikroskop då de lever i huden och har hela sin livscykel på värddjuret.
Angrepp av löss och skabb förebyggs genom att klippa och rykta djuren och hålla dem rena. Löss trivs också sämre i ett torrt inomhusklimat.
Det finns också läkemedel att använda i kampen mot ohyran. Djuren ska behandlas vid symtom på ohyra. Alla djur som hålls i samma utrymme behandlas samtidigt för att undvika att redan behandlade djur återsmittas. En förebyggande behandling kan vara att föredra för att minska uppförökning av löss på hösten. Behandling under oktober-november är effektivt då antalet löss är som lägst och även stallsmittan är minimal. Kalvköpande besättningar behandlas vid insättning av kalvar eller vid symtom på smitta.
Försök i Norge tyder på att det går att bli långvarigt fri från löss och skabb genom sanering. En totalrengöring inklusive desinfektion av stallet tillsammans med två på varandra följande behandlingar av alla djuren med läkemedlet Bayticol hade bra effekt i den norska studien. Det är också viktigt att påpeka att inköp av nya djur, deltagande i utställningar eller sambete med andra besättningar kan öka
risken att introducera löss eller skabb bland djuren.
Avmaskningsmedel i form av pour onpreparat som rekommenderas till dikalvar vid installning har också god och långvarig effekt på både löss och skabb. Exempel på sådana är Noromectin, Dectomax och Eprinex. För äldre djur kan samma typ av preparat användas, men det är vanligare att använda preparat med enbart effekt mot ohyra som Bayticol pour on.
Som många säkert har noterat har de icke receptbelagda avlusningspreparaten Flusa och Bayofly tagits bort från marknaden. Bakgrunden är att Kemikalieinspektionen, med anledning av ändring av biociddirektivet, drog in tillståndet för försäljning av insektsbekämpningsmedel för nötkreatur. För tillfället finns endast Bayticol pour on mot löss och skabb registrerat på nöt samt två stycken licenspreparat som också kan användas på mjölkkor. Alla tre preparat är receptbelagda och kan fås utskrivna från veterinären. Tänk på att avlusningspreparaten har olika karenstider.
Klippta djur och ett välventilerat stall minskar risken för angrepp. Blodsugande lus orsakar klåda på djuren. Pälsätande lus är vanligast och visar sig som kala fläckar i pälsen på vårvintern.
