Kärt barn har många namn. Klövspaltsinflammation kallas också klövspaltsflegmon, akut interdigital necrobacillos, panaritium eller phlegmona interdigitalis. När en besättning drabbas av klövspaltsinflammation blir det ofta ett utbrott där många djur i besättningen blir sjuka, men sporadiska fall förkommer också. Utbrotten sker oftast i samband med att symptomfria smittbärare blandas
med andra djur, till exempel vid inköp. Man har också sett en ökad andel fall vid insättning av djur i nybyggda stallar. Det tror man beror på att betongdammet retar och fräter på huden i klövspalten och på så sätt skapar en ingång för bakterien.
KLÖVSPALTSINFLAMMATION orsakas av bakterien Fusobacterium necrophorum. Små sticksår eller skador i huden i klövspalten är en vanlig inkörsport för bakterien som trivs i en varm och fuktig miljö. Samma bakterie kan få fäste i munnen på kalvar, ofta i samband med att tänderna bryter fram, och kan då orsaka kindbölder eller så kallad oral necrobacillos. Många djurägare brukar själva benämna det ”klövspalt i munnen”. Man har även sett samband med ökad frekvens av leverbölder i besättningar som har flera fall av klövspalt och då har Fusobacterium necrophorum bakterien även isolerats från leverbölderna. Däremot betyder inte det att man måste ha fall av klövspalt i sin besättning för att få leverbölder. Bölderna har samband med utfodringen och en våm med lågt pH-värde.
Den drabbade klöven blir svullen upp till kotan och mycket öm. Därför upptäcks klövspaltsinflammation ofta genom att djuret blir halt i endast ett ben. För att kunna ställa diagnos behöver man tvätta och titta noga på klöv och klövspalt för att utesluta andra klövsjukdomar. Lättast görs detta i verkstol där man kan fixera djuret ordentligt. Tittar man närmare på klöven kan man se ett sår i klövspalten och ett gulaktigt sekret som doftar var. Det är vanligt att djuret får feber i samband med klövspaltsinflammationen.
I DAGSLÄGET behandlas de flesta klövspaltsinflammationer med antibiotika. Bakterien är känslig för vanligt penicillin i dosen 7 ml per 100 kg kroppsvikt som injiceras i halsmuskulaturen en gång dagligen. Behandlingsperioden vid snabbt insatt behandling är vanligen två till tre dagar, sätter man in behandlingen sent kan längre behandlingstider behövas.
Bäst effekt ses med samtidig antiinflammatorisk behandling. Vanligen svarar djuret på behandlingen inom ett par dagar och hältan och svullnaden minskar. Vid svåra fall eller sent insatt behandling finns
risk för att infektionen sprider sig till klövleden och då är prognosen betydligt sämre. Efter genomgången sjukdom är djuret immun mot infektionen.
Fördelarna med salicylsyrebandaget är att man genom att inte använda antibiotika minskar risken för resistensutveckling samt att djurägaren själv kan sätta in behandling direkt.
Eftersom bakterien behöver en skada i huden för att få en inkörsport innebär det att miljöer som kan ge hudskador ökar risken för infektion. Fuktig miljö gör huden känslig, liksom torr miljö med rivigt underlag som kan orsaka torrsprickor och sticksår.
Eftersom bakterien trivs i fuktig miljö är det viktigt att ha så torrt och rent som möjligt i stallet för att hålla smittrycket nere. Även på bete är det viktigt med torrt underlag och upptrampade stigar och leriga foder- och vattenplatser utgör en ökad risk. Genom att flytta foderhäckar och vattenkar ofta reduceras alltså risken. Sjuka djur bör isoleras under behandling för att minska risken för att smittan sprids i besättningen.
Fotbad med kopparsulfat kan användas som förebyggande behandling i besättningar med problem. Släckt kalk kan också användas i skrapgångar och ströbäddar för att minska smittrycket i besättningen under ett utbrott eftersom bakterien inte klarar av det höga pH-värdet som släckt kalk har. Glöm inte att skyddsutrustning ska användas då släckt kalk används.
Förebygg problem genom att
- Hålla torrt i stallgångar och ströbädd
- Flytta vattenkar och foderhäckar från leriga ytor
- Fotbad med kopparsulfat
- Släckt kalk i skrapgång och ströbädd
För att ställa rätt diagnos behöver man tvätta och titta noga på klövspalten för att upptäcka sår.
